Kiruna skriker efter arbetskraft – medan gruvbråket trappas upp: ”Betraktar oss som koloni”
Talgas gruvplaner utanför Vittangi har fått staten att köra över kommunen på ett sätt som aldrig gjorts förr. ”Man betraktar oss som en koloni”, säger kommunalrådet Mats Taaveniku.
Det planerade gruvområdet vid berget Nunasvaara ligger bara 900 meter från Torneälven, mitt i ett värdefullt naturområde. (Bilden är ett montage.)
Det behövs inte fler jobb i Kiruna kommun.
– Till och med kaféer måste flyga in folk, säger Mats Sidmalm, gruvmotståndare som även representerar Socialdemokraterna i Kirunas miljö- och byggnämnd.
På Vittangis hembygdsgård rasar en ilska.
Bland kaffe och hembakt mazarinkaka, honungsgul furu och lampskärmar i spets, förklarar han och Ulrik Lidström från den lokala motståndsgruppen varför de inte vill ha någon grafitgruva drygt en mil bort.
Mats Sidmalm och Ulrik Lidström är engagerade i den lokala motståndsgruppen.
Rennäringen drabbas
Det är en laddad plats – de skogsklädda höjderna, myrmarkerna och vattendragen intill berget Nunasvaara där grafitfyndigheten finns.
Förutom mineralutvinning trängs riksintressen som rennäring och naturvård på samma yta – Torneälven finns 900 meter bort.
Sjön Hosiojärvi ligger i det område som kommer förändras i grunden om Talga börjar bryta grafit.
Men det är det australiska gruvbolaget Talga som har gått vinnande ur striden om marken i mark- och miljödomstolen.
Om gruvan blir av innebär det att Talma sameby förlorar betesmark och att renarnas flyttleder drabbas. Att artskyddade lummerarter får ge vika. Och den lokala motståndsgruppen fruktar att älven kommer att påverkas.
Infekterat bråk med staten
Dessutom har gruvplanerna satt riksintressen och det kommunala självstyret på kollisionskurs.
Förra våren kom beskedet att det S-ledda styret i Kiruna kommun vägrar göra en detaljplan för Talgas gruva.
”Det som händer i norra Sverige är en fortsättning på ett förlegat, kolonialt synsätt från svenska staten”, skrev ledningen i ett uttalande.
De motiverade beslutet med att gruvan kommer att leda till svårare utmaningar för ekonomin, välfärden, bostadsbristen och arbetskraften inom kommunen.
Grafikfyndigheten viktig för EU
Om regeringen vill ge bort naturtillgångar till utländska gruvföretag så får de göra det utan stöd av kommunledningen, löd budskapet.
Det var början på flera turer.
Drygt ett år senare har regeringen kört över kommunen på ett sätt som aldrig gjorts förr och EU har pekat ut grafitfyndigheten som särskilt viktig.
Gruvan är sammanflätad med konflikter och geopolitik. Belägen i en kommun med stora skulder och som samtidigt har Sveriges lägsta arbetslöshet. Men hur hänger allt ihop?
Grafit fungerar utmärkt som anodmaterial i litiumbatterier. Upptäckten gjordes på 1980-talet och gav japanen Akira Yoshino Nobelpriset i kemi 2019.
Den kolbaserade mineralen består av tunna skikt som ligger lager på lager.
– Man kan föreställa sig det som en hög med pappersark, säger Daniel Brandell, professor i materialkemi vid Uppsala universitet.
Mellan kolskikten kan litiumjoner enkelt hoppa in och ut beroende på om batteriet laddas eller laddas ur.
Grafitstänger från de provborrningar som gjordes kring Nunasvaara 2022.
Viktigt i elbilar
Litiumbatterier har växt sig starka på världsmarknaden det senaste decenniet. De möjliggör en elbilsflotta och är en förutsättning för att kunna lagra el från sol- och vindkraftsparker.
I dagsläget finns inga alternativ till grafit som fungerar tillräckligt bra i batterierna, berättar Daniel Brandell. Litiumbatterier, och därmed grafit, fyller alltså en central funktion för att samhället ska kunna klara en omställning till så kallad grön teknologi.
Samtidigt står Kina för en överväldigande majoritet av förädlingen av grafit i världen och har infört exportrestriktioner av mineralen.
Kommunen överkörd – två gånger
Drygt en månad efter att Kiruna kommun lagt ner arbetet med detaljplanen för Talgas gruva trädde EU:s förordning om kritiska råmaterial i kraft. Därigenom ska EU bli mindre beroende av Kina.
På listan över kritiska råmaterial finns grafit och fyndigheten utanför Vittangi pekas ut som ett strategiskt projekt.
I januari i år tog regeringen beslutet att kräva att Kiruna kommun antar en detaljplan som möjliggör gruvverksamhet. Det är genom en paragraf i plan- och bygglagen som regeringen lyckas köra över kommunens planmonopol, som innebär att kommunerna bestämmer hur dess mark ska användas och bebyggas.
Det har aldrig hänt tidigare och regeringen motiverade beslutet med den gröna omställningen och Kinas dominans.
Kommunen fick fem månader på sig att utforma detaljplanen. När man inte var klar i tid körde regeringen över kommunen ytterligare en gång genom att ge Länsstyrelsen i uppdrag att göra detaljplanen i stället.
Sveriges lägsta arbetslöshet
Enligt kommunalrådet Mats Taaveniku (S) undergräver regeringens agerande det kommunala självstyret. Han ser gruvan som ”ytterligare en börda”.
Kiruna har ett ovanligt problem i ett Sverige där arbetslösheten i övrigt skenar.
Medan den totala arbetslösheten ligger på 9 procent, råder här brist på arbetskraft. Arbetslösheten ligger strax över 2 procent – den lägsta i landet.
Mats Taaveniku (S), kommunstyrelsens ordförande i Kiruna, ser det som viktigt att fler av dem som jobbar i kommunen också bosätter sig där.
Kommunalrådet fruktar att fly in fly out-problematiken kommer att eskalera ytterligare med grafitgruvan. Fenomenet är en huvudvärk för kommunen eftersom de som jobbar i Kiruna – men bor någon annanstans – inte betalar kommunalskatt.
– Vi tappar redan många miljoner i skatteintäkter eftersom runt 2 000 personer arbetspendlar hit, säger han.
Tycker arbetslösa borde flytta
Han ifrågasätter rimligheten i att Kiruna knappt har någon arbetslöshet, medan Skåne har landets högsta arbetslöshet och blickar tillbaka på 1980-talets gruvkris.
– Då gick man till Arbetsförmedlingen och blev erbjuden ett jobb oavsett var i Sverige det var. Tackade du nej blev du avstängd från a-kassa och övriga stöd. Tackade du ja fick du olika typer av bidrag, som flyttbidrag, för att snabbt komma in i det nya samhället, säger Kirunas kommunalråd.
Han tillägger att det fanns en frustration över att den arbetsmarknadspolitiken var hård.
– Jag är ingen expert på hur man ska hantera det, men på något sätt måste man stimulera människor att i högre grad flytta till andra orter i Sverige där arbetslösheten är låg.
Kiruna har en tuff ekvation att lösa. Kommunen måste locka fler invånare – samtidigt som stora delar av staden jämnas med marken för att gruvdriften ska kunna fortsätta.
För Kiruna behöver bli 2 500 fler invånare för att kunna möta den efterfrågan på jobb som finns, enligt Mats Taaveniku. Samtidigt kom i höstas chockbeskedet att ytterligare 6 000 Kirunabor måste flytta till nya bostäder på grund av sprickorna som LKAB:s gruva orsakar.
– På grund av stadsomvandlingen bedriver vi i praktiken en och en halv kommun, sett till resursbehov och finansiella behov, säger kommunalrådet.
”Betraktar oss som en oljeplattform”
I slutet av september kom en tvärpolitisk överenskommelse till stånd i Kirunas kommunfullmäktige. Partierna kom överens om ett antal krav gentemot staten om allt från bostäder, avskrivningsregler, arbetsmarknadspolitik – och någon form av naturresursincitament.
För i grunden handlar kommunledningens missnöje med Talgas gruva om en principfråga.
Det handlar om ett missnöje över en orättvis fördelning av resurserna och om att kommunen inte gynnas av det kommunala utjämningssystemet. Sedan 40 år tillbaka är bolagsskatten helt statlig, vilket innebär att kommunen inte får ta del av gruvans vinster.
– Kiruna kommun har med hjälp av malmen bidragit så mycket till Sveriges välfärd, medan vi sedan 80-talet har behövt osthyvla i vår egen välfärd. Jag känner att man betraktar oss som en oljeplattform eller en koloni, säger Mats Taaveniku.
Tycker kommuner ska få mer stöd
Detaljplan, bygglov och ett formellt investeringsbeslut behöver vara på plats innan Talgas grafitgruva kan börja ta form. Byggprocessen beräknas ta 18 till 24 månader och om gruvan blir av väntas runt 60 personer jobba där.
Enligt bolaget jobbar man aktivt för att motverka att det blir en fly in fly out-effekt. Man vill ha anställda ”som kan slå rötter lokalt som”, som kan ”jobba hållbart och långsiktigt” och ”vara del av bygden och skatta kommunalt”, skriver presschefen Cen Rolfsson i ett mejl till Arbetet.
Gruvprofilen Per-Erik Lindvall, som tidigare varit styrelseordförande för Talga, menar att det varken är rimligt eller hållbart att kommuner inte får ta del av gruvornas vinster.
Han föreslår en ny modell där gruvbolagen betalar ett förskott till kommunen före etableringen. ”Kommunen får tidig kompensation, finansierad av företaget, medan staten justerar avdragsreglerna och får sin fulla del lite senare”, skriver han i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Även Talga tycker att kommuner ska få mer stöd för att kunna bemöta etableringar som gynnar landet.
”Det finns troligtvis flera vägar för exakt hur detta kan se ut, men det bör tas på allvar och bemötas från centralt håll”, skriver presschefen Cen Rolfsson.
Grafit bryts oftast i dagbrott. Bilden är från en grafitgruva utanför Quebec i Kanada.
”Folk har fått nog här uppe”
På Vittangis hembygdsgård riktas ilskan mot ett ”sjukt system”.
– Om vi hade haft liknande regler som i Norge, eller Finland eller Kanada – stora delar av gruvvärlden – hade lokalsamhället blomstrat, säger Ulrik Lidström.
I stället håller Norrbottens gruvkommuner – Pajala, Gällivare och Kiruna – på att förblöda, menar motståndarna till grafitgruvan.
– Vi är inte emot alla gruvor. Naturligtvis inte. Vi bor ju i Kiruna. Men nu har vi tagit vår del. Folk har fått nog här uppe, Mats Sidmalm.