Regeringen vill straffa fler som utnyttjar arbetare – experter kritiska
Trots upprepade larm om utnyttjade arbetare döms få arbetsgivare. Nu vill regeringen införa ett nytt brott för att få fast fler. Men experter är kritiska.
Bärplockare är ett av de yrken som regeringen nämner där arbetare löper stor risk för att bli utnyttjade.
Företag som satt i system att tipsa gränspolisen. Och som på så vis får hjälp av polisen med att få bort papperslösa arbetare som de annars hade behövt betala ut löner till.
Det är bara ett av många vittnesmål om det växande skuggsamhället, från utsatta personer som sökt hjälp hos Frälsningsarmén.
Men få döms för att ha utnyttjat arbetare. I tisdags föreslog regeringen därför en ny typ av brott för att komma åt fler arbetsgivare. Brottet heter exploatering av utländsk arbetskraft (läs mer i faktaruta).
Eftersom Tidöpartierna är överens väntas den nya brottstypen införas 1 juni 2026.
”Skapar misstro till systemet”
Regeringen uttrycker i förslaget en oro för att så få dömts för de grövre brott som nu finns för utnyttjande i arbetslivet – människohandel och människoexploatering.
Det kan skapa ”en misstro till systemet” och leder till att ”vinsterna med att utnyttja arbetstagare anses överväga riskerna med att göra det”.
För att döma en chef till det nya brottet krävs endast att någon arbetat under ”uppenbart orimliga förhållanden”, inte som i dag att det dessutom ska ha skett under speciella former, exempelvis tvång.
Inte heller måste den drabbade medverka i brottsutredningen. Det vill sällan de utnyttjade arbetarna göra – de är rädda att skickas hem eller straffas av sina chefer.
Men flera experter är kritiska till regeringens förslag.
”Förövare kan komma undan”
Jämställdhetsmyndigheten, som har ett särskilt ansvar för arbetet mot människohandel, har till och med sagt nej.
Risken, enligt myndigheten, är att polis och åklagare kommer utreda en arbetsgivare för det nya brottet i stället för de allvarligare brotten människohandel eller människoexploatering, eftersom det är lättare att bevisa.
Paulina Bolton, utredare på Jämställdhetsmyndigheten, menar att politikerna stegvis infört allt mildare brott i lagen, för att komma åt den här allvarliga brottsligheten. Och att det leder fel.
– Då kan förövare komma undan med ett lindrigare straff, säger hon.
Paulina Bolton på Jämställdhetsmyndigheten tror att den nya lagförändringen riskerar att slå fel.
Hon är även orolig för att de drabbade arbetstagarna inte kommer ses som brottsoffer på samma sätt som vid de andra brotten. Något som kan leda till att ”brottsoffer inte får sina rättigheter tillgodosedda”, som myndigheten skrev i ett remissvar.
Det eftersom det nya brottet ligger i utlänningslagen och räknas som ett brott mot staten, inte mot individen. Paulina Bolton vill att mer resurser och fokus läggs på att satsa på att utreda de allvarligare brotten så långt det går.
”Missar att prioritera utsatta”
Madeleine Sundell är Frälsningsarméns nationella samordnare mot människohandel. Hon tycker, liksom Paulina Bolton, att politikerna borde utreda grova missförhållandena som just grova brott.
Om någon döms till de två allvarligare brotten människohandel och människoexploatering har offren rätt till skydd och stöd, enligt internationella regler.
Madeleine Sundell på Frälsningsarmén menar att många utsatta arbetare är rädda för kontakt med myndigheter.
– Anledningen till att vi knappt har några åtal och domar på området för arbetskraftsexploatering är att myndigheterna ständigt missar att prioritera rättigheter till utsatta. Våra erfarenheter i kontakter med utsatta är att de är rädda för myndighetskontakt för att det främst lett till att de hamnat i förvar och måste lämna landet, säger Madeleine Sundell.
Regeringen håller inte med om kritiken. I stället poängterar den att brottsutredningar alltid ska fokusera på det allvarligaste brottet som det finns grund för. Flera fackliga organisationer, som LO och TCO, är positiva till förslaget.
Regeringen föreslår också fler åtgärder för att hindra utnyttjandet av arbetskraft:
- Ett nytt lönekrav för att få arbetstillstånd (90 procent av medianlönen i Sverige, alltså 33 390 kronor i månaden. Vissa yrken kan undantas.
- Vissa yrken ska helt kunna vägras möjligheten att beviljas
arbetstillstånd. Regeringen nämner bärplockare och personliga assistenter. - Arbetstillstånd får vägras om arbetsgivaren dömts, fått böter eller misstänks för vissa brott.
- Ytterligare ett nytt brott införs – handel med arbetstillstånd.
- Större möjligheter för de som vill jobba i Sverige i högkvalificerade jobb att få
uppehållstillstånd.
