Midvinternattens köld är hård – men rättvis, tycker regeringen
Så här gör regeringen livet dyrare och nöden djupare lagomt till jul, skriver Arbetets kolumnist.
”Efter nuvarande mandatperiod är frågan vart de ska vända sig.”
Det blir en knaper jul för många i år.
”Barnen har slutat att önska sig saker, slutat att hoppas på att få någonting”, berättar Stadsmissionens Sanna Detlefsen för TV4.
Fattigdomen har fördubblats i Sverige sedan 2021. Numera lever 700 000 människor i fattigdom, enligt Stadsmissionen.
Man borde inte vara förvånad, men det är slående hur snabbt högerpolitik kan slå igenom.
Valde att inte göra något
Framväxten av ett nytt Fattigsverige beror till att börja med på två saker. Regeringens misslyckade hantering av kostnadskrisen, som driver upp priserna, och lågkonjunkturen, som driver ut folk i arbetslöshet och sänker deras löner.
När regeringen tillträdde inbillade de sig att de stod inför ett dilemma, eftersom nationalekonomer brukar säger att inflation ska bekämpas med åtstramning och lågkonjunktur med stimulans. Vad göra med så motstridiga budskap? Svaret blev att inte göra något alls.
Regeringen hade kunnat införa ett pristak på el. De hade kunnat göra vad Ekonomifakta föreslog i oktober 2022: ”till exempel skulle sänkt moms ha en dämpande effekt på den inhemska inflationen på kort sikt, men eventuellt vara inflationsdrivande på längre sikt på grund av att efterfrågan i ekonomin ökar”.
Med andra ord precis vad en ekonomi i lågkonjunktur med en tillfällig och utbudsdriven inflation hade behövt. Då hade också Riksbanken kunnat hålla igen med sina räntehöjningar.
Folk med jobb i soppköken
Ett undantag var bränsleskatten, som regeringen faktiskt sänkte, om än betydligt mindre än vad som utlovades före valet (40 öre/liter istället för sex kronor).
Utöver sin tafatta hantering av Sveriges ekonomi har regeringen aktivt försämrat livet för de mest utsatta. Numera trappas A-kassan ned var hundrade dag och övergår så småningom i aktivitetsstöd med slutsumman 6 000 kronor i månaden.
Målet är att sänka den så kallade reservationslönen – den lägsta lönen som en arbetslös kan tänka sig att jobba för.
Men det är redan svårt för många att leva på sin lön. Stadsmissionen vittnar om helt nya grupper som köar i soppköken, många av dem med jobb.
Ensamstående avstår medicin
Samtidigt som regeringen driver upp arbetslösheten tvingar de arbetslösa att springa snabbare efter jobb som inte finns. Folk med familj och barn uppmanas flytta till andra delar av landet, även om de har en partner som jobbar och därmed skulle behöva säga upp sig.
Aktivitetsstöd och sjukersättning har länge varit svårt att leva på. Människor får inte ut de inkomstförsäkringar de har rätt till.
Nu inför regeringen också ett bidragstak för 150 000 människor, som för barnfamiljer kan innebära flera tusen kronors sänkt stöd i månaden.
Nästan 30 procent av ensamstående föräldrar avstår från att hämta ut receptbelagd medicin. Många har inte har råd att köpa vinterkläder till sina barn.
Midvinternattens köld är hård – men rättvis, tycker regeringen.
Orwellsk framtidsvision
Under föregående mandatperiod drev högerpartierna igenom nedskärningar på 4,5 miljarder i aktivitetsstödet. Dessförinnan drog den socialdemokratiska regeringen in sjukersättningen för tiotusentals sjuka människor.
Många av de utförsäkrade vände sig i sin hopplöshet till Sverigedemokraterna, som då var ett oprövat kort. Men efter nuvarande mandatperiod är frågan vart de ska vända sig.
För de längst ner i samhället ter sig tillvaron allt mer lik George Orwells dystopiska framtidsvision: en stövel som stampar på ett mänskligt ansikte – för evigt.