Trots att pensionen höjs – arbetarna halkar efter: ”Orättvist”
Nästa år höjs pensionen för alla, men höjningen blir väldigt liten för de som jobbat i arbetaryrken.
– Många undrar vad poängen var med att jobba i 40 år när det ändå blir så här, säger Anna Eriksson på SPF Seniorerna.
De som arbetat i högavlönade yrken tjänar mest på att pensionen höjs.
Varje år räknas pensionerna upp för att följa med priser och löner som ökar i samhället.
Men hur mycket mer man får skiljer sig kraftigt åt mellan olika grupper.
De som jobbat i arbetaryrken med lägre löner får bara några hundralappar mer nästa år, visar statistik från SPF Seniorerna.
Ett vårdbiträde med en slutlön runt 31 000 kronor får ungefär 300 kronor extra efter skatt, och en snickare med drygt 37 000 i slutlön får runt 370 kronor.
Dyrare vardag äter upp ökningen
Pengar som riskerar att inte räcka så långt när saker som mat, boende och kollektivtrafik fortsätter att bli dyrare, enligt pensionsexpert Anna Eriksson på SPF Seniorerna.
– Det blir inte tillräckligt när man tittar på hur kostnaderna gått upp, och även om vissa priser bromsat in lite så är det nog få som upplever att det blivit billigare i mataffären.
Samtidigt får den som haft högre lön under arbetslivet större ökningar.
En pensionär som jobbat som civilingenjör med en slutlön på 60 000 kronor får nästan 800 kronor extra i månaden nästa år.
Med en högre pension får man mer i kronor och ören, men höjningen är också större i procent.
Att det blir så beror på att pensionssystemet är orättvist uppbyggt, enligt Anna Eriksson.
– Har man haft en låg lön får man både mindre pension i grunden och en svagare höjning varje år. Systemet förstärker skillnaderna från arbetslivet.
Får lika mycket – utan att ha jobbat
En annan sak som väcker starka reaktioner när Anna Eriksson pratar med pensionärer är känslan av att det inte lönar sig att ha jobbat ett helt yrkesliv.
Enligt Pensionsmyndigheten finns det runt 70 000 personer som arbetat väldigt lite eller inte alls – och som ibland får lika mycket, eller mer, i total pension som någon som jobbat i flera decennier.
Anna Eriksson, SPF Seniorerna, menar att pensionssystemet är orättvist uppbyggt.
– Många är upprörda och besvikna och undrar vad poängen var med att jobba i 40 år när det ändå blir så här. När den som inte jobbat får nästan samma. Det gör att tilliten till systemet sjunker, säger Anna Eriksson.
Pensionen höjs – men ”golvet” dras av
Förklaringen är ganska enkel: pensionen består av flera delar som påverkar varandra.
Inkomstpension tjänar du in när du jobbar.
Garantipension är ett “golv” som staten ger till dem som haft låg eller ingen lön.
Många som jobbat i lågavlönade yrken har därför både inkomstpension och garantipension.
Och när pensionerna räknas upp varje år händer något som många reagerar på:
När din inkomstpension höjs lite, minskar garantipensionen samtidigt – för att du inte anses vara i lika stort behov av grundskyddet.
Det gör att den totala pensionen i slutändan bara ökar med en mindre summa.
Lyssna på Knegets avsnitt om pensioner 👇
”Orättvist att det inte ger mer i plånboken”
Resultatet blir att vissa som jobbat i 40 år i ett lågavlönat yrke inte får så mycket mer än själva “golvet”, det vill säga garantipensionen.
Därför kan de hamna på nästan samma nivå som någon som inte jobbat alls.
– Det här tycker vi är helt orimligt, det är orättvist att det inte ger mer i plånboken att man jobbat, säger Anna Eriksson.
Hon tycker att man borde höja beloppen som betalas in från lönen till inkomstpensionen, så att garantipensionen blir ett verkligt “golv” – bara för de mest behövande.
– Har man jobbat ett helt liv ska man inte behöva något grundskydd alls, då ska inkomstpensionen vara bra nog.