Elektrikern och skyddsombudet Johan siktar på SM i bugg: ”Dansen hjälper mig i jobbet”
Johan Åslund, 34, är ledande montör och skyddsombud på Elcenter i Karlstad.
Men efter jobbet byter han skyddsskorna mot dansskorna.
Siktet är inställt på SM i bugg nästa år.
”Det roligaste med att vara danslärare är att se andra ha kul”, tycker Johan Åslund. Undervisningsvanan har han även nytta av som ledande montör och som skyddsombud.
Ledande montör Johan Åslund parkerar bilen utanför dansklubben Rocksulan på ett slitet industriområde i Karlstad.
Det tar honom tjugo minuter att köra till dansklubben från bygget han arbetar på i grannkommunen Kil. Där byggs ett nytt särskilt boende med 80 lägenheter.
Kort efter att Johan Åslund slagit sig ner i den grå soffan i köket på klubben strömmar dansbandsmusiken ut genom högtalarna från den minsta danssalen i korridoren.
Där inne står en tjej och tränar framför en spegel. I stora danssalen har en större grupp just kommit i gång med sitt träningspass.
– Vi är runt 600 medlemmar i den här dansklubben. Vi är en av de största i Sverige, säger Johan Åslund stolt.
Kombinerar elektrikeryrket med dans
Under många år har han kombinerat elektrikeryrket med tävlingsdans. Johan Åslund gick ut elprogrammet 2010.
Men efter studenten började han jobba som servicetekniker med smörjutrustning och hydraulik på grävmaskiner.
Sex år senare råkade han av en slump sätta sig bredvid ledningen på Elcenter i Karlstad under en fest på Stora torget. De började prata. Det visade sig att de just då sökte en elektriker.
– Måndagen efter blev jag kallad på anställningsintervju och fick börja som lärling, säger Johan Åslund.
Siktet är inställt på bugg-SM i Karlstad i maj nästa år. Även på jobbet vill Johan Åslund utvecklas. Främst vill han läsa upp sin elbehörighet och bli auktoriserad. ”Men det är bara av eget intresse, inte för att bli egenföretagare”, understryker Johan Åslund.
Träffade sambon på dansen
Då hade han året innan, hösten 2015, gått sin första buggkurs på Rocksulan. Han hade en tid funderat på att gå en matlagningskurs eller en danskurs.
Det kom upp under ett samtal med en kompis och hans mamma. Mamman lyckades sedan locka med både Johan Åslund och hans kompis på en buggkurs.
– Jag blev biten av buggen direkt, säger Johan Åslund.
I dag är han en av danslärarna på klubben, när han inte tränar och tävlar själv. Johan Åslund träffade faktiskt sin sambo Moa under en av sina danslektioner.
Han upplever att buggen gett honom endorfiner, nya vänner och träning i att uttrycka känslor med kroppen.
🎥 Video: Se Johan dansa loss
Foto: Oyvind Lund
Deltar i tiotal tävlingar under året
Tillsammans med sin danspartner Sara deltar han i ett tiotal tävlingar under året över hela mellansverige. Siktet är inställt på bugg-SM i Karlstad 2026. Förra gången kom de ”bara” till förkvalet.
– Men att få kvala till SM är en stor grej bara det. Det är inte alla som får det. Jag har aldrig tidigare tävlat på den här nivån förut.
Johan Åslund tävlar även i dubbelbugg. Då dansar han med två tjejer samtidigt, danspartnern Sara och sin sambo Moa.
– Jag har som regel att inte ha min sambo som danspartner när vi kör vanlig bugg. Jag vill kunna utveckla dansen i egen regi och känna att jag är en egen person i den. Sen har jag och min sambo förstås en egen utveckling i vår relation, utanför dansen.
Johan Åslund kör dubbelbugg med sambon Moa Andersson och danspartnern Sara Pauselius.
Mycket nerver
Han förklarar att tävlingsdomarna bedömer dansen efter en poängskala från 1 till 5.
– De tittar på takt, puls och sväng. Men får du 5 har det gått riktigt dåligt. Då har du gjort fel och blir diskad. Man får inte till exempel göra akrobatik. Dansen måste alltid ha buggkaraktär, säger Johan Åslund.
Det har hänt att det gått så dåligt att han snudd på börjat gråta av besvikelse.
Man behöver träna på att tävla för att bli riktigt bra, enligt Johan Åslund. Det gäller att kunna ha kroppen lika lös och ledig som under träning.
– Men det är mycket nerver när du väl står där och väntar på att få gå ut och tävla.
Dansläraruppdraget ger nytta till jobbet
Johan Åsberg tycker att dansen gett honom personlig utveckling. Förr om åren var han betydligt blygare än i dag och undvek helst att prata inför folk.
Efter att ha utsetts till skyddsombud på jobbet var det den delen jobbigast, när han behövde samla kollegerna för att prata om något kring arbetsmiljön eller dra saker inför ledningen och facklubben.
Lite var det därför som Johan Åslund valde att även bli danslärare. För att möta den där rädslan.
Som danslärare finns ju inte mycket annat att göra än att ställa sig där mitt på dansgolvet och lära ut alla buggturerna.
– Jag har blivit mycket mer bekväm med att prata inför grupper tack vare det. Det har jag haft nytta av också på jobbet, både som skyddsombud och ledande montör.
Men han tycker ändå att han är mer bekväm med att prata om dans än om ämnen som asbest eller vibrationer.
– De kan jag inte utan och innan på samma sätt som kan med dansen.
”Min arbetsgivare är mån om att vi ska ha det säkert på jobbet. Om jag som skyddsombud kommer med något som behöver åtgärdas är det aldrig något problem. Sedan kan huvudentreprenörer eller byggentreprenörer sätta sig emot. Därför gillar vi seriösa aktörer”, säger Johan Åslund.
Föredrar Black Metal
Johan Åslund upplever att hans arbetsgivare är mån om säkerheten och arbetsmiljön på jobbet.
– Om jag som skyddsombud kommer med något som behöver åtgärdas är det aldrig något problem, säger han.
När Johan Åslund inte buggar gillar han att lyssna på musik på fritiden. Får han välja själv lyssnar han helst på Black Metal.
Tyvärr funkar det dåligt att bugga till. Dansbandsmusiken däremot, tycker han förmedlar en lätt, ”dum” musik.
– Man får en glad känsla i kroppen. Sedan dansar man på det, då släpps det ut en massa bra hormoner. Det är hur kul som helst.
Som skyddsombud gäller det att hålla balansen. Sätta ner foten när det är allvarliga säkerhetsrisker men kanske inte ta upp varenda liten smågrej hela tiden.
Försöker locka kollegorna till dansen
I början föredrog Johan Åsberg att dansa till de yngre dansbandens mer poppiga låtar.
Men nu, med åtta års buggande bakom sig heter favoritbandet Streaplers.
– Ju mer inbiten man blir, desto mer uppskattar man de där gamla dansbanden. De har ett skönt gung. Men man kan bugga till allt som har takt. Det är bara att köra.
Johan Åslund har försökt locka elektrikerna på bygget till dansklubben.
En kollega började faktiskt på en av hans danskurser, men först efter att ha blivit ditsläpad av sin sambo.
Det blev ingen fortsättning på dansandet för just den kollegan.
– Men om någon läser det här och blir nyfiken, testa att gå en buggkurs. Det är inte så läskigt som det ser ut. Om du inte tror du kan dansa, gå dit ändå. Det är en väldigt välkomnande miljö, säger Johan Åslund.