Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

Efter Arbetets avslöjande – IMY vill stoppa olaglig kameraövervakning

Anställda som gömmer sig för kamerorna. Chefer som pekar på dem som skrämseltaktik. Efter Arbetets avslöjande om Chopchop vill myndigheter nu skärpa jakten på olaglig övervakning i arbetslivet.

– De sjönk ihop så fort de fick chansen. De brukade huka sig eller sitta på tunnor med jordnötssmör i. De hade hittat ställen att sitta där de inte syntes för gäster eller där kamerorna inte såg dem.

I Arbetets granskning av restaurangkedjan Chopchop berättade den tidigare restaurangchefen Amanda om kamerorna i köket. Och om hur de anställda var rädda för dem. Samt om hur vissa kök använder kamerorna som skrämseltaktik. 

Ändå sitter kamerorna kvar.

När myndigheter gemensamt i fjol slog till mot Chopchop-restauranger landet över skulle de särskilt titta efter kameror. Men trots att kameror som övervakade anställda hittades hände inget.

En orsak var att Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, inte var med på inspektionerna. Myndigheten ansvarar för att regler kring filmande av personal följs, medan Arbetsmiljöverket sköter kontroller av arbetsplatser.

Planskiss över ett storkök som bland annat visar arbetsstationer, utrustning, förvaringsutrymmen och gångvägar markerade med pilar.

Ritning från en Chopchop-restaurang som visar övervakningskamerornas placering.

”Svårt göra något om vi inte vet”

Men nu vill IMY ta tag i de här frågorna som annars riskerar att falla mellan stolarna, och lösningen stavas ökat samarbete med Arbetsmiljöverket. Även om myndigheter kan tipsa varandra redan i dag saknas ett organiserat samarbete mot olaglig kameraövervakning i arbetslivet. 

– Vi har en idé om samverkan med Arbetsmiljöverket. Andra myndigheter än IMY kan se risker kopplat till kameraövervakning av anställda. Men det är svårt för oss att göra något om vi inte får kännedom om det, säger Sebastian Caicedo Gordh, jurist på IMY:s enhet för just kamerabevakning. 

Samtidigt ökar klagomålen om just kameraövervakning av anställda. Men känslan av att ökat samarbete är rätt väg att gå har också förstärkts av medierapporteringen, som Arbetets granskning av Chopchop, konstaterar Sebastian Caicedo Gordh.

– Media är ett sätt som vi kan få in tips som kan leda till tillsyn och granskning från vår sida. Men vi kan inte gå ut på förhand med vilken tillsyn som vi eventuellt ska göra, säger han.

”Stor del av sitt liv på jobbet”

Att samarbeta med Arbetsmiljöverket blir enklare vid årsskiftet då delar av två tidigare enheter slås ihop och blir en – den för kamerabevakning och arbetsliv.

– Det är viktigt för man är en väldigt stor del av sitt liv på jobbet och man är i beroendeförhållande till sin arbetsgivare. I och med att kameraövervakning blir allt billigare och enklare med ny teknik så finns ett stort behov av vägledning, kunskap och diskussion, men också tillsyn.

Ett storkök där personal lagar mat samt redskap, utrustning och beställningar på bänkarna.

Köket på en Chopchop-restaurang.

HRF: ”Löser inte grundproblemet”

Hotell- och restaurangfackets ombudsman Kent Johansson kallar IMY:s besked om samarbete med Arbetsmiljöverket för ett framsteg.

– Men det löser fortfarande inte grundproblemet om att våra skyddsombud inte kan agera på samma sätt som om Arbetsmiljöverket varit ansvarig, säger han som vill att den myndigheten tar över ansvaret.  

Vid andra arbetsmiljöproblem kan facket vända sig till Arbetsmiljöverket. Men till IMY kan bara kunder eller anställda som känner sig övervakade anmäla, vilket han menar att de anställda sällan vågar. Facket kan tipsa IMY, men får då ingen återkoppling. 

– Det är under all kritik att vi som fack eller skyddsombud inte kan anmäla att vi tycker att det går fel till. Då måste vi säga att vi själva känt oss övervakade när vi varit där. Det blir störtknäppt.

Mer om Rädslans restaurang