Därför vägrar arbetsgivarna förhandla om kortare arbetstid
LO har ett tufft utgångsläge när man ska förhandla om arbetstidsförkortning. Arbetsgivarna har sagt nej till förhandlingar i den form som facket önskar. Alternativet riskerar att leda till ökade klyftor mellan arbetare i olika branscher.
Förhandlingarna mellan LO och Svenskt näringsliv har strandat. På bilden Jacob Wallenberg, Svenskt näringsliv och LO:s ordförande Johan Lindholm.
Tiden håller på att rinna ut för LO:s diskussioner om kortare arbetsvecka för alla. Före årsskiftet har organisationen lovat att tala om hur man vill förhandla med arbetsgivarna om kortare veckoarbetstid för alla arbetare.
Ett viktigt vägval är om LO ska begära förhandlingar direkt med Svenskt Näringsliv, eller om varje fackförbund ska förhandla med arbetsgivarna i respektive bransch, som i vanliga avtalsrörelser.
LO:s ordförande Johan Lindholm och avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä har i debattinlägg i Dagens industri argumenterat för att huvudorganisationerna – i praktiken LO och Svenskt Näringsliv – ska förhandla om generell arbetstidsförkortning för alla.
Tufft läge för LO:s ordförande Johan Lindholm (höger) och Veli-Pekka Säikkälä (vänster).
Arbetsgivarna tackar nej
Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl har bestämt svarat nej tack – både till allmän arbetstidsförkortning och till centrala förhandlingar om det.
Så hur ska LO göra?
LO:s ordförande Johan Lindholm vill enligt organisationens presstjänst inte berätta för Arbetet hur han resonerar.
– Just nu finns olika uppfattningar. Diskussionerna i LO:s avtalsråd och styrelse måste gå i mål innan vi kan snacka mer om det, säger LO:s pressekreterare Jens Lundberg.
Lika tyst är det bland medlemsförbunden. Inget av de nio LO-förbund vi tillfrågat vill berätta hur de önskar att förhandlingarna ska gå till. Däribland IF Metall, Transport, Seko och Handels. Även Svenskt Näringsliv avstår just nu från att kommentera frågan.
Olika dyrt i olika branscher
I debatten har LO-ledningen fört fram argument för centrala förhandlingar med Svenskt Näringsliv:
Undvika klyftor
Eftersom kortare arbetstid kostar olika mycket i olika branscher behöver frågan lösas på nationell nivå. Generell förkortning av arbetstiden för alla har aldrig uppnåtts genom förbundsförhandlingar. Tvärtom har klyftorna mellan olika yrkesgrupper ökat under flera decennier.
Vissa, främst fackförbunden för industriarbetare, har lyckats förhandla sig till kortare arbetstid, bland annat i form av tidbanker med lediga timmar att ta ut när det passar. Andra yrkesgrupper, som anställda i butiker och restauranger, har inte fått någon förkortning alls.
Kräver samspel
Att sätta en ny norm för veckoarbetstiden kommer att kräva samspel med staten. Det fungerar knappast om förhandlingarna splittras på hundratals platser.
Motvillig motpart
Samtidigt finns en rad argument som talar emot centrala förhandlingar:
Arbetsgivarna vill inte
Det blir ingen vidare tango om ena parten vägrar dansa. Här kan man jämföra med förhandlingarna om trygghet och omställning som ledde fram till det nya huvudavtalet 2022.
Där hade båda parter något att vinna: Arbetsgivarna fick större makt att välja vilka som ska vara kvar vid personalneddragningar, de anställda fick bättre möjligheter att ställa om till nya jobb, tack vare medverkan från staten. I arbetstidsfrågan har arbetsgivarna svårt att se vad de skulle vinna på att låta anställda arbeta mindre.
Tjänstemännen vill inte
PTK, som representerar facken för privatanställda tjänstemän och akademiker, var en ledande part i förhandlingarna om nytt huvudavtal. Men de tänker inte delta i centrala förhandlingar om kortare arbetstid.
– Vi ser arbetstidsfrågan som en del av lönebildningen. Den hanteras bäst i de vanliga avtalsförhandlingarna, sa Martin Wästfelt, ledande förhandlare i Unionen och PTK, till Arbetet i oktober.
Facket saknar vapen
Centrala förhandlingar mellan LO och Svenskt Näringsliv genomförs normalt under fredsplikt. Facket står då utan det påtryckningsmedel man har i vanliga avtalsförhandlingar: möjligheten att hota med strejk för att få sin vilja igenom.
Påtryckning kan också ske på politisk väg. Vid huvudavtalsförhandlingarna hotade regeringen med lagstiftning om inte fack och arbetsgivare kom överens i avtal. Flera LO-förbund har velat att Socialdemokraterna ska hota med lagstiftning om kortare arbetstid, men LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä har avvisat tanken.
– Vi behöver inga hot från politiken, har han sagt till Arbetet.
Fråga för avtal 2027
Ur facklig synvinkel ter sig förutsättningarna just nu svåra för konstruktiva förhandlingar på central nivå om kortare arbetsvecka för alla.
Om inte LO-förbunden lyckas gräva fram en morot eller piska som motiverar ledningen för Svenskt Näringsliv att komma till förhandlingsbordet blir man troligen hänvisad till förbundsvisa förhandlingar. Sådana kan genomföras i samband med avtalsrörelsen 2027.
För att nå önskat resultat skulle LO-facken då behöva samordna sina krav på ett nytt och starkare sätt jämfört med tidigare avtalsrörelser.
Annars är risken överhängande att det går som LO-ledningen själv konstaterar att det brukar gå i förbundsvisa förhandlingar om kortare arbetstid: ännu större klyftor mellan anställda i industrin och tjänstesektorn.
