Facket sågar tuffare kontroller mot jobbsökande: ”Falsk trygghet”
För att stoppa skandaler i vård och omsorg vill regeringen införa hårdare bakgrundskollar av de som söker jobb i kommuner. Men facket varnar – kontrollerna kan slå tillbaka och i värsta fall öka brottsligheten.
– Det kan få motsatt effekt, säger Olov Östensson på Kommunal.
Olov Östensson på Kommunal tror att regeringens förslag kan få motsatt effekt.
Efter flera avslöjanden av allvarliga brister inom äldreomsorgen vill regeringen vässa kontrollerna.
Kommuner ska inte längre bara kunna få se utdrag ur belastningsregistret vid anställning inom vård, förskola eller äldreomsorg. Nu är planen att arbetsgivare också ska kunna se om den sökande är misstänkt för brott.
Syftet är att värna tryggheten för utsatta grupper och att stoppa kriminella från att ta sig in i välfärden.
”Skulle känna mig tryggare”
En bra idé – tycker Ann-Sofie Svensson, som jobbar som undersköterska i hemtjänsten i Sotenäs.
– Ja, jag skulle känna mig tryggare. Jag vill känna mig trygg med att mina kollegor inte är en fara för dem vi är till för. Så jag tycker att det är viktigt att vi kan göra en extra kontroll, säger hon.
Hon förfäras över den senaste tidens många nyheter om personal som begår brott mot äldre inom omsorgen.
– Jag blir så förbannad. När jag läser om det här så skäms jag. Det finns så många bra personer som vänder ut och in på sig själv för att göra sitt yttersta för de äldre, men så händer sånt.
Facket: Kommer inte stoppa brottsligheten
Men facket Kommunal är kritiska och tycker att förslaget går för långt. De varnar för att de anställdas privatliv kränks när kommuner får tillgång till misstankeregistren.
– Det här är ett för stort intrång i den personliga integriteten för den anställde, säger fackets förbundsjurist Olov Östensson.
Han tror inte att förslaget är ett bra verktyg för att förebygga att kriminella eller andra olämpliga personer anställs.
Han ser tvärtom en risk att den utökade kontrollen skapar en falsk trygghet hos arbetsgivaren – och att man därför missar att göra andra, mer effektiva, bedömningar.
– Det kan rent av få motsatt effekt. Vi är rädda att man ska ta in de här registren, se att de är rena och sen tänka att en person är klar.
Vill hellre få fler anställda
Olov Östensson pekar på att det kommer att vara mycket få personer som gallras bort genom att man tittar på deras misstankeregister.
Är de misstänkta för allvarlig brottslighet är det högst sannolikt att de sitter häktade, och då kan de ändå inte söka jobb, säger han.
Dessutom har de allra flesta som begår brott på arbetsplatser inte något i brottsregistret sedan tidigare – och kan därför inte upptäckas på det sättet, enligt Olov Östensson.
– Vill du komma åt de här problemen är det bättre att du har många olika samtal med den jobbsökande, ringer referenser och gör annat grundarbete.
Kommunal vill hellre att kommunerna fokuserar på andra åtgärder.
– Ha tillräcklig bemanning, närvarande chefer och undvik ensamarbete. Då minskar risken för brott på arbetsplatsen, säger Östensson.