Polisen ser ljusning i utsatta områden – samtidigt ökar redan skyhög arbetslöshet
I flera av landets särskilt utsatta områden ligger arbetslösheten på 20 procent eller mer. Polisen ser en positiv utveckling, men de fokuserar på fel saker, menar forskaren Henrik Örnlind.
– Ekonomisk ojämlikhet är en av de starkaste orsakerna till våld, säger han.
Två poliser vid Rinkeby torg, ett av 19 särskilt utsatta områden.
”Narkotikahandeln har flyttat från gatorna, det sker färre angrepp på poliser och ordningsvakter.”
När polisen på tisdagen presenterade sin nya lista med utsatta områden lyfte Charlotta Höglund, chef för underrättelseenheten vid Noa, fram att utvecklingen går åt rätt håll i ett pressmeddelande.
Även justitieminister Gunnar Strömmer (M) delar polisens bild i ett mejl till Aftonbladet: ”Nya verktyg, gänglagar och arbetssätt börjar bita. Vi får därför inte vika en tum från den omläggning av politiken som nu äntligen genomförs. Vi måste hålla kursen.”
Justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Men nya siffror som Arbetet gått igenom visar att när det gäller arbetslösheten har utvecklingen inte gått åt rätt håll.
Totalt finns 65 områden på listan, varav 19 klassas som särskilt utsatta. I samtliga av de särskilt utsatta områdena ligger arbetslösheten skyhögt över rikssnittet.
Polisens lista väljer att fokusera på brott och gäng snarare än ekonomisk ojämlikhet, menar Henrik Örnlind, lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet.
– Vi ser att klyftorna inom samhället ökar. Det är klart att det är viktigt att bryta våldet, men vi vet också att ekonomisk ojämlikhet är en av de starkaste orsakerna till våld, säger han.
Arbetslöshet i särskilt utsatta områden
| 2023 | 2024 | |
| Rosengård, Malmö | 30% | 31% |
| Vivalla, Örebro | 25% | 25% |
| Skäggetorp, Linköping | 23% | 23% |
| Norrby, Borås | 20% | 21% |
| Hammarkullen, Göteborg | 19% | 21% |
| Hässleholmen, Borås | 18% | 21% |
| Rinkeby, Stockholm | 20% | 20% |
| Tensta, Stockholm | 17% | 17% |
| Lövgärdet, Göteborg | 16% | 17% |
| Hjällbo, Göteborg | 15% | 17% |
| Hovsjö, Södertälje | 16% | 17% |
| Ronna, Södertälje | 15% | 15% |
| Nydala/Hermodsdal/Lindängen, Malmö | 14% | 15% |
| Husby, Stockholm | 14% | 15% |
| Geneta, Södertälje | 13% | 15% |
| Begsjön, Göteborg | 13% | 15% |
| Fittja, Botkyrka | 14% | 14% |
| Alby, Botkyrka | 12% | 13% |
| Hallunda/Norsborg, Botkyrka | 12% | 12% |
Högst är arbetslösheten i Vivalla, Örebro, Skäggetorp, Linköping, Rosengård i Malmö och i två områden i Borås: Hässleholmen och Norrby. Områden där arbetslösheten ligger på 20 procent eller mer.
Det har skett en stor skillnad i hur man väljer att mäta segregation de senaste åren menar Henrik Örnlind. Tidigare har inkomstnivåer jämförts mellan olika områden i en stad.
– Det måste satsas mer på verksamheter för att få personer i arbete i de här områdena. Idag ser jag inga tendenser till sådan förändring, säger Henrik Örnlind.
Henrik Örnlind, lektor i socialt arbetet, är kritisk till det sätt ett utsatt område definieras på.
I flera av områdena överstiger arbetslösheten 20 procent. Och siffrorna kan vara i underkant. Beroende på hur man väljer att definiera en arbetslös kan arbetslösheten i några av de särskilt utsatta områdena vara närmare 40 procent.
”Osynliggör ojämlikheten”
Idag är listan över utsatta områden baserad på polisens bedömning över förekomsten av hot, utpressning och offentligt våld, även narkotikahandel är med i bedömningen.
Men enligt Henrik Örnlind borde en lista på utsatta områden också fokusera på den ekonomiska ojämlikhet som råder.
– Det är jätteviktigt hur vi väljer att mäta segregation. Polisens lista väljer kategorier som osynliggör ojämlikheten. Man isolerar och kollar enbart på brottslighet i enskilda områden, säger han.
Så mäts arbetslösheten
Siffrorna i artikeln kommer från SCBs senaste BAS-mätning av arbetslösheten. SCB använder sig av två mätningar AKU och BAS, och siffrorna kan se annorlunda ut.
| Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) | Arbetskraftsundersökning (AKU) | |
| Vem räknas som arbetslös? | Person utan arbete som är inskriven hos Arbetsförmedlingen. | Person utan arbete som aktivt sökt jobb och kan börja inom 14 dagar. |
| Datainsamling: | Använder sig av register (tex. från Arbetsförmedlingen och Skatteverket) | Använder intervjuer/enkäter med människor. |
| Resultat: | Färre räknas som arbetslösa → lägre arbetslöshet. | Fler räknas som arbetslösa → högre arbetslöshet. |
| Varför skillnaden uppstår: | Missar dem som söker jobb men inte registrerat sig hos Arbetsförmedlingen. | Fångar även studenter, deltidsarbetande och andra som söker jobb. |
