Stödassistenten Linn tvingades rädda väktaren från våld på gruppboendet

Det första slaget träffar pannan. Det andra landar i bröstkorgen och blir senare ett blåmärke. Där och då höjer Linn Eriksen armarna för att skydda ansiktet. 

På golvet bakom henne har en väktare fallit omkull. När en av de boende på hennes arbetsplats, ett LSS-boende i Göteborg, börjar slå väktaren reagerar hon utan att tänka efter.

“Jag kan inte låta honom bli ihjälslagen”, hinner hon tänka, innan hon går emellan och tar slagen.

Efter mer än 20 år som stödassistent vet Linn Eriksen hur hon ska få den boende att backa undan. Väktaren som ligger på golvet har inte hennes erfarenhet.

Linn Eriksen berättar att hon aldrig anmälde händelsen. Detta är bara ännu en arbetsdag för henne. Ännu en dag där Linn Eriksen helst hade arbetat med fler utbildade kollegor, men i stället får väktare. Och nu är det Linn som skyddar väktaren från sparkar och slag, tvärt emot vad som var tanken. 

Hur hamnade vi här? Linn Eriksen drar en djup suck. 

– De som sitter och bestämmer har ingen koll. Vi anställda förväntas hantera helt omöjliga situationer, och så kastar man bara in en väktare, säger Linn Eriksen.

I dag har hon lämnat LSS-branschen, men slagen, stressen och underbemanningen har lämnat spår. När arbetsmiljön stod i lågor brukade väktarna dyka upp.

Väktare saknar rätt utbildning

Linn Eriksen är långt ifrån ensam. Vår granskning visar att flera kommuner anlitat väktare för att skydda personalen från våld av de boende.

I minst 11 kommuner har det gått så långt att man betalat väktare för att vara på plats dygnet runt under 2024 eller 2025, visar en enkät som vi skickat till alla kommuner.

Till en början låter det som en lösning. Facket eller chefer kräver ett skydd för personalen, sedan kommer uniformerade väktare.

Dock är det inte så enkelt.

Väktare saknar utbildning för att möta personer med funktionsnedsättningar, till exempel autism, något som kan förvärra situationen, enligt Inspektionen för vård och omsorg, Ivo:

”Personalens möjlighet att påkalla hjälp från väktare och ordningsvakter ökar, enligt Ivo:s bedömning, risken för att ungdomen bemöts med fysiska insatser och högaffektivt bemötande”, står det om ett LSS-boende i Lund, 2022.

Väktarlösningen kan till och med vara ett brott mot LSS-lagen, enligt Ivo. I stället borde cheferna ha tagit tag i andra brister som funnits långt innan väktarna kallades in.

När vi går igenom myndighetens beslut visar det sig till exempel att lokaler inte är anpassade efter de boende. I andra fall saknar personalen rätt kompetens och erfarenhet för att arbeta med våldsamma personer.

– Vi vet att det är en brist, att arbetsgivare inte tillgodoser dessa kunskapsluckor, säger Lars Rahm, chef på Ivo, som har kritiserat kommuner som anlitat väktare inom LSS.

Att jobba med människor som kan bli våldsamma innebär alltid en risk, och allt våld går kanske inte heller att förhindra, enligt Linn Eriksen. Därför är det extra viktigt med utbildad personal – som lugnar ner situationen.

– Jag tycker väktare är som ett plåster på såret, för det är inte väktare jag behöver, jag behöver en kollega som jobbar nära mig och förstår vårt arbete, säger hon.

Väktare hjälpte till att borsta tänder

Och Linns före detta hemstad, Göteborg, sticker ut. 2020 fick kommunen kritik och en polisanmälan mot sig av Ivo. Väktare är till för personalens skull, men trots det fick vaktbolaget Cubsec jobba mycket närmare personer med funktionsnedsättning än vad som är tanken.

Väktare hjälpte till att borsta tänder och duscha en person på en gruppbostad. Alltså intim vård som utbildad personal ska sköta. Väktarna var även inne i den boendes lägenhet, ensamma, utan boendepersonalen.

Sedan spårar situationen ur:

• Väktare sätter handfängsel och håller fast en person på samma LSS-boende, vid minst 27 tillfällen, enligt en polisanmälan gjord av Ivo, där man beskriver det som hänt som “oerhört allvarligt”.
• Väktarna fick ingen information om hur de skulle hantera personen, enligt en väktare i polisförhör.
• Även när det ”kändes fel” att använda handfängsel, så gjorde väktarna som de blev uppmanade av personalen att göra, enligt polisförhören.

Polisanmälan lades ner. Men varför var väktarna där från första början? Enligt kommunen behövde personalen skyddas från ”utagerande” och få ”arbetsro”. Men Ivo drog en annan slutsats: väktarna är där för att kompensera för brist på personal och rätt kompetens.

Efter sex månader fasades väktarna ut. Göteborgs stad svarade Ivo att väktare inte skulle användas på liknande sätt i framtiden. Här kunde historien ha tagit slut, men det gör den inte.

Spola fram till 2024.

Miljoner till väktarbolag

Under 2024 betalade Göteborgs stad mer än fem miljoner kronor för rondering och väktarbevakning på sina LSS-bostäder, bland annat av arbetsmiljöskäl, enligt uppgifter från staden. Fram till oktober i år är motsvarande kostnad mer än 1,8 miljoner kronor.

Vaktbolaget Cubsec blir fortfarande uppringda av Göteborgs stad.

– Sista året är det ganska konstant. De ringer och ber oss att vara med. Till exempel ska våra väktare hjälpa de anställda att undkomma fara, säger vd:n Patrick Svensson.

Men det är svårt för väktare att hålla den gränsen. Hösten 2024 hjälper en väktare ett barn med funktionsnedsättning att duscha, när personalen inte gör det, enligt en anmälan gjord av kommunen.

Den här gången sker det på ett LSS-boende för barn och unga. Till en början bor det två tonåringar här, som personalen måste kämpa med att hålla isär. Annars riskerar våldet att trappas upp mellan barnen och mot personalen, enligt skrivelser till Ivo.

Det är först efter att ett av barnen är nära att strypa den andra till döds som tonåringarna säras, enligt uppgifter till Ivo som vi har tagit del av. I efterhand har en chef uppgett att de kunde ha gjort mer och bättre från början. Personalen flyr från boendet.

Stödassistenten Bibbi Larsen är en av få anställda som stannar kvar. Med tiden får hon ett slags band med det ena barnet, som ibland möter henne med en kram.

När en väktare plötsligt knuffar Bibbi Larsen i bröstet tror hon knappt att det är sant. Hon ville hälsa på det ena barnet ute i korridoren, men väktaren stoppar henne. Barnet är uppe i varv. Väktaren höjer rösten: “akta dig!”. 

– Jag sa åt väktaren att du inte talar om för mig vad jag ska göra. Det här är mitt jobb. Jag har aldrig tidigare varit med om att man använder väktare på det här sättet, säger Bibbi Larsen.

Vid andra tillfällen har konflikter mellan Bibbi och väktare lett till att hon blivit utskälld.

– Så här får det inte vara, har jag sagt både till chefer och kollegor. Hur man än vrider på det, och oavsett om väktarna är duktiga, så saknar de kompetensen, säger hon. 

Det håller även väktarbolaget själva med om.

– Vi har inte utbildning för att hantera brukarna. Det är inte vårt uppdrag, men samtidigt ska man vara medveten om att uniformerad personal oftast lugnar ner situationen, säger Patrick Svensson, Cubsecs vd.

Men en tidigare chef på boendet har en annan beskrivning av väktarnas närvaro: vissa väktare är ”för hårda” mot barnen, enligt uppgifter till Ivo.

Var närvaron meningslös?

En annan stödassistent som jobbat där, Marriam Udén, minns hur viktigt det var att få barnen att känna sig trygga. Ibland sänkte hon och kollegorna ljuset från lamporna – men plötsligt höjde en väktare belysningen.

– Jag har ett barn som jag ska minska antalet intryck för, och prata med genom att använda så få ord som möjligt, men samtidigt står det en väktare bredvid mig som jag behöver förklara saker för. Det blir en falsk trygghet, säger Marriam Udén. 

Men var väktarnas närvaro helt meningslös? Om du frågar Marriam Udén är svaret nej. Det var otydligt vad väktarna fick göra, men deras närvaro gav en känsla av trygghet i det kaos som rådde.

– Jag fick ett vittne som såg vad jag blev utsatt för på jobbet, säger hon.

Marriams otrygghet stärks också av siffror.

Bara under 2024 anmäldes 170 arbetsskador om hot och våld på barnboendet, enligt uppgifter från Göteborgs stad. Personalen får hjärnskakningar, huvudet bankat mot hårda ytor och utsätts för strypförsök. Hår slits loss från huvudet, enligt anmälningar.

Personalens fackförbund satte ned foten. Kommunal krävde väktare vid två olika tillfällen – annars skulle arbetet inte få fortsätta. Som allra längst var väktarna stationerade drygt två månader i sträck.

I dag står Kommunal fast vid att väktare kan behövas för att skydda deras medlemmar. Dock är det ingen lösning över lång tid, enligt Dennis Björk, facklig företrädare.

– Det är något vi ser eskalerar inom vår förvaltning, väktare ska inte ersätta personal, det är en akut lösning på ett arbetsmiljöproblem. Samtidigt får vi in fler personer från psykiatrin med beslut om LSS. Då måste vi kunna bemöta det, men det gör vi bäst med högre personaltäthet, inget ensamarbete och att vi har rätt kompetens för målgruppen.

Väktarbolagets vd: ”Är förvånad”

Sedan den där höstdagen 2024 då en väktare duschade ett av barnen, har Göteborgs stad skickat in en anmälan till Ivo. Myndigheten utreder fortfarande ärendet.

Enligt uppgifter till Kommunalarbetaren och Arbetet är det återigen väktarbolaget Cubsec som är i blåsväder. Företagets vd, Patrick Svensson, säger att deras personal inte ska utföra stödassistenters arbete.

– Jag är förvånad, säger han, när han hör att väktare ändå har hjälpt ett barn att duscha.

Personal beskriver att de hamnat i konflikter med väktare som lagt sig i deras arbete. Hur vanligt är det?

– Det vet jag faktiskt inte, men det är klart att det kan ske när vi jobbar med människor. Det är säkert så att man har haft olika uppfattningar också.

Hur ser ni till att det blir så bra som möjligt för era väktare när de ska jobba på dessa boenden?

– Vi gör alltid en riskbedömning vid ett nytt uppdrag. Sedan informerar vi vår personal hur de ska jobba.

”Ett misslyckande”

Åter till barnboendet i Göteborg. I dag har arbetsplatsen inga stationerade väktare, då personalen inte vill ha det. I stället har man lyckats få en stabil arbetsgrupp, enligt den nuvarande enhetschefen, Anette Olsson, som är kritisk till att väktarna fick ta så stor plats:

– Det är ju ett misslyckande att vi inte har förstått barnet så att vi har kunnat lösa situationen utan väktare. Det är inte barnets fel att hen slåss, säger hon.

Vid ett tillfälle har en väktare hjälpt ett barn att duscha. Hur reagerar du på det?

– Det är så allvarligt att vi gjorde en anmälan till Ivo. Det är ju helt oacceptabelt.

På Ivo är experten Lars Rahm tydlig: det största ansvaret för att allt fungerar inom LSS har de ansvariga politikerna.  

Därför ringer vi till Håkan Hallengren (S), ordförande i funktionsstödnämnden.

Väktare har återigen duschat en brukare, enligt en anmälan ni själva gjort. Den här gången på ett barnboende. Hur är det möjligt att det upprepar sig inom Göteborgs stad?

– Jag kan inte svara på det. Jag har ingen kunskap om det, säger Håkan Hallengren.

Borde du ha kunskap om dessa händelser?

– Då skulle jag inte vara fritidspolitiker utan heltidspolitiker eller anställd i förvaltningen, om man ska ha kunskap om allting. Det är ju omöjligt för mig.

Personal har larmat länge

Larmen om en omöjlig arbetsmiljö, som leder till väktare, har dock varit kända länge.

Redan i januari 2024 mejlade en anställd till Ivo. Personen var orolig över barnens mående, inte minst när väktare utan kompetens inom autism, anlitats på barnboendet.

I dag jobbar den anställde som slog larm inte längre kvar, men rösten skakar när han minns barnen.  

–   Jag blir ledsen. Det var så mycket vi hade kunnat göra annorlunda, säger den före detta stödassistenten.