Ruth-Mari kallas ”idiot” och ”hora” på jobbet – nya lagen kan göra det straffbart
Från lärare och psykiatripersonal till parkeringsvakter – vissa offentliganställda får nu anmäla kränkningar de är med om i tjänsten. Samtidigt väcks kritik mot att den nya lagen är luddig.
– Vi vet inte riktigt hur vi kan använda oss av den än, säger parkeringsvakten Ruth-Mari.
Parkeringsvakt från annat tillfälle. (Arkivbild)
”Hora”, ”blatte”, ”fitta”, ”tönt” och ”idiot”. Att säga fula ord till tjänstemän kan numera vara olagligt.
Lagen, som trädde i kraft i juli, får nyttjas av de offentliganställda som tar beslut som går ut över en annan person. Det betyder att den som uttalar eller beter sig nedsättande mot en tjänsteman – till exempel en lärare som sätter betyg eller en anställd inom psykiatrin som bältar en patient – kan dömas till fängelse eller böter.
Hittills har över 1 000 yrkespersoner polisanmält förolämpningar, bland annat efter att ha blivit kallade ”fet och ful”, ”din jävla slyna” och ”fittnylle”. I skrivande stund har ett 20-tal domar fallit. Bland dessa har de flesta dömts till böter. Majoriteten av brottsoffren är poliser, men där förekommer också ordningsvakter.
En annan yrkesgrupp som numera kan anmäla kränkningar är parkeringsvakter, eftersom de får ge böter.
I Karlstad har en parkeringsvakt till exempel anmält när han, upprepande gånger, blev kallad “jävla idiot” av en kvinna efter att ha påtalat att hon parkerat olagligt och sedan utfärdat en bot. Ingen dom har dock fallit i det målet.
Blivit kallad ”hora” och ”idiot”
Parkeringsvakten Ruth-Mari i Östersund berättar att det kan uppstå obehagliga situationer i hennes jobb – två gånger har hon polisanmält personer hon träffat i sin yrkesroll för hot.
Att det nu också går att anmäla förolämpningar tycker hon är bra. Hon har jobbat med trafikövervakning i kommunen sedan 25 år tillbaka och har blivit kallad både ”idiot” och ”hora” i sin yrkesroll, berättar hon.
– Det händer någon gång i veckan att någon vräker ut sig otrevligheter. Man behöver inte ens ha rapporterat deras bil utan det kan vara att de går förbi och brusar upp när den ser en parkeringsvakt, säger Ruth-Mari.
“Uddlös lag”
Också parkeringsvakten Martin Bohlin i Uppsala tycker att det är bra att lagen kommit till. Även om han själv inte känner sig särskilt drabbad av förolämpningar på jobbet säger han att lagen kan användas för att belysa ett problem hos utsatta yrkesgrupper. Samtidigt upplever han den som uddlös.
– Den är ju rätt luddig, det är oklart vad som är okej och inte, säger han.
Martin Bohlin menar att gränsen för vad som anses förolämpande beror på vem som utsatts och var dennes personliga gräns går. Därför krävs det att lagen funnits ett tag innan det går att utvärdera, säger han.
Parkeringsvakten Martin Bohlin i Uppsala tycker att det är bra att lagen kommit till.
Kränkningen bedöms i domen
För att ett uttalande ska anses vara förolämpande krävs att tanken är att kränka tjänstemannens självkänsla eller värdighet. Det kan till exempel handla om nedsättande uttalanden om någons etniska ursprung, sexuella läggning eller utseende.
Domarna resonerar kring var gränsen för förolämpning går. I Alingsås kommun kallade till exempel en ung kvinna en polis för ”hora”, men blev friad – med hänvisning till att ordet blivit allt vanligare i samhället och att den åtalade ”sannolikt hört ordet vid otaliga tillfällen under sin skolgång”.
Samtidigt dömdes en man i Norrköping till 3 000 kronor i böter i september, efter att ha sagt ”din jävla hora”, ”din jävla slyna” och ”det ska bli konsekvenser” till en polis som visiterade honom. Polisen fick dock inget skadestånd av den dömde mannen – eftersom yrkesgruppen förväntas ha ”större mental beredskap än andra att bemöta våld, hot och förolämpningar.”
Ingen information från arbetsgivaren
Parkeringsvakten Ruth-Mari påpekar dock, liksom Martin Bohlin, att hur påverkad en yrkesperson blir av en kränkning beror på dag, person och situation.
Till exempel, menar hon, kan kvinnor som jobbar ensamma känna sig särskilt utsatta. Och även om dubbelbemanning, personallarm och kroppskameror kan användas som extra trygghet, är det viktigt att chefen stöttar den som är med om en kränkning och hjälper till med att rapportera och anmäla händelsen, säger Ruth-Mari.
Östersunds kommun har ännu inte informerat de anställda om hur den nya lagen kan användas och vilket stöd arbetsgivaren ger. Ruth-Mari, som både är arbetsplats- och skyddsombud för fackförbundet Kommunal, tror att den nya lagen kan innebära ytterligare trygghet för henne och hennes kollegor i framtiden. Hon har lyft frågan med HR som ska återkomma med svar.
– Jag är stenhård med mina kollegor, att de skriva tillbudsrapporter om vad de är med om. Det vi inte anmäler har inte hänt, säger Ruth-Mari.