Regeringen tycker det föds för få barn – skär ner 600 miljoner i förlossningsvården

I somras blev simmaren Sarah Sjöströms förlossningsberättelse viral. Efter att ha blivit avfärdad och hemskickad födde hon bara timmar senare sitt barn i en ambulans. 

Fallet Sjöström är tyvärr inte unikt. I hela Sverige får kvinnor som hör av sig eller som åker in till förlossningen ett nej, åk hem igen och vänta. 

I hissen, i trappen, i hallen

I många fall går det bra. I alltför många fall blir det som för Sjöström. Barn föds i hissen, i trappen, i hallen. I ambulanser på parkeringsplatser.  

I mellersta och norra Sverige, där det är långt till vård, innebär den slimmade verksamheten en enorm osäkerhet. 

För vissa går det förhållandevis lätt. För andra krävs stora insatser. För vissa går det snabbt, andra kämpar med att få energin att räcka hela vägen in i mål. 

Ivo är kritiska

För sådan är den, kvinnohälsan. Den är svår, oberäknelig – och långt ifrån tillräcklig. Något som bland annat inspektionen för vård och omsorg, Ivo, konstaterat i januari. 

Marginalerna är små när det kommer till både platser, bemanning och tid. I dag tvingas många släcka bränder i stället för att jobba långsiktigt vilket kan innebära livsfarliga risker. 

Och så eftervården, där många dras med så pass allvarliga förlossningsskador att de inte kan ha ett fungerande samliv eller kissar på sig vid minsta nysning.

Satsningen är en neddragning

”Nu satsar vi på kvinnohälsa”, säger regeringen så här i budgettider och får en att tro att de ser, lyssnar och förstår. 

Men pengapåsen är mindre än den förra. 2023, 2024 och 2025 avsattes 1,6 miljarder årligen till mödravård, förlossningsvård och kvinnors hälsa. 2026 får landets samlade kvinnovård nöja sig med 1 miljard. 

Visst kan man så klart vrida och vända på hur man meddelar detta. När det kommer till kommunikation handlar ju allt om vinkel och paketering.

Pengarna ska tas någonstans ifrån

Utgår man ifrån noll och ingenting så skulle man kunna hävda att det är en satsning som kommer att räcka till massor. 

Problemen är dock att pengarna ska räcka till verksamheter och personal som i dag finns och behöver de saknade 600 miljonerna för att slippa skära ner, säga upp folk eller lägga ner. 

Och tar man del av barnmorskornas oroväckande varningar och födande kvinnors förskräckliga vittnesmål så är det uppenbart att det behövs ännu mer pengar. 

Men nej, nu skjuter i stället sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) till mindre pengar. 

Gör det aktivt svårare att föda barn

I samma regering sitter en annan minister från samma Kristdemokraterna. Han heter Jakob Forssmed och har nyligen tillsatt en utredning för att få svenska kvinnor att föda fler barn. 

Kvack?  

Ja, det är inte helt lättsmält detta. Samtidigt som socialminister Forssmed ojar sig över 1,42 barn per kvinna skär alltså hans parti ner i allt som vård kring barnafödande. 

Men regeringen måste svara på varför de gör det aktivt svårare för kvinnor att skaffa barn i Sverige i dag. Det finns ju ingen annan slutsats att dra av en så pass stor neddragning. 

Struntar i jämlik vård

Förlossningsvården är pressad. Varje jul är det personalbrist och varje sommar är det kris. Det är en vedertagen sanning som alla som fött eller ska föda barn ser.  Barnmorskorna ser den, läkarna ser den och undersköterskorna ser den, Ivo, ser den. 

Men regeringen har fullt upp med att skapa en alternativ verklighet där kvinnor går att spara in på in i förbannelse.  

Och i en sådan verklighet kan man kalla en nedskärning för en satsning, en stressad barnmorska för en latmask och en födande kvinna för en pinne i statistiken. 

I den riktiga världen innebär budgeten sämre vård, mer lidande och en tydlig signal om att sittande regering faktiskt struntar i en jämlik god vård för Sveriges alla kvinnor.