Anna Berglund.
Dubbelsmockan för kommunen – Anna en av många som förlorar jobbet
Efter tio år på gjuteriet i Guldsmedshyttan gör Anna Berglund sina sista dagar här tillsammans med 120 andra. Samtidigt varslar pappersbruket 90 tjänster – en dubbelsmocka mot den lilla kommunen Lindesberg i Bergslagen.
Det är tystare än vanligt i Guldsmedshyttan.
Nu återstår bara de sista ordrarna innan bruket stänger ned för gott.
Anna Berglund fick beskedet på ett personalmöte en torsdag i augusti. Att företagets vd hade flugits in från Danmark vittnade om att något stort var på gång.
Men att det skulle handla om en total nedläggning – det kom som en chock.
– Jag hade förväntat mig att det skulle bli varsel. Men det här beskedet, att de skulle lägga ner alltihop, det hade jag inte ens kunnat föreställa mig, säger hon.
Gjuteriet i Guldsmedshyttan har anor från mitten av 1400-talet och är ett av världens äldsta som fortfarande är i drift. Här producerar i dag företaget Baettr delar till vindkraftverk som senare skickas till Danmark för montering. Nu kommer över 120 medarbetare att bli av med jobbet.
Anna Berglund kom till gjuteriet för tio år sedan och jobbar i dag med att säkra kvaliteten på produkterna. Med hjälp av ultraljud letar hon efter sprickor i de enorma nav som ska monteras i vindkraftverken.
Anna Berglund har jobbat på gjuteriet i tio år och tog beskedet om nedläggning hårt: ”Den första dagen var jag helknäckt.”
De senaste dagarna har dock varit lugnare än förr. Andreas Ericsson, klubbordförande för IF Metall i Guldsmedshyttan, gissar att bara några procent av produktionens maxkapacitet används just nu.
– Vi har inte kört på full fart sedan beskedet. Så man har ju inte haft saker att göra hela veckan, säger Anna Berglund, medan hon och Andreas Ericsson visar oss runt på bruket.
”Verkligen en chock”
Det är ovant för dem att se det så här tomt. De massiva formarna, som använts för att gjuta naven, har ställts i förvaringstält i väntan på att antingen återanvändas eller skrotas.
Baettr menar att det handlar om ”betydande kostnadsutmaningar” som gjort att företaget nu måste stänga ned i Guldsmedshyttan. Förutom gjuteriet i Bergslagen har Baettr fabriker i andra länder i Europa, Kina och Indien.
Det var dock ingenting som märktes av på golvet, berättar Anna och Andreas. Månaderna före beskedet om nedläggning hade verksamheten fortsatt i samma takt som alltid, både dag som natt.
– Senast i våras fick vi prognosen att vi skulle öka produktionen från 2026 och under 2027, vi höll på att söka miljötillstånd för det. Så beslutet var verkligen en chock, säger Anna Berglund.
Måste börja pendla
I Andreas Ericssons arbetslag är det några som redan hittat nya jobb och försvunnit. Det är bland det jobbigaste, säger han. Att förlora sina arbetskamrater.
– Vi har en första man på alla skift. Den som sköter kommunikationen och planerar dagen. Han gick hem i fredags. Och då var det så här: ”Oj, nu är det på riktigt.”
Vad som händer framöver vet de inte.
Andreas Ericsson och Anna Berglund tycker att det tråkigaste med nedläggningen är att förlora gemenskapen med kollegorna.
Anna Berglund bor i Storå, grannbyn som med åren har växt ihop med Guldsmedshyttan. Hon räknar med att bo kvar där och pendla till ett nytt jobb. Chansen att hitta en ny arbetsplats som ligger i Lindesberg tror hon är liten.
– Men vi har många större städer runt omkring oss. Karlskoga, Ludvika och Örebro – det är sex mil till alla tre städerna. Jag tror att de flesta trivs som bor här, och tänker att man får ta pendlingen, säger Anna Berglund.
Hoppas någon vill ta över
Gjuteriets betydelse för det lilla samhället i Guldsmedshyttan är enorm. De allra flesta av deltidsbrandmännen på orten jobbar på gjuteriet, Linde energi får spillvärme som blir till hushållens fjärrvärme, och flera underleverantörer till Baettr finns i området.
– Det är ju först om ett år som vi kommer kunna se var vi hamnade, och hur många som blev kvar här. Många kommer kanske känna att det här inte funkar och flytta, säger Andreas Ericsson.
Som klubbodförande kände Andreas Ericsson till vad som var på gång, men när kollegorna fick nedläggningsbeskedet vällde ändå känslorna fram: ”Jag nog mest ledsen av alla.”
Själv är han inne på samma spår som Anna Berglund: Bo kvar och leta efter jobb på pendelavstånd. Men framför allt hoppas båda två på att gjuteriets lokaler köps av ett företag som kan återuppta verksamheten.
– Det skulle inte bara vara bra för oss som jobbar här, utan också för hela bygden, barnen, skolan, affären och äldreboenden. Om vi tar ett jobb i en annan stad får ju kommunen mindre skatteintäkter, säger Andreas.
”Nedläggningen känns i hjärtat”
Tomas Klockars (M), kommunstyrelsens ordförande i Lindesberg, håller med Andreas Ericsson – det bästa vore om gjuteriet en vacker dag kunde öppna på nytt. Själv är han tjänstledig från sin anställning på Baettr för sitt politiska uppdrag.
– Både min morfar och morbror har jobbat här. Jag var inte många år gammal när jag för första gången var på gjuteriet för att min morbror hade glömt matlådan, säger han.
– Så det är klart att nedläggningen känns tung i hjärtat.
Tomas Klockars (M), kommunstyrelsens ordförande i Lindesberg.
Bostadspriserna kommer sjunka
Tomas Klockars är krass när det handlar om ortens framtid. Han räknar med att bostadspriserna kommer att sjunka, samtidigt som människor kommer att flytta härifrån.
Chansen att ett annat gjuteri faktiskt skulle ta över lokalerna ser han som liten. Kommunen får i stället hålla dörren öppen för att annan industri etablerar sig här.
– Det kommer ha en negativ inverkan på orten, men vi får ju försöka mildra det så gott det går, och stötta våra befintliga företag så att de kan utöka sin produktion, säger han.
De sista enorma naven till vindkraftverk lämnar Guldsmedshyttan. Sedan blir det tomt.
Tomas Klockars tillägger att de även måste jobba med att skapa ett bättre klimat för företagande. På så sätt kan de locka fler nya företag att etablera sig här. På Svenskt Näringslivs lista över kommuner med bäst företagsklimat placerar sig Lindesberg nästan längst ner. På plats 288 av 290 kommuner.
Knappt en månad efter Baettrs beslut att lägga ner gjuteriet kom nästa kalldusch för Lindesberg: Pappers- och skogskoncernen Billerud storvarslar.
På bruket Frövi/Rockhammar berörs 90 tjänster.
Från stationshuset i Frövi syns kartongbruket i horisonten. Precis som gjuteriet i Guldsmedshyttan är bruket en av ortens största arbetsgivare och har funnits i generationer.
– Frövi är ett klassiskt småsamhälle. En trygg miljö, där allting kretsar kring bruket. Det har det gjort i alla år, säger Lars Karlsson, avdelningsordförande för Pappers på Billerud i Frövi/Rockhammar.
Lars Karlsson började på bruket måndagen efter att han slutat skolan. På de tre decennierna som gått sedan dess har kollegorna blivit färre och färre.
31 år på arbetsplatsen
Vi möter honom på parkeringen utanför huvudentrén. Vit rök pyr från de höga skorstenarna på fabriken som fortsatt verkar jobba på högvarv.
Lars Karlsson slutade skolan på en fredag och började på bruket måndagen därpå. Under sina 31 år på jobbet har han sett hur arbetsstyrkan bara blivit mindre och mindre. Detta är inte första gången som tjänster på bruket har varslats.
– Sedan 2021 har vi haft jättestora problem här. Vi får inga ordrar och det har blivit marknadsstopp på marknadsstopp. Det känner naturligtvis vår personal till, säger han.
– Samtidigt tänkte jag att vi har haft stålbad tidigare, och att vi därför skulle klara oss ganska oskadda ur det här.
Bruket är Frövis största arbetsgivare och inne i samhället är varslet ett oundvikligt samtalsämne.
Unga drabbas hårdast
Framför allt är det de unga på bruket som oroas av varslet, berättar han. Las-reglerna säger att den som senast blivit anställd i regel är den som får gå först. Förhoppningen är att kunna använda omställningsprogram för att kunna köpa ut de personer som antingen närmar sig pension eller vill byta yrkesbana.
Men oron efter beskedet har satt sin prägel i Frövi, säger Lars Karlsson. Invånare undrar om varslen till slut kommer leda till att bruket läggs ner för gott.
– I ett litet samhälle som Frövi blir varslet på bruket det enda som diskuteras. Vart man än går, Ica-butiken eller pizzerian, är det varslet som man pratar om.