Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök

När Elon Musk gör reklam för Henrik Jönssons medieprojekt är Sverige i fara

Miljonerna bakom högerns nya mediesatsning är hemliga. I en valrörelse borde det inte vara tillåtet, skriver Arbetets politiska redaktör.

I helgen gav sig Elon Musk på allvar in i den svenska valrörelsen. Och han gjorde det genom att prata skit om Olof Palme.

”Han förstörde Sverige”, skrev världens rikaste man till en ökänd svensk högerextremist.

Nå, att en vit herre som växte upp i en stenrik familj i apartheid-Sydafrika tycker illa om Palme får man kanske förstå. Intresset ljuger aldrig som det heter.

Men detta var nu inte det enda med svenskkoppling som direktör Musk ägnade sig åt i helgen. Han passade också på att uppmärksamma att den svenska högermannen Henrik Jönsson startat ett nytt medieprojekt.

Det är förstås helt ovärderlig PR för Jönsson och hans kollegor. Musk är ju sedan han köpte sociala medier-plattformen X världens mest inflytelserika politiska influencer. Och för högermän som Jönsson, som redan svurit sin lojalitet till Musk, är det kanon.

Pratar glatt med nazister

När brittiska Sky News nyligen granskade X och dess algoritmer visade det sig att plattformen systematiskt förstärker högerorienterat och högerextremt innehåll. Mer än 60 procent av det politiska materialet som nya användare möter kommer från ytterhögerkonton.

Och Elon Musk själv påverkar spridningen, visar det sig. Inlägg han interagerar med får upp till fem gånger större räckvidd.

Med 229 miljoner följare och ett flöde som algoritmen prioriterar får hans budskap en räckvidd som inga andra partier, medier eller opinionsbildare kan matcha.

När amerikanska NBC News gick igenom samtliga 1 716 inlägg Musk gjorde under en enda månad blev bilden ännu tydligare. Nästan hälften av allt Musk publicerar handlar om invandring, högerextrema konspirationsteorier, kulturkrig, civilisationskrig, raskonflikter. Han pratar glatt med antisemiter, fascister och tokrasister och förstärker deras budskap genom att dela dem vidare.

Hemliga miljoner till Jönsson

Till NBC News säger medieforskaren Joan Donovan att Musk legitimerar och sprider åsikter som tidigare bara kunde hittas på nätets tassemarker. Och han har ett syfte: att få världen att framstå som farligare, mörkare och mer hotfull än den är. På så sätt kan han också driva på den politiska mobiliseringen han önskar se.

Och vi vet ju sedan tidigare vilka Elon Musk vill ska vinna val: Donald Trump. Nigel Farages brittiska populister. Tyska extremisterna AfD.

Att Musk mer handgripligt kommer lägga sig i svensk politik har varit uppenbart sedan IF Metall inledde sin strejk mot Tesla.

Och det är här Henrik Jönsson kommer in. För när Musk väljer att uppmärksamma ett nytt svenskt medieprojekt är det inte en gest av nyfikenhet eller artighet. Det är ett sätt att koppla in Sverige i samma politiska ekosystem som Musk bygger globalt.

Och därför blir nästa fråga ofrånkomlig: vem är det som finansierar Henrik Jönssons projekt? I en artikel i Expressen talas det om att fem personer gjort mångmiljoninvesteringar i Jönssons satsning, men vem som stått för stålarna.

Makteliten gör tv

Projektet har ett syfte: att fungera som högerns opinionsnav inför riksdagsvalet 2026 och att bidra till en politisk förskjutning av det svenska medielandskapet. I Expressens artikel kan man läsa att satsningen drivs med en redaktionell struktur med studio, personal och produktionskapacitet, att flera ministrar och partiledare redan medverkat samt att verksamheten är avsedd att nå betydande delar av väljarkåren under själva valrörelsen.

Och precis som Johannes Klenell skriver på den här tidningens kultursidor så är Jönssons personalliggare full med folk med helt färska kopplingar till borgerliga partier, friskoleföretag, pr-branschen och näringslivets tankesmedja Timbro.

Det borde vara en politisk omöjlighet för en Europaparlamentariker som Alice Teodorescu att medverka på en sajt vars finansiärer är okända för väljarna. I Sverige rycker alla på axlarna.

I de flesta jämförbara europeiska demokratier hade en sån typ av verksamhet inte betraktats som ett vanligt medieinitiativ. Man hade sett det som ren politisk kommunikation och sådan omfattas av särskilda lagar och regler.

I Tyskland hade man krävt en offentlig redovisning av samtliga givare, belopp och avtal. Här betraktas både ekonomiska bidrag och tjänster – gratis produktion, studiotid eller tekniskt stöd – som politiska donationer som inte får vara hemliga.

I Frankrike hade anonym finansiering av ett opinionsbildande projekt under en valrörelse klassats som otillåtet kampanjstöd och sannolikt varit förbjudet. Och i Storbritannien hade projektet förmodligen klassats som non-party campaigning eller joint campaigning med tillhörande krav på registrering, givarrapporter och full transparens.

Kaos för kapitalet

Inget av detta finns i Sverige. Vi klarar inte ens av att införa en rimlig reglering av lobbyverksamheter.

Allt det här kanske man kan avfärda som att undertecknad är avundsjuk, en dålig förlorare eller bara en vanlig jävla idiot.

Men Henrik Jönssons projekt röjer ju en unikt svensk strukturell sårbarhet som kan utnyttjas av vilka ljusskygga aktörer som helst: företag, intresseorganisationer, utländska regimer – eller Elon Musk.

I andra demokratier betraktas detta som en fråga om konkurrensneutralitet, rättssäkerhet och nationell säkerhet. Transparenskraven skyddar inte politiska uppfattningar. De skyddar det demokratiska systemets integritet.

Men det verkligt deprimerande med nyhögern – amerikansk, svensk, tysk, brittisk – är ju att de inte bryr sig om sådana saker.

Allt ska störtas i gruset och om vänstern blir sur, ja då vore en liten samhällskollaps faktiskt rätt lajbans.

Det överordnade politiska projektet tycks bygga på att riva ned institutioner, försvaga regleringar och skapa tillräckligt med kaos för att politiken ska bli mer hanterbar för den som sitter på kapitalet.

Det är Silicon Valleys logik (rör er snabbt och slå sönder saker!) överförd till den liberala demokratin. Utan också de hemliga ägarna som gärna ser demokratin som ännu en bransch att ”disruptera”.

Det är Elon Musk-tänkandet som överideologi.

Och i ett sådant landskap är det förstås helt naturligt att Elon Musk och Henrik Jönsson (och hans hemliga samt rika finansiärer) hittar varandra.