Pensionssmockan – läkare får tio gånger mer än en undersköterska: ”Handlar om klass”
En läkare får nästan tio gånger så mycket i tjänstepension som en undersköterska. Facket har fått nog och kräver att reglerna ändras. Facktoppen: ”Det handlar om klass och kön och orättvisa.”
För en genomsnittlig undersköterska utgör tjänstepensionen i dag en fjärdedel av den totala pensionen den dag de slutar jobba.
Tjänstepensionen har blivit allt viktigare i takt med att den allmänna statliga pensionen har försämrats.
För en genomsnittlig undersköterska utgör tjänstepensionen i dag en fjärdedel av den totala pensionen den dag de slutar jobba.
Men dagens system är orättvist, anser fackförbundet Kommunal. I sin nya rapport “Pension för mödan” har facket jämfört en undersköterska med en sjuksköterska och en specialistläkare.
I exemplet visar man vilken tjänstepension och total pension som en undersköterska, en sjuksköterska och en läkare får per månad:
- En specialistläkare (medellön på 94 000 kronor) får 67 483 kronor i tjänstepension.
- En sjuksköterska (medellön 42 900) får 10 124 kronor i tjänstepension.
- En undersköterska (medellön 30 718) får 7 249 kronor i tjänstepension.
Läkaren får alltså nästan tio gånger så mycket i tjänstepension som undersköterskan.
I total pension får läkaren i Kommunals exempel drygt 96 000 kronor före skatt och undersköterskan 26 748 kronor före skatt.
Ta strid för välfärdsarbetarna
Kommunals ordförande Malin Ragnegård säger att det såklart också beror på skillnader i lönenivåer. De med hög lön kommer alltid att få en högre pension.
– Men de här gigantiska skillnaderna är helt orimliga och behöver ses över. Vi kommer ta strid för de som jobbat i välfärden ett helt yrkesliv och sedan knappt kan klara sig på sin pension.
Höginkomsttagare får en extra avsättning till sin tjänstepension. Det är en kompensation för att de tjänar över taket för den allmänna pensionen.
Det innebär att de som regel får 30 procents inbetalning till tjänstepension för den del av lönen som ligger över taket på drygt 54 000 kronor i månaden (2025).
Den här principen i tjänstepensionsavtalen vill Kommunal avskaffa eftersom man anser att det är en ”överkompensation för höginkomsttagare”.
Facket vill i stället ha ett system där avsättningarna till tjänstepension fördelas rättvist för inkomstgrupper inom avtalen.
Kräver lägre pensionsålder
I Kommunals pensionsrapport lyfter förbundet också sitt gamla krav om en så kallad Britt-Marie-pension, som man nu har förtydligat. Den innebär att arbetare ska kompenseras för ett långt yrkesliv.
Pensionsåldern höjdes för att vi i genomsnitt lever längre. Samtidigt finns stora skillnader i medellivslängd. Arbetare dör tidigare och får färre år som pensionärer.
I rapporten har Kommunal räknat på vad pensionsåldern, eller riktåldern som det nu kallas, skulle vara om man anpassade den efter olika yrkesgruppers genomsnittliga livslängd.
Då skulle arbetare få en pensionsålder på 62 år, medan pensionsåldern för tjänstemän skulle hamna på drygt 67 år.
Kommunal föreslår därför att de som jobbat i minst 40 år ska få full inkomstpension fyra år innan riktåldern. Riktåldern är den ålder man kan få full pension, och varierar beroende på när du är född.
I dag slutar många kommunalare i förtid för att de inte orkar jobba längre, vilket medför att de får lägre pension.
– Många har börjat jobba tidigt och har fysiskt krävande jobb. Då är det rimligt att de inte får en lika hög pensionsålder som de som börjat jobba senare i livet, säger Malin Ragnegård.
Skillnad i tjänstepension mellan olika yrken
Beräknat på medellön för varje yrke från SCB och SKR (Sverige kommuner och regioner)