Så lyckas skyddsombud Khalid att bygga en stark facklig organisation: ”Berättar vad facket ger dig”
De har bland de lägsta lönerna på arbetsmarknaden och är nya i Sverige. Ändå har de lyckats bygga en stark facklig organisering på arbetsplatsen. Hur har de lyckats? Vi träffade Khalid Sarwari som är skyddsombud för städarna som arbetar på Viking Lines färjor.
Khalid Sarwari skadade sig allvarligt på städjobbet. Idag är han skyddsombud och hjälper sina kollegor på fem olika språk.
När Viking Lines gigantiska kryssningsfartyg kommer in till hamnen i Stockholm är tiden knapp.
På några få timmar ska mellan 100 och 200 städare se till att fartyget är rent och redo att ta emot nästa ström av passagerare.
Det var under ett sådant arbetspass som Khalid Sarwari föll. Färjan var precis färdigstädad och de skulle skynda sig av innan de festsugna passagerarna skulle gå ombord.
Golvet var nymoppat och halt. Khalid Sarwari halkade och föll handlöst ner för trappan till våningen under. Foten bröts på flera ställen.
– Jag visste ingenting om mina rättigheter. I mitt hemland är du utlämnad till din familj om du inte kan arbeta. Men skyddsombudet hjälpte mig att göra en anmälan om arbetsskada. Det var då jag förstod vilken trygghet ett fackförbund kan ge, säger han.
Det är tio år sedan Khalid Sarwaris olycka och han behöver fortfarande stödbandage.
Han stöttar kollegor på fem olika språk
Nästan tio år efter olyckan kan han inte springa eller lyfta tungt, men stödbandaget runt höger fot hjälper honom att gå. Sedan några år tillbaka är han själv skyddsombud.
I ett litet rum ett stenkast från kryssningsfartygen vid stadsgårdskajen i centrala Stockholm spenderar Khalid Sarwari sina morgnar och eftermiddagar, sex dagar i veckan.
Khalid Sarwari började arbeta på städbolaget SOL som städar Vikings Lines färjor kort efter att han kom till Sverige. Som skyddsombud hjälper han många som är nya i Sverige och på svensk arbetsmarknad.
På några få kvadrat trängs tre stolar, ett litet bord, och så böckerna – med rubriker som ”arbetsmiljölagen”, och ”systematiskt arbetsmiljöarbete”.
På fem olika språk: svenska, engelska, dari, pashtu och urdu, hjälper han städarna att bevaka sina rättigheter.
– Jag hjälper till med allt från att översätta lönebesked till att förklara hur det fungerar på svensk arbetsmarknad. Ofta ber medlemmarna om hjälp att få fler timmar på kontraktet för att kunna försörja sig. Då tar jag upp det med cheferna, ofta kan vi hitta en lösning, säger Khalid Sarwari.
Stark fackklubb trots låga löner
Fackklubben på SOL Facility Services som städar Viking Lines färjor i Stockholm är ovanligt stark med runt 170 medlemmar.
Det trots att nästan ingen är född i Sverige.
Majoriteten av städarna arbetar deltid och har löner som det är svårt att leva på.
Innan sommaren stod arbetsplatsen redo att strejka för att nå LO:s gemensamma krav på höjd ersättning för deltidsanställda. I samband med strejkvarslet och att Fastighets fick igenom sitt krav ökade antalet medlemmar.
Khalid Sarwari menar att grunden i facklig organisering är att utbilda – att förklara och att inte utgå från att den du pratar med har grundkunskap i ämnet.
– Jag berättar för städarna vad facket ger dig – du får ett försäkringsskydd och om du råkar illa ut på jobbet finns vi där och hjälper dig. I många länder finns inte de här försäkringarna, det är bara de som är rika som är försäkrade, säger han.
Khalid pratar med sin kollega Mirja i personalmatsalen. Fackklubben på SOL Facility Services är ovanligt stark, 170 av städarna är medlemmar i facket.
Började arbeta som sjuåring i Afghanistan
Att förstå ett helt nytt samhälle tar tid, menar Khalid Sarwari.
Uppväxten i Afghanistan gör att han förstår hur det är att komma från ett helt annat samhälle till Sverige.
Som sjuåring började han att arbeta som skomakare. Att man kan organisera sig för bättre villkor var något han lärde sig i Sverige.
– Jag brukar berätta om fackets historia, att det byggdes av arbetare som vi. Att det är facket som sett till att vi har fyra veckors semester, att vi har kollektivavtal, att det finns lagar som skyddar oss. Inget av det har kommit av sig själv.
Drömde om att växa upp utan krig
Att växa upp i krig har satt sina spår. Khalid Sarwari var bara ett litet barn när han för första gången såg människor ligga döda på gatan.
De traumatiska minnena har gjort honom känslig för när människor behandlas illa.
– Det har inte gjort mig avtrubbad, tvärtom. Jag blir väldigt upprörd av orättvisor. Som skyddsombud vill jag hjälpa andra, precis som människor har hjälpt mig, säger han.
Att växa upp i krig har gett traumatiska minnen. Khalid Sarwari säger att han är känslig för när människor behandlas illa.
I Afghanistan finns hans föräldrar och två av hans systrar kvar. Efter talibanernas maktövertagande 2021 får systrarna inte längre arbeta.
Den ena är lärare och den andra är undersköterska. Han vill inte tänka på hur hans dotter skulle ha det i Afghanistan.
– När jag var barn drömde jag om att växa upp i ett land där det är fred. Nu har jag nått min dröm, min dotter får växa upp på en plats där hon ses som en människa med egna rättigheter.
