Karensavdraget finns för att tukta folk som jobbar
Det finns bara ett skäl till att karensavdraget finns kvar: högern vill att sjukdom ska kosta, skriver Arbetets politiska redaktör.
Att jämföra med Norge är missvisande.
Ska undersköterskan Sonia förlora 406 kronor på att hon blir sjuk och inte går till jobbet fyra dagar i november? Eller ska hon förlora 2 026 kronor?
Det är där konflikten om det så kallade karensavdraget till slut hamnar.
Är det rätt, rimligt och rättvist att en person som arbetar med saker vi allihop tycker är helt avgörande för att samhället ens ska fungera får stora hål i hushållskassan när hon blir sjuk?
En överväldigande majoritet av svenska folket tycker inte det.
Fackföreningsrörelsen tycker inte det. Den rödgröna oppositionen, med Centerpartiet undantaget, tycker inte det. Sverigedemokraterna har sagt att de inte tycker det. Kristdemokraterna tvekar.
S lägger utskottsinitiativ
Så i dag kommer socialdemokraten Ida Karkiainen att lägga ett utskottsinitiativ i riksdagens socialförsäkringsutskott med ett krav på att regeringen ska återkomma med lagändringar som krävs för att kunna avskaffa karensavdraget skyndsamt.
Nu mobiliserar högern och arbetsgivarna för att kunna svara. Det nya favoritargumentet för det rimliga i att man ska straffas ekonomiskt för att man inte går till jobbet med feber är Norge.
Här har man nämligen ingen karens och det, påstår bland andra arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), har lett till att sjukskrivningarna har gått i taket och att Norge därmed kan lägga mindre pengar på välfärd.
Det är trams.
Dumt att jämföra med Norge
Ja, den norska sjukfrånvaron är högre än i Sverige, men den har verkligen inte skjutit i taket på senare år. Statistisk sentralbyrås och välfärdsmyndigheten NAV:s statistik visar att sjukfrånvaron varierar stort över tid och var högre i början av 2000-talet än den är i dag.
Men att över huvud taget jämföra med Norge är missvisande.
Utöver att norrmännen saknar karens uppgår sjuklönen där till 100 procent av lönen. I Sverige får man som sjuk bara 80 procent av lönen och ett kännbart inkomstbortfall även utan karensavdrag.
Högerns andra favoritargument är att det kommer kosta pengar – mycket pengar! – att avskaffa karensavdraget. Hur mycket? 40 miljarder, tror arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv. Och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) håller med.
Det är intressanta och kvalificerade gissningar, men sanningen är att ingen riktigt vet.
Gissar om kostnaden
Den mest genomgripande undersökningen av karensavdraget, en statlig utredning tillsatt av regeringen Andersson 2022, skulle ha gett oss ett pålitliga svar.
Men den lade regeringen Kristersson kvickt ned efter maktskiftet. Alltså får vi gissa.
Men om högern och arbetsgivarna nu tror att ett avskaffat karensavdrag kommer kosta staten 20, 30 eller 40 miljarder, så är det lika många miljarder som löntagare redan betalar för att vara sjuka.
Kostnaden betalas ju av någon. Frågan är om staten ska fortsätta skicka räkningen till vanligt folk.
Handlar om ideologi
Det leder oss till högerns tredje angreppspunkt: avskaffat karensavdrag kommer leda till mindre pengar till övrig välfärd.
I själva verket är logiken den motsatta. Avskaffad karens i sjukpenningen leder till att människor inte tvingas jobba sjuka. Det minskar smittspridningen, begränsar långtidssjukskrivningarna och gör att fler kan återgå snabbare i arbete. Det är sådant som stärker välfärdens resurser på sikt.
Och om kostnaderna för socialförsäkringen skulle stiga uppstår konflikten bara om regeringen av ideologiska skäl vägrar finansiera välfärden, av ideologiska skäl vägrar höja skatterna och av ideologiska skäl vägrar investera i rehabilitering, bättre arbetsmiljöarbete eller förebyggande åtgärder.
Och ideologi är precis vad hela den här frågan handlar om. Inte om någon omsorg om välfärdens resurser. Motståndet mot att slopa karensavdraget bottnar i en enkel övertygelse: att sjukdom ska kosta den som drabbas.