Kommunen gjorde klimakteriet till en prioriterad fråga – sparat miljoner
Strängnäs kommun har gjort klimakteriet till en del av arbetsmiljöarbetet – och resultatet är tydligt. Sjukfrånvaron har minskat och kommunen har sparat miljoner, men det är inte pengarna som betyder mest, säger Helene Råström, som tagit initiativ till satsningen:
– Vi har fått en arbetsplats där det är okej att prata om hur man mår.
”Bara vetskapen om att man inte är ensam är en lättnad. Man vet att någon lyssnar och att det finns handfast hjälp att få. Det har blivit mänskligare”, säger Helene Rådström, rehab- och hälsoutvecklare Strängnäs kommun.
I Strängnäs kommun har man valt att ta kvinnors hälsa på allvar.
Sedan hösten 2024 har klimakteriet lyfts ur skamvrån och blivit en prioriterad del av arbetsmiljöarbetet.
Målet är att öka kunskapen om hormonell hälsa och bryta stigmat – inte bara för kvinnor, utan för alla på arbetsplatsen.
– Det här är inte bara en kvinnofråga. Det handlar om arbetsmiljö, förståelse och en kultur där man kan prata om hur man mår på riktigt. Vi vill vara en arbetsgivare som ser hela människan.
Det säger Helene Råström, rehab- och hälsoutvecklare, som är en av initiativtagarna till satsningen.
I sitt arbete har hon mött många kollegor som kämpat med besvär som trötthet, värk, hjärndimma, värmevallningar och sömnlöshet.
Osynliga besvär – och tystnad på jobbet
Helene Råström berättar att många fick höra att de var ”för unga för klimakteriet”, någon fick antidepressiva, en annan sömnmedicin – för symptom som egentligen berodde på hormonell obalans.
Trots att 80 procent av kommunens anställda är kvinnor – och drygt hälften av dem är mellan 40 och 60 år, den ålder då hormonella förändringar ofta påverkar både hälsa och arbetsförmåga – var klimakteriet inget det pratades om på jobbet och kunskapen kring vad som händer med kvinnor i klimakteriet var generellt sett låg.
– Ingen visste riktigt hur de skulle stötta. Det var så uppenbart att något saknades. Vi behövde göra något på arbetsplatsen, säger Helene.
Minskad sjukfrånvaro
Hösten 2024 gjorde kommunen slag i saken. Sedan dess har man erbjudit föreläsningar, utbildningar och individuell rådgivning med specialistläkare.
Redan efter första året syns resultat i både välmående och kommunens plånbok: sjukfrånvaron bland kvinnor 40–60 år har minskat från 8,38 till 8,05 procent – vilket motsvarar drygt fem miljoner kronor i besparingar.
Men Helene Råström tycker siffrorna bara berättar halva historien.
Satsningen har också förändrat samtalsklimatet på arbetsplatsen och bidragit med både aha-upplevelser och nya samtalstoner.
Tacksamhet över att ha fått hjälp
– Förr skämdes man nästan för att må dåligt. Nu säger någon: ”Jag har inte sovit på två månader.” Och kollegan svarar: ”Herregud, du är en hjälte som ens är här”, säger Helene Råström.
Helene har fått mejl från både chefer, som blivit tryggare i att ta upp och möta hormonella besvär hos sina medarbetare – och från medarbetare som uttryckt tacksamhet över att äntligen få rätt hjälp.
– Bara vetskapen om att man inte är ensam är en lättnad. Man vet att någon lyssnar och att det finns handfast hjälp att få. Det har blivit mänskligare, säger hon.
Hållbarhet – på riktigt
Helene Råström betonar att satsningen som fortsätter till 2026, har varit möjlig tack vare politiskt stöd och pengar avsatta för arbetsmiljö, där kostnaden inte faller på en enskild verksamhet.
– Vi pratar ofta om hållbarhet. Det här är hållbarhet – på riktigt. Människor som mår bra presterar bättre och vill vara kvar längre. Och när människor mår bra på jobbet – då går allt bättre, säger Helene Råström.