”Kroniskt sjuka vill jobba mer men hindras av regler”

Regeringens förslag om arbetsprövning med bibehållen sjukpenning kan bli ett bra verktyg som bidrar till en trygg och stegvis återgång till arbete för personer med nedsatt arbetsförmåga. Men arbetsprövningen kan behöva förlängas och måste vara frivillig.

För den som lever med en kronisk sjukdom i rörelseorganen är livslång behandling, rehabilitering och perioder av sjukskrivning oftare regel än undantag.

Människor vill och kan jobba

Många gånger påverkar sjukdomen individens möjlighet att arbeta, antingen direkt genom smärta, funktionsnedsättning eller andra symtom. Eller indirekt genom exempelvis sjukdomsrelaterad trötthet som inte går att vila bort.

Människor med kronisk sjukdom både vill och kan dock jobba, bara de får rätt förutsättningar.

Det visar bland annat en enkät, genomförd av Reumatikerförbundet 2024, som kartlade hur medlemmarna upplevde att sjukförsäkringssystemet fungerar för dem.

Vill kunna jobba mer

Resultatet var inte helt oväntat, men ändå mycket anmärkningsvärt: ungefär var femte person av de respondenter som hade sjukpenning skulle kunna tänka sig att jobba mer, om sjukförsäkringssystemet vore mer flexibelt.

Bland de respondenter som hade sjuk- eller aktivitetsersättning var det mer än var tionde person.

Med detta i åtanke har Reumatikerförbundet granskat regeringens förslag om arbetsprövning med bibehållen sjukpenning (S2025/00933), ett viktigt steg mot ett mer flexibelt och rehabiliteringsinriktat sjukförsäkringssystem.

Det kan bidra till en trygg och stegvis återgång till arbete för personer med nedsatt arbetsförmåga. Men vissa delar tycker vi behöver ändras för att det ska bli ett rättvist och effektivt verktyg.

Snäva regler hindrar kroniskt sjuka

Förslaget om att arbetsprövning med bibehållen sjukpenning ska begränsas till fjorton dagar och två gånger per år riskerar att bli för snävt för personer med kroniska sjukdomar, där arbetsförmågan kan variera över tid.

Vi föreslår att det införs möjlighet till förlängning efter medicinsk bedömning, samt att arbetsprövning ska kunna ske under längre sammanhängande perioder.

Det är också avgörande att arbetsprövning sker på frivillig basis och inte blir ett krav för fortsatt rätt till sjukpenning. För personer med osäker eller varierande arbetsförmåga är tryggheten i sjukförsäkringen en förutsättning för att våga pröva sin förmåga.

Arbetsprövning ska vara ett stöd – inte ett villkor.

Varierad arbetsförmåga kräver flexibilitet

När det gäller sjukförsäkringen vill vi återigen lyfta behovet av fler och mer flexibla ersättningsnivåer för att främja återgång i arbete. Vi efterlyser även en ökad flexibilitet i systemet som gör att man som kroniskt sjuk lättare kan gå mellan de olika nivåerna av sjukersättning, vid exempelvis ett skov.

För att arbetsprövning ska fungera i praktiken krävs tydligt stöd till både arbetsgivare och individ. Det kan handla om vägledning, anpassningar på arbetsplatsen, samverkan med hälso- och sjukvård samt ekonomiskt stöd för att täcka eventuella merkostnader.

Här kan rehabiliteringskoordinatorer vara till stor hjälp. Utan dessa stöd riskerar arbetsprövningen att bli en pappersprodukt snarare än ett verkligt verktyg.

Fyra konkreta åtgärder:

Ett väl utformat system för arbetsprövning kan bidra till ökad delaktighet, förbättrad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Reumatikerförbundet vill därför att:

• tidsramen för arbetsprövning ska kunna förlängas vid behov
• frivilligheten ska garanteras i lagtexten
• fler ersättningsnivåer och mer flexibla ersättningsnivåer i sjukförsäkringen införs
• stödet till arbetsgivare och individ förstärks.