Regeringen inför språkkrav i äldreomsorgen: ”Inget integrationsprojekt”
Äldre ska kunna förstå och göra sig förstådda.
Därför vill regeringen och SD införa krav på goda kunskaper i svenska för alla som jobbar inom äldreomsorgen.
– Äldreomsorgen ska inte vara ett integrationsprojekt, säger Jessica Stegrud, socialpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.
Jessica Stegrud, socialpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.
Uppdaterad kl 16:21
På torsdagens pressträff betonade äldreminister Anna Tenje (M) att språkkravet behövs för att ”stärka kvaliteten och patientsäkerheten”.
– Steg för steg höjer vi kraven för att jobba i äldreomsorgen.
Enligt regeringens och Sverigdemokraternas förslag ska alla som jobbar i äldreomsorgen ha goda kunskaper i svenska språket.
– Att människor som får insatser inom äldreomsorgen kan göra sig förstådda, och har en rimlig chans att förstå den personal de möter, är en grund för trygghet och värdighet, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).
Börjar gälla nästa sommar
Språkkravet föreslås börja gälla den 1 juli 2026, och för att klara det ska personalen ha svenskakunskaper på en nivå som minst motsvarar B2 på det europeiska språksystemet CEFR:s skala.
Den som uppnår det kan prata med ”viss grad av flyt och spontanitet” som gör att man kan interagera utan ansträngning med folk som har svenska som modersmål.
Alexandra Le, enhetschef inom äldreomsorgen i Nässjö ser både för- och nackdelar med regeringens förslag.
– Om staten ger kommunerna resurser för att stärka språkkompetensen är det bra. Men om de inte tillför mer resurser kan det vara ett hinder.
Att språkkravet gäller redan från 1 juli 2026 kan enligt Alexandra Le innebära svårigheter för kommunernas bemanning.
– Många som söker jobb hos oss under sommarperioden har ingen erfarenhet och har inte klarat svenska. Det skulle behövas särskilda statsbidrag för utbildning i vårdsvenska.
Facket: En självklarhet att kunna svenska
Förslaget välkomnas av fackförbundet Kommunal, där många inom äldreomsorgen är medlemmar.
– Det är självklart att man ska kunna svenska. Man ska kunna kommunicera med både de äldre och med sina kollegor, säger Malin Ragnegård, ordförande i Kommunal.
Hon tycker att det är bra att förslaget är tydligt med arbetsgivarnas ansvar för att ge personal som behöver bättra på sin svenska får stöd och hjälp med det.
– Det vilar ett tungt ansvar på arbetsgivaren att anställa folk med rätt kompetens, och har man inte det ska man se till att man får rätt förutsättningar. Oavsett om det gäller språk eller andra kompetenser.
Höja kompetensen
För henne är en förutsättning att språkkravet används för att höja kompetensen hos personalen – och inte som ett verktyg för att göra sig av med anställda som i dag inte når upp till kraven.
– Om arbetsgivare försöker bli av med personal så kommer vi göra allt för att se till att det inte blir så. Vi bevakar det här, och skulle man drabbas så ska man höra av sig till oss, säger hon.
För att stötta kommunerna när språkkravet införs höjer regeringen statsbidragen.
Sedan tidigare har satsningen på Äldeomsorgslyftet stärkts till 1,8 miljarder kronor per år för 2026 och 2027, för språkutvecklande insatser på arbetsplatserna.
Mycket positiv
I Linköpings kommun språktestas alla som söker jobb i den kommunala äldreomsorgen redan när de lämnar in sin ansökan. Undersköterskan Christy Gepulla var mycket positiv när rutinen permanentades i januari i år. Bristande språkkunskaper hos kollegorna i en annan kommun var en anledning till att hon sökte sig till Linköping.
– Jag är själv nysvensk och kämpade hårt för att lära mig svenska och därför tog tålamodet slut när för många av mina tidigare kollegor inte hade det språk som krävs, sa Christy Gepulla till Kommunalarbetaren tidigare i år.