Hade pratat om att döda – efter ambulansmordet införs nytt varningssystem
Patienten hade nyligen hotat att döda någon och attackerat en sjuksköterska med ett basebollträ.
Ändå fick ambulanssjukvårdaren ingen information om att mannen kunde vara farlig när hon larmades till adressen – och mannen högg ihjäl henne på plats.
Nu ska Region Gävleborg införa ett system som varnar för farliga patienter.
– Vi vill förhindra att det ska hända igen, säger Luis López Monroy på Vårdförbundet.
Blommor och ljus utanför ambulansstationen i Hudiksvall.
Det var på förmiddagen den 20 september som ambulansen larmades till mannens bostad i Nordanstig.
När ambulanssjuksköterskan, en kvinna i 45-årsåldern, kom in i lägenheten blev mannen aggressiv och attackerade henne med kniv.
Hon blev allvarligt skadad och fördes till sjukhus, men hennes liv gick inte att rädda.
Pratade om att döda
Efter mordet har det visat sig att mannens våldsamhet varit känd sedan tidigare i Region Gävleborg – men den informationen nådde aldrig ambulanssjukvårdaren som blev mördad.
Sex veckor före mordet fick regionen information om att mannen sagt att han ville döda, enligt TV4:s Kalla Fakta.
Och bara två dagar före utryckningen då ambulanssjukvårdaren blev mördad hade en av hennes ambulanskollegor blivit attackerad med basebollträ av samme man.
Fack och arbetsgivare kräver nu lagändringar som ger ambulanser tillgång till polisens register, så att farliga patienter kan flaggas.
Mannen är både tidigare dömd för våldsbrott och hade attackerat ambulanspersonal kort före mordet – därför borde tragedin ha kunnat undvikas, anser de.
Regionen agerar
I stället för att vänta på nya lagar tar nu Region Gävleborg tag i frågan på egen hand.
Tillsammans med facket jobbar de för att utveckla ett nytt varningssystem som ska kunna sättas in i ambulanssjukvården – ”så fort som möjligt”, säger Luis López Monroy, lokalt skyddsombud på Vårdförbundet.
– Vi håller på att utveckla en varningssignal för ambulansen, så att vi kan flagga för farliga patienter.
Efter mordet har svårigheter att dela information om patienter på grund av sekretessregler varit en het diskussion. Men det siktar nu Region Gävleborg på att komma runt.
– Vi försöker hitta ett eget sätt att flagga på, men som funkar enligt lag.
Ska varna för kända hot
Luis López Monroy berättar att sjukvårdspersonalen är van att markera med en varning när en patient exempelvis är allergisk mot antibiotika, och vill att det nya varningssystemet för farliga patienter ska kunna fungera på liknande sätt.
– Om någon till exempel varit hotfull tidigare ska man få en varningssignal i systemet. Det bästa hade varit om det dyker upp i uppdragsinformationen när vi kör, och inte i journalen för där har vi inte tid att gå in när vi åker på larm.
Planen är att det nya systemet ska vara i gång inom kort.
– Förhoppningen är att kunna ha det på plats före årsskiftet, eller i början av det nya året. Vi vill förhindra att det här ska hända igen, säger han.
Ansvariga utreds
Parallellt jobbar Arbetsmiljöverket med en granskning av fallet, för att utreda vad som gått fel och om det hade gått att förebygga.
– Vi försöker lägga ihop alla bitar för att se om arbetsgivaren eller någon annan part haft något ansvar i detta, säger Anders Ringqvist, beslutsfattare i ärendet.
Att Region Gävleborg haft information om mannens våldsamhet tidigare är en av sakerna de tittar på.
– Det är definitivt något vi har med i vår utredning, om det varit en tydlig signal som kunde gjort att arbetsgivaren kunnat förebygga detta. Vi har kommit en bit i ärendet, men det är inte solklart än så länge vad vi kommer fram till.
