Elektrikern Patrik Brofjord är plutonchef i Hemvärnet: ”Vill bidra till Sveriges försvar”

Det är tidig morgon och Hemvärnets krigsförbandsövning, KFÖ, i Strängnäs är inne på tredje dygnet av fem.

En grupp soldater sitter på marken utanför hemvärnets förläggningsbaracker i Svältenområdet och mjukar upp stela leder.

De har nattorienterat flera timmar i skogen med nya nightvision-enheter som plutonen fått från Försvarsmakten. Mörkerutrustningen sätts fast på soldatens hjälm. Man fäller sedan ner som en kamera framför ögonen.

– Stjärnbilden var helt magisk att titta på i natt. Ljuset förstärks 80 000 gånger. Men för att kunna använda utrustningen krävs viss teknik och utbildning. Man får tvådimensionellt seende och ser inte håligheterna i marken framför sig. Avståndsbedömningarna blir också annorlunda eftersom djupseendet försvinner, säger Patrik Brofjord.  

”Vi elektriker är hyfsat praktiskt lagda”

Han är elektriker på Abeka i Nyköping till vardags. I Hemvärnet är han plutonchef i bevakningskompaniet, som ingår i Hemvärnets Södermanlandsbataljon. Att han är elektriker har han nytta av i Hemvärnet upplever han.

– Vi får inte jobba åt Försvarsmakten som elektriker, utan har avtal som soldater. Men oftast är vi elektriker hyfsat praktiskt lagda och har mycket sådana kunskaper som vi kan bidra med i organisationen, säger han.  

Med hundförare inräknade leder Patrik Brofjord upp till 40 personer i sin pluton.

– Det innebär ytterst att jag bär ansvaret för deras liv i ett skarpt läge, säger han.

Förutom bevakningskompaniet innehåller bataljonen en bataljonsstab med ledningspluton, två hemvärnsinsatskompanier, en båtpluton och en flyggrupp.

Video: Se Patrik Brofjord berätta

Grönklädda civilister

Patrik Brofjord berättar att soldaterna i insatskompaniet är ”lite yngre och mer rörliga”. Han ger exempel på hur deras samarbete fungerar.   

– Om något misstänkt upptäckts kan soldaterna från insats först åka dit och säkra objektet. Sedan blir det vår uppgift i bevakningskompaniet att vara kvar på platsen och bevaka det, men även vi kan ta och säkra objekt, säger Patrik Brofjord.

Hemvärnssoldaterna är alla grönklädda civilister. Till vardags arbetar de som allt ifrån rörmokare och Ica-handlare till brandmän och undersköterskor.

– Vår sammanlagda kunskap är därför bred när det gäller att lösa olika saker. I min pluton är 15 procent elektriker eller brandmän, säger Patrik Brofjord.

Han gick själv med i Hemvärnet efter sin värnplikt. 30 år har hunnit gå sedan dess.

– Jag gjorde det för att jag ville bidra till Sveriges försvar. Sedan är det också väldigt självutvecklande att gå chefskurserna som erbjuds. Sammanhållningen i plutonen är också väldigt viktig, säger Patrik Brofjord.

Väl inarbetat samarbete i organisationen

Vi går in i en av de enkla byggnaderna där några av soldaterna gör sig i ordning för nästa övning. Barackerna används som logement under övningsdygnen.

Patrik Brofjord berättar att han under sin tid i Hemvärnet gått från att vara menig, till att bli gruppchef och sedan till plutonchef.

Ställföreträdande plutonchefen Fredrik Fleetwood som just lett soldaterna genom morgonfysen i solen utanför kommer in genom dörren. Han stannar till för en kort pratstund.

Även han har en bakgrund som elektriker, men har lämnat yrket och driver nu ett företag i en annan bransch med sin fru. Patrik Brofjord och Fredrik Fleetwood har ett väl inarbetat samarbete.

– Patrik är den som tar direkta orders från högre chef, medan jag som ställföreträdande mer tar hand om backoffice. Men om han är i väg någonstans kliver jag in och leder hela plutonen i hans ställe, säger Fredrik Fleetwood.

Hemvärnet har fått viktigare roll

Hemvärnet har fått en allt viktigare roll på grund av det förändrade geopolitiska läget och Sveriges medlemskap i Nato. Fram till 2030 ska hemvärnet växa från dagens 22 000 till 26 000 soldater, enligt ett regeringsbeslut.

Ett krav för att få gå med är att man gjort värnplikten, eller har motsvarande utbildning. Men problemet är att de som var med under de stora värnpliktsintagningarna under 1980- och 1990-talen börjar bli äldre.

Nyrekryteringen försvåras av att den allmänna värnplikten var avskaffad under flera år.

– Det finns ett stort spann av 35 – 45-åringar som inte gjort värnplikten och därför inte direkt kan ansöka om att få bli hemvärnssoldater. Kanske finns många elektriker i den gruppen, funderar Patrik Brofjord.

Testade ny komprimerad utbildning

Man kan även gå med utan militär bakgrund om man är med i en försvarsfrivilligorganisation. Då behöver man gå en grundläggande soldatutbildning först.

Försvarsmakten försöker hitta alternativa vägar in i Hemvärnet för att öka rekryteringsbasen.

I somras testade man ett nytt koncept med en fem veckors komprimerad, militär grundutbildning i Härnösand. Den skulle ge kunskaper som motsvarar de kunskaper som gröntjänsten ger. Den utvärderas nu.

– Av 150 var det 142 som fullföljde utbildningen och gick in Hemvärnet. Ett ganska bra utfall, tycker Patrik Brofjord.

Måste genomgå säkerhetsprövning

För att få bli soldat i Hemvärnet måste man också genomgå en säkerhetsprövning. Patrik Brofjord är utbildad för att göra sådana intervjuer. Det går till så att han åker hem till personen som ansökt om att få gå med. Frågorna han ställer handlar om levnadssätt, bakgrund, inställning till alkohol, droger och doping och om det finns tidigare kriminalitet.

– Vi gör även en registerkontroll och ett yttrande inhämtas från hemkommunen, som också får säga sitt om personen är lämplig. Det är viktigt att det inte kommer in fel personer som vill in och motarbeta eller dra nytta av oss, säger Patrik Brofjord.

Blir man godkänd fortsätter rekryteringsprocessen. Många av Patrik Brofjords elektrikerkolleger på Abeka, är krigsplacerade på arbetsplatsen. Själv är han krigsplacerad på Hemvärnet. Det innebär att han ska tjänstgöra där vid höjd beredskap eller krig.

Känns inte det obehagligt att tänka på?

– Jo, det är klart, men vem ska göra det annars? Världsläget blir inte bättre. Det blir snarare sämre. Men ju fler soldater det finns i Sverige, desto mer avskräckande och mer kostsamt kommer det att bli för den som försöker göra något.

Var resemontör i många år

Hemvärnet ska också bevaka och skydda vår svenska infrastruktur, som vattenverk, elstationer och bränsledepåer, upprätthålla militär närvaro i hela landet och hjälpa samhället när det sker stora skogsbränder, översvämningar eller pandemier eller om någon har försvunnit och polisen behöver stöttning med att leta i terräng.  

– Vi kan komma långt ut i terrängen med våra fordon, säger Patrik Brofjord.  

Han trivs med strukturen och ordningen i organisationen. Uppgifterna i Hemvärnet är omväxlande. Så vill han ha det även i sitt vanliga yrkesliv. I många år var han resemontör och låg ute mycket och jobbade på olika orter.

För åtta år sedan bytte han bana från installation till kraftsidan. Han trivs bra med att få jobba utomhus en så stor del av arbetstiden. Oftast bygger han transformatorstationer.

Funkar att kombinera elektrikeryrket med Hemvärnet

Han har även varit med och byggt en ny mottagningsstation på kärnkraftslaboratoriet Studsvik.

– Grejerna var gamla och ställverket hade gjort sitt. De var tvungna att förnya det eftersom det inte gick att hitta reservdelar längre. En stor solcellsanläggning byggdes också och kopplades med i ställverket.

Patrik Brofjord har i alla år kombinerat yrket med att vara verksam i Hemvärnet.

Enligt hans tjänstgöringskontrakt med Hemvärnet ska han göra sex dygn per år. Eftersom han även är skytteinstruktör gör han sex till sju dagar till, plus några kvällsmöten som han måste gå på som plutonchef.

– Men min arbetsgivare är vänligt inställd till att jag kan få vara ledig med kort varsel. Det har aldrig varit några problem. Det var det inte heller hos min tidigare arbetsgivare, säger Patrik Brofjord.

Jobbar ihop komptid

Kallelsen till höstens övningar skickas ut i god tid, redan i januari varje år. Det är för att alla ska hinna ta ledigt från sina civila jobb de dagarna.

– Man anser att även arbetsgivaren ska kunna planera in det. Men just den här övningen som vi gör nu, KFÖ:n har de inte rätt att neka.

Enda nackdelen som Patrik Brofjord ser är att man under utbildningar och övningar bara får samma summa pengar som när man är sjukskriven, man får så kallad SGI-ersättning.

Patrik Brofjord brukar kunna jobba ihop komptid på jobbet och ta ut det som ledig tid när Hemvärnets aktiviteter är.

– Men mitt intresse är större för att hjälpa till än att tänka på pengar. Det krävs nog att man känner det engagemanget.

Tränar på att sätta Tournique

Det börjar snart dra ihop sig till lunch för soldaterna i Svältenlägret. Några har börjat koka vatten till den frystorkade maten som ligger och väntar på dem. Varje soldat får 3 500 till 5000 noga uträknade kalorier per dygn.

– Maten är delikat, ropar en av soldaterna.

Efter lunch ska de utföra vapenvård, öva på att skjuta skarpt och ha en sjukvårdsutbildning som heter TOS, Taktiskt omhändertagande av skadad. Då ska de träna på att sätta tournique, ett slags spännband som sätts på armar eller ben vid chockblödning och oftast resulterar i amputation.

– Får du en blödning i en artär eller ven i krig får du inte förblöda. Det är något man lärt sig i Ukraina, att om man kan ska man fortsätta strida, även som svårt skadad, säger Patrik Brofjord.

Två dygn återstår innan övningen i Strängnäs är över.

Övergångarna mellan den militära världen och vardagen brukar ta ett tag för Patrik Brofjord.

– Man brukar ha kommit in i den militära terminologin lagom till sista dagen, när det är dags att åka hem. Man borde egentligen börja övningen sista dagen, säger Patrik Brofjord och ler.