Domen: EU får inte besluta om svenska löner
EU får inte lägga sig i hur löner sätts i Sverige och Danmark. Det slår EU-domstolen fast i en dom som begränsar EU:s direktiv om minimilöner men låter vissa delar av reglerna stå kvar. Fack och arbetsgivare i Sverige välkomnar domen.
EU-domstolen. (arkivbild)
Enligt domen som meddelades på tisdagen har EU gått för långt – löner och rätten att organisera sig fackligt ska även i fortsättningen bestämmas nationellt, inte av unionen.
LO välkomnar domen
LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä säger till Arbetet att han är nöjd med domen.
– Det är nu tydligt att EU inte får lägga sig i lönebildningen. Vi har vår svenska kollektivavtalsmodell för att justera löner. I Sverige är det fortsatt viktigt att vara med i facket, för det är på det sättet man har inflytande över lönerna, säger Veli-Pekka Säikkälä.
Framgång
LO har tillsammans med övriga parter på svensk arbetsmarknad och den svenska regeringen hävdat att direktivet ska förklaras ogiltigt. Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl säger till Arbetet att han helst hade sett att domstolen gått längre, men han anser ändå att dagens dom är en framgång.
– Det är viktigt att domstolen slår fast att EU inte får lägga sig i ländernas lönebildning direkt. Det är ett tydligt signalvärde för framtiden, säger Mattias Dahl.
Både LO:s Veli-Pekka Säikkälä och Svenskt Näringslivs Mattias Dahl säger att deras organisationer nu kommer att analysera domen noggrant. Spontant bedömer båda att svensk lagstiftning på området inte behöver skrivas om med anledning av domen.
Minister försiktigt positiv
Arbetsmarknadsminister Johan Britz säger i en kommentar att regeringen självklart velat värna den svenska modellen där löner bestäms genom kollektivavtal. Han är försiktigt positiv till dagens besked.
– Det visar att det finns gränser för hur EU kan lägga sig i lönebildningen i den svenska modellen. Men det bästa hade varit att hela direktivet ogiltigförklarades, säger Johan Britz.
Gäller sedan ett år
EU:s direktiv som rör minimilöner antogs i parlamentet hösten 2022, trots att Danmark och Sverige hade röstat emot.
Syftet med att reglera minimilönen har varit att arbetstagare ska ha en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.
Direktivets bestämmelser blev svensk lag i november 2024 men länder där löner regleras via kollektivavtal, som Sverige, undantogs från kravet på lagstiftade minimilöner. Den nordiska arbetsmarknadsmodellen påverkades därför inte på något omvälvande sätt.
Sverige anslöt
Ändå vände sig Danmark till EU-domstolen för att få direktivet ogiltigförklarat. Sverige anslöt sig till Danmarks talan. I januari 2025 gav EU-domstolens generaladvokat Danmark och Sverige rätt. Generaladvokaten rekommenderade EU-domstolen att skrota hela minimilönedirektivet, eftersom EU enligt unionens fördrag inte har rätt att reglera löner.
Delvis framgång
EU-domstolens dom, som meddelades på tisdagen, går alltså bara delvis Danmark och Sverige till mötes. EU har inte rätt att lagstifta om lönenivåer och föreningsrätt, men undantaget får inte hindra EU-beslut som syftar till att förbättra människors arbetsvillkor och levnadsförhållanden. Övriga delar av direktivet bedöms vara i linje med EU:s befogenheter.