Inte ens Isabella Löwengrip kan sminka en gris

Moderaterna har som bekant kvinnokris och Isabella Löwengrip är en av kvinnokonsulterna som kallats in för att locka tillbaka dem till partiet.

I en intervju i Svenska Dagbladet delar Löwengrip med sig av sina analyser och idéer. 

Inom 10–15 år vill entreprenören som fortfarande är mest känd som Blondinbella satsa på en politisk karriär, men tror att hon redan till nästa val hade kunnat samla tillräckligt stort stöd för att bli företrädare för sitt Moderaterna.   

Så vad tycker hon? 

SD-samarbetet sätter käppar i hjulet

SD-samarbetet sätter käppar i hjulet för M när det kommer till kvinnorna, konstaterar Löwengrip men tycker att de i ska ”äga det”. M har fått igenom sin politik mycket tack vare SD, konstaterar hon – och i det har hon ju rätt. 

Isabella Löwengrip tycker partiets uttryck och kommunikation är för hård, det skrämmer kvinnor. Fel vinkel, fel färger – men inte nödvändigtvis fel politik. 

13-åringar i fängelse kan skrämma, men fokuserar man i stället på offret kanske fler kan relatera, resonerar hon vidare. 

Allt som har med Moderaternas politik och SD-kopplingar reduceras till att handla om paketering. Hon går alltså i samma fälla som lite väl många verkar göra nu för tiden. 

Ni vet, den där allt förklaras utifrån strategidokument, kommunikationsplaner och sociala medier. 

Mamdani vann i New York

Men vad anses vara en lyckad kommunikation? En som når många? En som vinner priser när reklambranschen har gala?  

Det rätta svaret är väl en som vinner val. Problemet är att sådana inte verkar finnas, eller? 

Efter att den numera rätt kända Demokraten Zohran Mamdani nu vunnit borgmästarvalet i New York har mycket av efterspelet i Sverige fokuserat på hans persona.  

Mamdani är karismatisk. Mamdani är en god retoriker och debattör. Mamdani är skön på klubben. 

Värdera upp organisering

Men som Tanvir Mansur konstaterade i ETC så handlar hans framgångar i allra högsta grad om bra politik. Och att göra jobbet. Och jobbet, det är vanligt, hederligt, resurskrävande organiseringsarbete. 

Zohran Mamdani må ha blivit känd över en natt, men hans politiska projekt har pågått betydligt längre. Man kommer liksom inte ifrån det.

Planera, prata med folk, bjud in, ta hand om aktiva medlemmar, peppa, fyll på med snacks. Se till att det hela tiden blir fler som bär budskapen.

Lita på att människor klarar att tänka och prata utan alldeles för styrande talepunkter. Och driva, så klart, politiska frågor som får folk att vilja göra jobbet. 

Måste göra jobbet

När den evige toppmoderaten Tobias Billström avgick och lämnade politiken lyftes han som ett unikum i sitt sammanhang.

Anledningen var att han som etablerat mäktig partigigant regelbundet besökte och träffade medlemmar och lokalt förtroendevalda. Det säger något.

Detta är ingen uppmaning till någon moderat att lämna sitt kontor, tvärtom får de gärna stanna där. Och de får mer än gärna testa Isabella Löwengrips strategi. Hon tror sig ändå ha örat mot marken.

Men till fackförbund och progressiva politiska partier höjer jag ett varningens finger.

Ge upp drömmen om att influencers och kändisar ska vinna val åt er. Och tro inte för en sekund att det är vi ledarskribenter eller ni kommunikatörer eller strateger som avgör val.  

Ut och knacka dörr!