Fel i mer än hälften av fallen när Försäkringskassan kräver tillbaka pengar
Försäkringskassans återkrav av sjuk- och föräldrapenning är för dåliga. I fler än hälften av alla granskade ärenden fanns brister.
– Människor riskerar att felaktigt krävas på pengar, säger Sofie Cedstrand på Inspektionen för socialförsäkringen.
”Återkrav är betungande för den enskilde och kan få stora negativa konsekvenser för livssituationen” säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.
Om Försäkringskassan upptäcker att sjukpenning eller föräldrapenning har betalats ut felaktigt kan mottagaren tvingas betala tillbaka pengar. Till exempel om personen har fått ersättning samtidigt som man jobbat eller angett högre lön än man faktiskt har.
Förra året krävde Försäkringskassan tillbaka 1,5 miljarder kronor. De flesta återkrav är på mellan 2 000 och 40 000 kronor, men även högre summor förekommer. Sedan 2022 kan obetalda återkrav skickas direkt till Kronofogden.
– Återkrav är betungande för den enskilde och kan få stora negativa konsekvenser för livssituationen. Därför är det viktigt att Försäkringskassans beslut håller hög rättslig kvalitet, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.
59 procent hade brister
Men så är det inte i dag, visar ISF:s granskning. Myndigheten har hittat rättsliga brister i 59 procent av 202 undersökta ärenden. I nästan hälften av fallen fanns det någon brist i bedömningen om det över huvud taget gjorts en felaktig utbetalning.
– Det är ju den mest centrala frågan i återkravet. Bristen innebär att Försäkringskassan riskerar att kräva tillbaka pengar som den inte har grund för, säger Sofie Cedstrand.
Exakt i hur många fall som återkravet faktiskt är helt felaktigt kan ISF inte bedöma, bara att risken finns.
Dålig motivering är svår att förstå
ISF har också hittat återkommande brister i hur Försäkringskassan motiverar sin bedömning av vad den enskilde har gjort för fel.
– Det gör det svårt för en enskild att förstå beslutet och kunna överklaga det, säger Sofie Cedstrand.
Granskningen visar att Försäkringskassan behöver bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och när det kan finnas särskilda skäl att låta bli att kräva tillbaka pengar.
Överraskande många brister
Sofie Cedstrand ser allvarligt på att det som framkommer i granskningen.
– Det är allvarligt. Vi blev överraskade att det är så många brister. Just för att besluten är så betungande för den enskilde har Försäkringskassan en extra hög bevisbörda när man ska visa att det har skett en felaktig utbetalning.
ISF uppmanar Försäkringskassan att stärka arbetet med att förbättra kvaliteten och rättssäkerheten i sin handläggning av återkrav.
Förbättring pågår
Försäkringskassan arbetar redan med just detta, berättar Cecilia Sobocki, pressekreterare. ISF:s uppgifter om systematiska brister och risk för felaktiga återkrav kommer att behandlas i Försäkringskassans översyn.
– Det är viktigt att vi jobbar rätt med detta. Både att skattepengar går till dem som har rätt till det och att det inte ställs återkrav som inte stämmer, säger Cecilia Sobocki.