Hundratals fick fel löner i åratal och nu krävs pengarna tillbaka – Marita: ”Hade ingen aning”
Arbetsgivaren tog vårdbiträdet Marita Rollins semesterdagar som hon sparat för att vara ledig med barnbarnen. Hon är en av över 500 anställda inom Södertälje kommuns äldreomsorg som fått fel lön. Nu kräver arbetsgivaren tillbaka pengar – så långt som tio år tillbaka.
”Jag förstår fortfarande inte riktigt hur det gått till” säger Marita Rollin.
Förra hösten kallades Marita Rollin till ett samtal med chefen för hennes hemtjänstgrupp. Hon fick ett papper i handen där det stod att hon hade arbetat 29,66 timmar för lite och att hon nu hade en skuld till arbetsgivaren för den tiden. Felet skulle ha uppkommit någon gång under åren 2016–2022.
Hon blev skärrad och minns inte riktigt vad som sas sedan.
– Jag förstår fortfarande inte riktigt hur det gått till. Jag har inte uppskrivet hur många timmar jag arbetade eller när jag var ledig, varje dag för nästan tio år sedan. Så vad skulle jag säga?
Hon hade sparat semester för att kunna vara ledig på sina barnbarns lov, men fick veta att dagarna skulle kvittas mot tidsskulden.
– Jag ville inte bli av med dem och frågade om jag kunde betala av på något annat sätt, men det gick inte.
Hon fick ett avtal där det redan var ifyllt att hon godkände kvittningen. Hon skrev på.
– Jag kände mig tvingad. Hade jag vetat vad jag vet i dag hade jag inte gjort det.
Felet upptäcktes 2022
Marita är långt i från ensam. Personal på Södertälje kommuns lönekontor upptäckte 2022 att tidssaldona i schemaverktyget Timecare, som används i äldreomsorgen, ofta inte stämde överens med lönerapporteringssystemet.
Sedan dess har man upptäckt att 200 personer arbetat för få timmar och 300 personer för mycket jämfört med sin ordinarie arbetstid under åren 2016–2022, något som Länstidningen Södertälje var först att berätta om. Nu har kommunen hittills krävt in 400 000 kronor och betalat ut 800 000 kronor till anställda i kompensation.
Justeringen av lön pågår fortfarande, trots att det är snart tio år sedan de äldsta felen uppstod. Den 28 oktober i år var det Marita Rollins kollega Carina Olssons tur att bli inkallad på möte hos chefen. På hennes papper stod det att hon har ett minussaldo på 27,38 timmar.
– Jag blev förvånad, jag var säker på att jag inte hade någon minustid.
Eftersom hon inte kände att hon fick veta var och när det blivit fel vägrade hon att skriva under.
– Jag ska träffa Kommunal snart. Jag hoppas att de kan hjälpa mig.
Jag blev förvånad, jag var säker på att jag inte hade någon minustid.
Kommunal har förhandlat ner summor
Någon hjälp har hon inte hunnit få ännu, men Maria Svärd, ordförande för Kommunal i Södertälje, känner väl till lönekraven. Kommunal har förhandlat för flera av de som drabbats, men önskar att det var ännu fler.
– Vi får inte veta vilka som berörs, utan känner bara till de som hört av sig och vill ha vår hjälp. De vi inte känner till kan vi inte göra något för, säger hon.
Det har blivit många förhandlingar som i flera fall lett till att återbetalningskravet sänkts.
– Vi har kunnat peka på att medlemmar gjort allt de kan och att de handlat i god tro.
Maria Svärd uppmanar alla att ta kontakt med Kommunals sektion i Södertälje om de får ett lönekrav. Det bästa är om de gör det innan de skrivit under en överenskommelse med arbetsgivaren.
– Vi kanske inte kan få hela skulden upphävd, men ändå en del.
”Fruktansvärt och frustrerande”
Felaktigt utbetald lön kan enligt kollektivavtalet regleras så långt tillbaka som tio år oavsett om det är arbetsgivaren eller arbetstagaren som gjort fel. Maria Svärd tycker trots det att det är orimligt att förhandlingarna nu har pågått sedan problemet med felrapportering uppdagades 2022.
– Det är fruktansvärt och jättefrustrerande att det inte går fortare att få ordning på det här, säger hon
HR-direktör Ulrika Semelius Kihlgren medger att arbetet dragit ut på tiden men hoppas blir klar runt årsskiftet.
– Det är många moment. Vi ska kontrollera allt med chefer och med medarbetare. Men nu har vi bara två, tre enheter kvar.
”Man har ett eget ansvar”
Hur många fler anställda det kan handla om vet hon inte, men är tydlig med att det inte handlar om systemfel utan om handhavandefel. Det kan exempelvis vara när personal rapporterat in förändringar i schemat, sjukdom, semester och vab.
Men om det är över 500 personer som gjort fel, har ni då varit tillräckligt tydliga med hur man använder systemen?
– Det tycker jag, man har ett eget ansvar också i att säkerställa att det blir korrekt, säger hon och förklarar att personal från lönekontoret kan komma ut i verksamheterna och förklara hur systemen används om det efterfrågas.
För Marita Rollins del har förlusten av semesterdagarna starkt påverkat hennes förtroende för arbetsgivaren och schemat.
– Varje vecka kontrollerar jag att min arbetstid stämmer väldigt noga och skriver upp tiderna jag arbetar mot schemat. Jag är livrädd för att gå minus igen.