”Utan lokal organisering, inget fackförbund” – så rustar Fastighets för framtiden

Fastighets har liksom de andra arbetarfacken i LO länge haft minskande medlemsantal.

Mellan åren 2006 och 2024 minskade antalet yrkesverksamma medlemmar i Fastighets från 37 300 till 22 600. Det är en minskning med 39 procent.

Men i år har facket slutat att blöda. Under året har medlemsantalet hittills ökat med 287 medlemmar. En anledning till det är att Fastighets fått ta över avtalen inom häst- och golfnäringen från Kommunal.

Ny vision ska leda förbundet fram till 2038

Kurvan har alltså i år försiktigt vänt för Fastighets. Frågan är hur den ska fortsätta att peka uppåt, och hur förbundet ska kunna nå tillbaka till en stark facklig organisering ute på arbetsplatserna. 

För att skapa en mer långsiktig strategi för hur facket ska stärkas tar nu en arbetsgrupp inom Fastighets fram en vision för förbundets mål fram till år 2038.

Visionen ska vara färdig i mars och då presenteras, för att medlemmarna ska kunna ta ställning till den under Fastighets kongress som hålls i maj 2026.  

– Vi måste se framåt. Var vi vill vara som förbund år 2038? Det övergripande målet är såklart att fler ska veta vad Fastighets är, fler ska vilja bli medlemmar och fler ska vilja bli fackligt aktiva. Vi kommer att komma med förslag på hur vi tror att vi kan nå dit, säger Fastighets centrale ombudsman Martin Fröjd.  

Organisationen ses över igen

Samtidigt arbetar nu ytterligare en arbetsgrupp med att se över förbundets stadgar. För bara tre år sedan gjorde Fastighets en stor omorganisation där medlemmarna organiserades i olika branschavdelningar utifrån vilken yrkesgrupp de tillhör.

Förhoppningen var att detta skulle skapa en starkare facklig organisering och fler klubbar, men det har inte fungerat på alla håll i landet.  

Nu föreslås att branschavdelningarna ska vara kvar, men att de ska fungera som ett konstant lokalt avtalsråd. Detta för att få en större långsiktighet och driva avtalsfrågor som är viktiga för de olika branscherna under flera avtalsrörelser.  

Förslag: Ingen rösträtt utan fackligt ombud

Ett annat förslag kan ses som mer kontroversiellt. Förslaget innebär att för att som enskild medlem ha rösträtt på representantskapet, den demokratiska arenan i varje region, krävs att du har en lokal facklig representant på din arbetsplats. Det kan vara antingen en fackklubb eller ett arbetsplatsombud. 

Finns det en risk att demokratin minskar, om medlemmar som inte har en lokal facklig organisation blir exkluderade från att påverka förbundet?  

– Alla medlemmar har fortfarande möjlighet att påverka förbundet genom att skriva motioner till kongressen och avtalsyrkanden till avtalsrörelsen. Men om man vill påverka demokratiskt i sin region så får man välja ett arbetsplatsombud på sin arbetsplats, säger Martin Fröjd.  

Få fackklubbar – en ödesfråga

Han tillägger att en sådan förändring i stadgarna förhoppningsvis kan resultera i fler klubbar och arbetsplatsombud. Men det kan inte lösa fackets ödesfråga – att vända den dalande fackliga organiseringen ute på arbetsplatserna.   

– Det krävs förstås en stor utbildningsinsats från förbundets sida, där vi är ute ännu mer och förklarar hur du engagerar dig fackligt och varför du ska göra det.

– Facket är ju inte ombudsmännen på kontoren, utan det är ju i första hand alla fackliga ute på arbetsplatserna. Det är på arbetsplatsen vi gör störst skillnad. Om det inte finns lokal facklig organisering finns inget fackförbund, så enkelt är det, säger Martin Fröjd.