Medlingschefen: Därför strejkar Sverige minst i hela Norden
Varför strejkar svenska fack nästan aldrig i avtalsrörelsen? Det fredliga Sverige står för ynka 1 procent av konfliktdagarna i Norden.
– De inser att det inte skulle bli bättre av att strejka, konstaterar medlingschefen Irene Wennemo.
Irene Wennemo är vd för Medlingsinstitutet.
Det blev ingen konflikt förra veckan heller. Kommunal och Vårdföretagarna sa i fredags ja till medlarnas avtalsbud för personliga assistenter några timmar innan fackets stridsåtgärder skulle braka loss.
Upplösningen bekräftar trenden i årets avtalsrörelse. I 17 av 18 fall har statens medlare lyckats få fack och arbetsgivare att enas om nytt kollektivavtal utan att strejk eller andra stridsåtgärder brutit ut. Enda undantaget är sommarens hamnkonflikt, där det fristående Hamnarbetarförbundet gick ut i strejk sedan man sagt nej till ett medlarbud som var identiskt med det som LO-facket Transport samtidigt sagt ja till.
– Det fanns en oro hos Transport att hamnarbetarna skulle strejka sig till något mer än det som fanns i deras avtal, kommenterar Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
Exakt kopia av Transports avtal
Arbetsdomstolen slog fast att Hamnarbetarna hade rätt att strejka. Minst 3 000 arbetsdagar förlorades genom fackets punktstrejker och de lockouter som arbetsgivarna svarade med. Arbetsgivarna gav inte vika, och medlarna ändrade inte det slutbud de lagt i maj. I september valde så Hamnarbetarförbundet att skriva under ett kollektivavtal som var en exakt kopia av Transports avtal. Irene Wennemo tycker utgången vittnar om att den svenska arbetsmarknadsmodellen fungerar bra.
– Det hade varit roligare utan konfliktdagar, men en konflikt som inte ger det resultat facket önskar kan visa var gränsen går: De hade rätt att strejka men vi kan inte ha ett andrahandsavtal som adderar saker till det första avtalet.
Extremt fredligt i Sverige
Ibland hörs röster om att facken är alltför konflikträdda och borde använda strejkvapnet oftare. Jämfört med våra nordiska grannländer har Sverige den överlägset fredligaste arbetsmarknaden. Räknat i förlorade arbetsdagar den senaste tioårsperioden står Sverige för blott 1 procent (se diagram).
Irene Wennemo är nöjd. De 17 medlingar som i år gett avtal utan strejk ser hon som ytterligare ett styrkebesked för svenska modellen.
– Bägge parter litar på att det bästa budet kommer sista dagen innan konflikten bryter ut. De inser att det inte skulle bli bättre av att strejka.
Mertidsfrågan vållade strid
Kortare arbetstid och övertidsersättning till deltidsanställda som jobbar extra (mertid) är de två stridsfrågor som lett till flest medlingar.
– Vi visste att mertidsfrågan skulle bli svår. Det fanns ju ett myller av olika lösningar av övertidsersättning i avtalen och stor variation av hur stor andel av de anställda som arbetar deltid, konstaterar Irene Wennemo.
I början gick det överraskande bra. Efter att fack och arbetsgivare inom industrin gjort upp den 1 april lyckades LO-facken Handels och Hotell och restaurang träffa avtal där mertidsfrågan fått branschanpassade lösningar utan konfliktvarsel och medling. Samma sak gällde Kommunals avtal med arbetsgivarna i kommuner och regioner.
Otippat stridslystna tjänstemän
Årets första strejkvarsel kom i stället från fackförbund för tjänstemän och akademiker.
Unionen, Sveriges ingenjörer och Journalistförbundet varslade i mitten av april om strejk på åtta avtalsområden i tjänstesektorn och mediebranschen där motparten var olika grenar av arbetsgivarorganisationen Almega. Där fick statens medlare gå in och hjälpa till att lösa upp knutarna kring mertidsfrågan och, inte minst, fackens krav på arbetstidsförkortning.
– Det var lite otippat. Att Unionen och Sveriges ingenjörer ligger bakom många varsel gör den här avtalsrörelsen speciell, säger Irene Wennemo.
Skilda förutsättningar
Hon framhåller att kostnaden för att reglera mertidsfrågan varierar kraftigt mellan olika branscher. Därför kunde en och samma lösning i kollektivavtalet inte rakt av kopieras till andra områden.
Behövde parterna och medlarna uppfinna hjulet flera gånger?
– Delvis. Fackförbunden, som Unionen och Kommunal, har velat ha samma lösning för alla sina medlemmar. Men arbetsgivarna har fått kompensation på olika sätt. Där har det funnits utrymme för unika justeringar.
Ofta handlar det om att facket betalat sina landvinningar genom att arbetsgivarna på olika sätt fått större flexibilitet.
Är det medlarna eller parterna som har stått för de kreativa lösningarna?
– Våra medlare har inspirerats av de opartiska ordförandena i industrin. De ger hemläxor till parterna att försöka lösa det här tillsammans. Det blir en process där de sakta närmar sig varandra.
Många medlingar för Almega
I åtta av medlingarna har arbetsgivaren varit ett medlemsförbund i Almega, som organiserar företag i tjänstesektorn. Almega har kritiserats för att inte ta sitt ansvar som arbetsgivare, utan lämna över de svåra frågorna till statens medlare. Irene Wennemo ser det inte riktigt så.
– Vi hade mer av sådana klagomål i avtalsrörelsen 2023.
Hon pekar på att många av Almegas medlemsföretag är nystartade och kanske har haft orealistiska förväntningar på vad som går att åstadkomma i en avtalsrörelse.
– Då kan det bästa sättet vara att gå till medling, för då måste någon annan säga att de här förväntningarna är orimliga.
”Dribblar bort kortare arbetstid”
Hur avtalens uppgörelser ska tolkas är en annan fråga, och även här riktas kritik mot Almega. Fackförbund för tjänstemän, ingenjörer och arkitekter har anklagat arbetsgivare inom Almega för att försöka dribbla bort den avtalade arbetstidsförkortningen genom att på olika sätt öka arbetstiden. Almega har försvarat sitt agerande.
Konflikter om vad man kommit överens om är aldrig bra, anser medlingschefen.
– Det kan minska tilliten mellan parterna och påverka nästa avtalsrörelse negativt.
Medling i förbundsförhandlingar 2025
Antal dagar från varsel till avtal i konflikt mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation.
- Kommunal/Vårdföretagarna 7 dagar
- Transport/Svenska Flygbranschen 7 dagar
- Fastighets & Seko/Almega Tjänsteförbunden 9 dagar
- Kommunal/Vårdföretagarna 12 dagar
- Unionen & Akavia/Svensk Handel 7 dagar
- Läkarförbundet/SKR & Sobona 17 dagar
- Musikerförbundet & Symf/Svensk Scenkonst 7 dagar
- Transport/Svenska Flygbranschen 11 dagar
- Hamnarbetarförbundet/Sveriges Hamnar 92 dagar
- Transport/Sveriges Hamnar 7 dagar
- Kommunal & Brandmännens RF/SKR & Sobona 24 dagar
- Elektrikerna/Installatörsföretagen 5 dagar
- Kommunal/Visita 10 dagar
- Journalistförbundet & Unionen/Medieföretagen 9 dagar
- Sveriges Ingenjörer & Unionen/Almega Utbildningsföretagen 7 dagar
- Unionen/Almega Tjänsteförbunden 7 dagar
- Unionen/Almega Serviceföretagen 7 dagar
- Sveriges Ingenjörer & Unionen/Innovationsföretagen 7 dagar
