Forskare om gula fack: ”Ändra lag­stiftningen”

De brukar kallas ”gula” fack, de arbetsgivarkontrollerade facken. Elektrikerförbundet har vid åtminstone två tillfällen varit berörda av sådana fall. Dels Blå-Gul fackförening i Blentarp, dels Tingvalla-Bro i ärendet med Svea Solar. Den senare ligger lite i gråzonen, då det inte är en enskild arbetsgivare som kontrollerar över den.  

– Men det verkar handla om ett fackförbund som vill vara mindre stridbart i relation till arbetsgivarna, och också billigare för arbetstagarna, säger Niklas Selberg.

Han nämner ett par skeenden som kan ligga till grund för att denna typ av ”fack” blivit vanligare under den senaste tiden. För det första: lagändringen 2019 som skedde efter konflikten i Göteborgs hamn och som innebar att stridsåtgärder förbjöds om det redan fanns ett gällande kollektivavtal på arbetsplatsen, i annat än att teckna kollektivavtal. Men det är det första avtalet som gäller, det senare tecknade avtalet blir ett ”andrahandsavtal”, där ofta endast sådant som MBL-frågor regleras, och inte löner och villkor.

– Den utökade fredsplikten kan skapa incitament för arbetsgivare att hitta en arbetsgivarvänlig eller arbetsgivarkontrollerad fackförening att teckna ett första avtal med, förklarar Niklas Selberg.

Sverigedemokratiska fack

För det andra: att allt färre är medlemmar i fackförbunden, särskilt på LO-sidan.  

– Det betyder att det finns oorganiserade att vända sig till och fråga: ”vill du gå med i en annan organisation än den här klassiska gamla medarbetartråkiga?”. Och i det läget kan en gul fackförening uppstå.

Han ger exempel på fack som har politisk anknytning till Sverigedemokraterna, som ”Samverkan” i Borås, som nu för kollektivavtalsförhandlingar med Instant Systems AB, och där fackets ordförande är Sverigedemokraternas kommunalråd i staden, och företagets vd är aktiv Sverigedemokrat. Men även Blå-Gul fackförening, där företrädaren var en aktiv Sverigedemokrat.

Det finns också åtminstone ett fack som står än längre högerut, ”Arbetstagarna”, där fyra av fem styrelsemedlemmar kan kopplas till högerextremism, förnekande av Förintelsen och rasideolgiska miljöer enligt tidningen ETC.

Nattarbetsförbud på strippklubb

En annan faktor som kan skapa incitament för arbetsgivare att ha fingrarna med i bildandet av ett nytt fack är möjligheten att kontrollera sådant som endast fackföreningar kan ”sälja”, som nattarbetsförbudet i Arbetstidslagen, som går att förhandla bort i ett kollektivavtal. Det har till exempel försökts på en strippklubb i Stockholm, där en ny, liten, fackförening startades och ville förhandla bort förbudet. Men förvaltningsrätten sa nej då föreningen inte företrädde tillräckligt många medlemmar.

Niklas Selberg efterlyser nu forskning på så kallade gula fack, och en skarpare lagstiftning av vad en fackförening är.

– Man skulle kunna lägga in en bisats i medbestämmandelagen som tydliggör att en fackförening måste stå på armlängds avstånd från- och inte kontrolleras av –arbetsgivaren. Det ligger ju i själva fackföreningens natur att den inte ska vara arbetsgivarkontrollerad.

Alla nya fack är inte gula

Samtidigt säger han att det är viktigt att komma ihåg, att detta med avtalsshopping, vem som säljer arbetskraften billigast, den konflikten kan finnas även mellan de regelrätta fackföreningarna. Ett exempel är larmkonflikten som Elektrikerförbundet haft med Unionen, om vilket fack som ska organisera de som installerar larm.

Han påpekar också att alla nystartade fack inte är att betrakta som ”gula”.

– Det finns nya organisationer som tillkommer och är helt fair och rimliga. Till exempel barnmorskor som vill bryta sig ut ur sjuksköterskefacket, och brandmän som inte vill vara med i Kommunal, och det är ju inte konstigt alls.