Gå till innehållet
Gå till startsidan

Ett bättre arbetsliv kräver modig journalistik

Sök
Rihana Ibrahimi med mörkt hår i en knut bär en svart dunjacka och står utomhus på en gata med träd och suddiga byggnader.

Rihana Ibrahimi.

Arbetslösa Rihana lämnas utan hjälp: ”Jag gråter varje morgon”

När statliga servicekontor läggs ned riskerar det att slå mot dem som har svårast att få jobb. Arbetets kartläggning visar att flera av de kontor som stänger ligger i anslutning till utanförskapsområden där arbetslösheten är skyhög.
– Utan jobb är man ingenting, säger Rihana Ibrahimi.

Hon sitter på en bänk inne på Brandbergens servicekontor med en tjock bunt papper i knät. Det är 64 sidor med sjukjournaler och läkarintyg som Rihana Ibrahimi skrivit ut på biblioteket alldeles intill.   

– Utan jobb är man ingenting. Jag vet inte hur många gånger jag har varit här och gråtit. Det känns svårt, för just nu vet jag inte vad som händer med mig om jag inte hittar ett jobb, säger hon.   

Arbetslös i ett halvår

2024 fanns det 149 servicekontor runt om i Sverige där man kunde få hjälp med jobbsökande och olika myndighetsärenden. Till skillnad från exempelvis Arbetsförmedlingen behöver man inte boka in en tid på förhand.

En person sitter ensam på en bänk i ett väntrum med datorer, stängda dörrar och digitala skärmar.

Servicekontoret i Brandbergen har haft ungefär 100 besökare om dagen.

Rihana Ibrahimi gick hit samma dag som hon förlorade sitt jobb. Här kan hon få stöd för att använda digitala tjänster, skriva aktivitetsrapporter och att fylla i olika blanketter och intyg.

2018 fick hon jobb inom hemtjänsten, men är sedan ett halvår arbetslös efter att ha skadat sin rygg på jobbet.  

– I början var det tufft med språket. Jag hade papper och penna med mig hela tiden för att skriva ner ord som jag inte förstod. Men efter ett tag började jag förstå mer och mer. Det var jätteroligt, jag trivdes på mitt jobb.   

Rekordnivåer

Under andra kvartalet 2025 var mer än 500 000, eller 8,7 procent, av svenskarna arbetslösa enligt SCB. Räknar man bara på utrikesfödda var samma siffra 15 procent. Arbetslösheten ligger på rekordnivåer, och i flera utanförskapsområden är siffran betydligt högre.

(Texten fortsätter under tabellen)


Arbetslöshet i utanförskapsområden

Utsatta områden där det närliggande servicekontoret nu stängs:

OmrådeArbetslöshet (procent)
Gärdet, Bollnäs38,3
Araby, Växjö37,9
Marsnäs, Ludvika30,4
Bro, Kristinehamn29,8
Navestad, Norrköping*29,3
Motala (Ekön-Torvmossen, Väster-Södra Varamon-Gustavsvik, Charlottenborg-Ekenäs)26,6
Sandviken (Västra tätorten, Sandviken centrum)26,5
Landskrona (Hyllingelyckan, Pilängen, Koppargården-Kopparhögarna, Landskrona centrum-Öster)26,0
Romberga, Enköping25,5
Biskopsgården, Göteborg*23,7
Haninge (Brandbergen**, Jordbro)18
* I Norrköping och Göteborg finns 5 respektive 21 utanförskapsområden
** Från och med 2025 Brandbergen inte längre som ett utanförskapsområde
Källa: SCB

12 av de 28 servicekontor som stänger redan nu ligger i anslutning till sådana områden. I Sandviken, en stad med två utanförskapsområden där arbetslösheten ligger på 26 procent, får man åka två och en halv mil till Gävle för att komma till närmaste arbetsförmedling. 

Även i Bollnäs, där arbetslösheten i området Gärdet närmar sig 40 procent, försvinner servicekontoret. Samma höga arbetslöshet finns i Araby i Växjö. Även där läggs kontoret ned.

”Vaknar varje morgon och gråter”

Totalt ska cirka 35 servicekontor, nästan en fjärdedel, ha lagt ned under det kommande året. 

– Jag kommer hit ofta och får alltid hjälp, de lyssnar verkligen. Det är så mycket som händer i mitt liv just nu, säger Rihana Ibrahimi.  

Hon kom till Sverige som ensamkommande flykting från Afghanistan 2015. Förutom arbetslöshet väntar hon just nu på besked om förlängt uppehållstillstånd från Migrationsverket.  

– Jag är väldigt orolig och har svårt att sova, det är så många tankar som snurrar runt. Jag vaknar varje morgon och gråter. Jag vet inte vad som kommer att hända med mig, det har varit skönt att ha ett ställe att gå till för att få hjälp. 

Rihana Ibrahimi med en mörk dunjacka står inomhus på ett kontor och tittar mot kameran. I bakgrunden syns personer och skrivbord med datorer.

Rihana Ibrahimi har varit i Sverige i tio år. Nu väntar hon på besked från Migrationsverket om hon får stanna.

15 procents arbetslöshet

Sedan fyra år bor hon i Brandbergen, i Haninge cirka två mil utanför Stockholm, där arbetslösheten låg på 15 procent förra året.   

– Jag blev så glad när jag fick en lägenhet här, det är min första egna lägenhet i Sverige. Det är inte så mycket folk här och det är ganska tomt, men det räcker för mig, säger Rihana Ibrahimi.   

Brandbergen har tidigare klassats som ett utsatt område. När listan över sådana områden infördes av polisen 2016 fanns Brandbergen med. Nere i det gamla 70-talscentrumet ekar flera lokaler tomma. Här finns en ICA butik och tre pubar. I den gamla bowlinghallen öppnar snart ett gym.   

Glad minister invigde

2011 stängde Försäkringskassan. Men 2018 kom den tillbaka, då tillsammans med Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Pensionsmyndigheten som alla utgjorde det nyöppnade servicekontoret nere i centrum.   

En glad Ardalan Shekarabi (S) var på plats under invigningen:   

”Den statliga servicen kommer mycket närmare lokalborna, de behöver bara komma hit och slipper lämna kommunen”, sade den dåvarande civilministern till tidningen Mitt i efter att han klippt bandet vid öppningen av servicekontoret.

En gatubild av Brandbergen Centrum med en busshållplats framför. Några träd och en affisch syns nära hållplatsen.

Brandbergen i Haninge har räknats som ett utsatt område under många år. Arbetslösheten ligger fortfarande på 15 procent.

”Varför måste de stänga?”

Nu, sju år senare, är det beslutat att kontoret ska stänga.  

När Rihana Ibrahimi får höra att hennes lokala servicekontor stänger inom en månad kommer det som en chock.   

– Jag förstår inte, varför måste de stänga? Det är inte bra för oss, jag har fått så mycket hjälp här. Jag är arbetslös, jag behöver dem, säger hon. 

Jag förstår inte, varför måste de stänga? Det är inte bra för oss, jag har fått så mycket hjälp här.

”Något viktigt som försvinner”

När satsningen på servicekontor började var tanken att öka den statliga närvaron. Särskilt på platser som riskerar att glömmas bort, samhällen i glesbygden med flera mil till närmaste myndighet, och utsatta förorter där behovet av integration är stort – som här i Brandbergen.   

– Det är något viktigt som försvinner när vi lämnar området. Det är ett halvdött centrum redan och vi lockar mycket folk. Försvinner en myndighet försvinner förtroendet, vi blir helt ansiktslösa här, säger Peter Hjelm som arbetar på servicekontoret.   

Peter Hjelm med röd skjorta, brun väst och glasögon står i ett kontor med en namnbricka och elektroniskt passerkort runt halsen.

Peter Hjelm är orolig för konsekvenserna när servicecentret i Brandbergen stängs.

Han visar runt, iförd en knallröd skjorta och väst livar han upp den annars färglösa lokalen. Målet, förklarar han, är att lära besökarna hur man hanterar myndighetsärenden och att de ska klara av det själva – runt om i det kala rummet finns datorer utplacerade för självbetjäning.   

”Många fina möten”

Men många väljer att komma hit just för det mänskliga mötet. Statens servicecenter är en myndighet, men skenet kan bedra.    

– Ni borde komma hit den 28 november! Då avslutar vi med flaggan i topp, det blir en liten fest och jag tänkte damma av kostymen som jag har hängandes där hemma, säger Peter Hjelm och fortsätter:   

– Vi har så många fina möten här, från att hjälpa besökare med deklarationen till att förklara hur Arbetsförmedlingen fungerar. Många som kommer hit har inte så stor erfarenhet av myndigheter. Jag brukade drömma om att bli rockstjärna, men det här är min arena, det är här jag behövs.

”Jag är väldigt orolig”

När kontoret i Brandbergen stänger flyttar han, tillsammans med resten av verksamheten, till ett servicekontor i Globen. Statens servicecenter slimmar sin organisation, med målet att göra den mer effektiv. Men Peter Hjelm är orolig för att besökarna i Brandbergen inte följer med på den resan.    

– Vi har ungefär 100 besökare per dag, jag hoppas att de hänger med oss, men det är inte alla som har råd ens med en bussbiljett. En del kanske vänder sig någon annanstans och för andra är jag väldigt orolig hur det ska gå.   

Med bra förbindelser tar det drygt 40 minuter att ta sig till Globen från Brandbergen.    

Vi har ungefär 100 besökare per dag, jag hoppas att de hänger med oss, men det är inte alla som har råd ens med en bussbiljett.

Ökat med en halv miljon

Antal besök på servicekontoren har ökat med nästan en halv miljon de senaste fyra åren. Samtidigt beslutade riksdagen om att kraftigt minska stödet 2025. Budgeten ska dras ned med 50 miljoner kronor per år i tre år – totalt blir den 150 miljoner mindre till 2027.   

– Det känns för jävligt rent utsagt. Jag tänker på alla människor här i området som drabbas när vi stänger kontoret, säger Peter Hjelm.

Peter Hjelm står vid ett skrivbord på ett kontor och tittar på en datorskärm. Kontorsmaterial och hyllor med dokument syns bakom.

”Jag brukade drömma om att bli rockstjärna, men det här är min arena, det är här jag behövs”, säger Peter Hjelm.

Istället ska regeringen satsa på mobila och flexibla kontor. Syftet, menar civilminister Erik Slottner (KD), är att kunna erbjuda statlig service på fler platser. Ett projekt de föreslår ett årligt tillskott på tio miljoner kronor för.   

”Saknas en analys”

Anna Hed (C), kommunpolitiker i Mora och ordförande för SKR:s beredning för tillväxt och regional utveckling är kritisk.    

– Beskedet att servicekontoren lägger ned har kommit utan en dialog. Nu faller allt ansvar på kommunerna att fylla luckorna och det kommer att kräva stora resurser. Det saknas en analys över vilka servicekontor som faktiskt behövs och var de gör störst nytta.

Anna Hed med blont hår, en blommig scarf och mörk jacka står utomhus och tittar på kameran med neutral min.

Anna Hed (C), kommunalråd i Mora.

Tidigare i år har SKR även skickat in en skrivelse till civilministern där man menar att avvecklingen av servicekontoren kan få stora konsekvenser.   

– Jag är rädd för vad som händer med förtroendet för våra myndigheter. Flera av de här kontoren har knappt hunnit öppna innan de nu tvingas lägga ned helt. Tyvärr tror jag att det är många som känner sig bortglömda, säger Anna Hed.  

Nytt jobb på gång

I Brandbergen väntar Rihana Ibrahimi spänt på sitt besked från Migrationsverket. För bara ett par dagar sedan fick hon en intervju för ett nytt jobb inom vården. Hon har turen att vara utbildad inom ett yrke där behovet av nyanställda är stort.   

– Det känns kul, men jag har svårt att koncentrera mig. Jag oroar mig hela tiden. Tänk om något skulle hända med mig? Jag tänker ofta på det. Jag har ingen familj här, så vem ska ta hand om mig om jag blir sjuk och inte kan arbeta?