Upplands Väsby inför språkkrav: ”Får inte användas för att sortera bort människor”
Upplands-Väsby inför språkkrav i äldreomsorgen. Facket och anställda är positiva men ser också risker och betonar även arbetsgivarens ansvar.
– Det är arbetsgivarens ansvar att kompetensutveckla när man har anställt en person, säger Andrea Leal, lokal ordförande för Kommunal.
”Språkkrav får aldrig användas för att sortera bort människor från arbetsmarknaden”, säger Andrea Leal, sektionsordförande för Kommunals sektion för anställda i norra Stockholm.
I september beslutade Upplands Väsby kommun att införa språkkrav inom omsorgen, vilket Mitti.se berättat.
Det betyder att all personal ska ha tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna kommunicera med vårdtagare och kollegor, samt journalföra korrekt.
Både personal och fack ser behovet av språkkrav. Till exempel har det hänt att anställda på grund av osäkerhet haft problem med journalföring.
God kommunikation beskrivs som en förutsättning för att personalen ska kunna ge god vård och omsorg.
Språket – en förutsättning för bra vård
– Språkkrav är jätteviktigt i vården. För att kunna rapportera, prata med brukare, anhöriga och ibland med läkare måste vi förstå varandra säger Paulina Arreola, undersköterska inom äldreomsorgen i Upplands Väsby.
Samtidigt lyfter hon att det krävs stöd i vardagen för att språkutvecklingen ska fungera.
– Det tar tid att bli trygg i språket, och då behövs tålamod från både chefer och kollegor. När man får det märks det direkt i samarbetet, säger Paulina Arreola.
Arbetsgivarens ansvar
Facket Kommunal delar bilden av att språket är avgörande – men betonar att ansvaret ligger på arbetsgivaren.
– Det är arbetsgivarens ansvar att kompetensutveckla när man har anställt en person och se till att den har rätt förutsättningar för att utföra sitt arbete. Det kan inte bli en skuld som läggs på individen.
Det säger Andrea Leal sektionsordförande för Kommunals sektion för anställda i norra Stockholm. Hon varnar för att språkkraven annars kan slå fel.
– Språkkrav får aldrig användas för att sortera bort människor från arbetsmarknaden. Det måste finnas stödjande insatser som är anpassade till arbetssituationen, säger hon.
Risker med språkkrav
Samtidigt finns risker, enligt både fack och personal, om kraven blir för hårda eller inte tar hänsyn till hur mycket personalen har att göra.
– Våra medlemmar är ofta helt slut efter ett arbetspass. Då går det inte att kräva att man ska orka läsa svenska på kvällarna. Utbildningen måste ske på arbetstid och på en rimlig nivå, säger Andrea Leal.
Paulina Arreola, undersköterska inom äldreomsorgen.
Undersköterskan Paulina Arreola håller med:
– Vi riskerar att tappa bra och engagerade kollegor som har stor kunskap men inte klarar ett språktest på papper. Språktesterna måste handla om praktisk kommunikation, inte bara grammatik, säger hon.
Språkkrav har tidigare införts i kommunens förskolor. Där har facket och arbetsgivaren hittat lösningar att genomföra utbildningarna utan att öka arbetsbelastningen – ett krav Kommunal ställt nu när språkkrav införs inom äldreomsorgen.
Får inte bli ett sätt att sortera bort
Man vill även se att språktester vid nyanställningar blir ett verktyg för att kartlägga behov av utbildning och stöd efter en anställning – inte ett sätt för att sortera bort personer som i övrigt är rätt för jobbet.
– Mångfalden är en stor styrka inom omsorgen, det vill vi inte förlora. Utan den försvagas verksamheten och rekryteringskrisen förvärras, säger Andrea Leal.
Facket har nu förberett en skrivelse med punkter som ska lämnas till kommunen.
– Vi ska se till att våra medlemmar får rätt förutsättningar. Vi kommer följa upp och bevaka att språkkraven genomförs på ett sätt som stärker både personal och verksamhet, säger Andrea Leal.
