Företagens larm: ”Finns inga fackklubbar att förhandla med”

Klyftan mellan arbetare och tjänstemän har ökat. Medlemmarna i LO blev runt 20 000 färre förra året, medan tjänstemannafacken inom TCO och Saco fick 25 000 fler medlemmar.

Runt 58 procent av arbetarna är med i facket mot 74 procent av tjänstemännen, enligt en rapport från Arena Idé som presenterades våren 2025.

Antalet förtroendevalda och lokala fackklubbar har också blivit färre över tid.

I Fastighets fanns till exempel år 2013 över 200 arbetsplatsklubbar. Det kan jämföras med 2023, när de var färre än 150, enligt samma rapport.

Även om det skett en liten ökning under senare år, var det bara 29 procent av medlemmarna som hade lokal fackklubb 2024. Enligt rapporten tyder det på att de nya klubbarna mest har bildats på små arbetsplatser.  

Får allt svårare att hitta fackliga kontakter

Några av dem som tydligt märker av trenden är arbetsgivarorganisationen Fastigo och LO:s fackförbund Fastighets. Fastigo har förhandlat kollektivavtal med Fastighets sedan 1946.   

Både Fastigos förhandlingschef Charlotta Stensson och Susanne Svensson, förhandlare på Fastigo och tidigare avtalsansvarig för avtalet med Fastighets, vill ha den svenska modellen kvar, där fack och arbetsgivare kommer överens om villkoren på arbetsmarknaden.

Men nu är de allvarligt oroliga för den svenska modellens framtid.   

 När Fastighets och Fastigo kommit överens om ett centralt avtal i avtalsrörelserna ska lokala förhandlingar föras mellan arbetsgivarna och fackklubbarna ute på företagen.   

Men Fastigos medlemsföretag får allt svårare att hitta fackliga representanter ute på arbetsplatserna att förhandla med. Det sitter ingen fackklubb på andra sidan bordet och för arbetstagarnas talan.   

— I direktkontakter med våra medlemsföretag säger många att det var länge sedan det fanns någon fackklubb hos dem, säger Charlotta Stensson.   

”Medlemsföretagen vill ha en fackklubb på arbetsplatsen”

Hon jämför med hur det var när hon började på Fastigo 1999. Då minns hon att det var betydligt fler lokala förhandlingar på arbetsplatserna.   

– Minnesbilden är att de flesta arbetstagarna var medlemmar i Fastighets. Det var starka klubbar och många hade jobbat fackligt länge, säger hon.   

 I dag ringer medlemsföretagen och säger att de vill ha en fackklubb för sina arbetstagare på arbetsplatsen, men de vet inte hur de ska göra för att det ska bli så.   

— Då förmedlar vi kontakt till Fastighets, säger Susanne Svensson.   

”När fackklubbar saknas kan inte den lokala samverkan ske”

Men Fastigos bild är att medlemsföretagen även har svårt att få kontakt med de fackliga ombudsmännen.   

— De har säkert många akuta ärenden. Då är det klart att det hamnar längre ner på prioriteringslistan att åka ut och värva medlemmar och bilda klubbar, säger Charlotta Stensson.  

 Fastighets och Fastigo har sedan 1990-talet ett centralt samverkansavtal som ger arbetstagarna möjlighet till mer delaktighet och inflytande på arbetsplatsen. Tanken är att medbestämmandefrågorna ska hanteras på rätt nivå inom företaget.  

De övergripande frågorna om företaget hanterar arbetsgivaren och det lokala facket. Sådant som handlar om den egna arbetssituationen eller arbetsgruppen, hanteras i första hand av chef och arbetstagare eller på arbetsplatsträffar, ett avsteg från MBL:s förhandlingsregler, framhåller Charlotta Stensson.  

— Samverkansavtalet ger arbetstagaren större möjlighet att kunna påverka sin egen arbetssituation. Men för att kunna samverka, i stället för att förhandla enligt MBL, krävs ett lokalt samverkansavtal som anpassar medbestämmandet till hur företaget är organiserat, säger hon. 

När fackklubbar nu saknas på många av Fastigos medlemsföretag kan inte den här lokala samverkan ske. 

—  I dag hanteras medbestämmandefrågorna i stället av företagsledning och Fastighets ombudsmän från regionkontoren. Då tappar man helt dialogen med den egna personalen som bäst känner till och har synpunkter på hur deras del av verksamheten fungerar, säger Charlotta Stensson.  

Arbetsgivare kan anmäla om facklig företrädare saknas

I årets avtalsrörelse ville Fastigo därför diskutera hur medbestämmande ska funka på arbetsplatser där det saknas lokal facklig organisation. Fastigo ville ha möjlighet att inte koppla in facket alls i vissa frågor och kunna bjuda in hela personalen till diskussioner. Det sade Fastighets nej till.   

— Men någonstans blir det svårare och svårare att upprätthålla nuvarande system. Man vill ha en dialog med arbetstagarna, men de vill inte ha dialogen via facket, för facket är inte synligt på arbetsplatsen, säger Charlotta Stensson.   

Fastighets har sagt nej till Fastigos önskemål. Förbundet ser en fara för att medlemmarna riskerar att stå utan inflytande om facket stängs ute i frågor bara för att det saknas klubb eller någon förtroendevalda.

— I praktiken skulle arbetsgivaren kunna fatta ensidiga beslut utan att de anställdas perspektiv finns med, det urholkar inflytandet för de anställda på arbetsplatsen, säger Joacim Oscarsson, avtalssekreterare på Fastighets.

Via Fastighets hemsida kan arbetsgivare nu anmäla om det saknas en förtroendevald på arbetsplatsen.

— När en sådan anmälan kommer in får vi en signal och kan sätta in resurser för att undersöka om det finns någon medlem som är intresserad av och lämplig för att bli förbundets företrädare, säger Joakim Oscarsson.

”Kollektivavtalet blir till slut urholkat”

Fastigos medlemsföretag var från början allmännyttan och HSB. Fackklubbarna har i alla år varit starka där. Men i takt med att fackliga förtroendevalda gått i pension har mycket av klubbarnas verksamhet försvunnit, enligt Fastigo.  

Fastigos Susanne Svensson konstaterar att kollektivavtalet till slut blir urholkat om utvecklingen inte vänds.   

— Tänk om det blir fler oorganiserade än organiserade på ett avtalsområde. För vem tecknar man avtal då?  

Joakim Oscarsson håller med om att facket måste bli synligare ute på företagen.   

— Arbetsplatsombudet eller klubben är facket på arbetsplatsen. Där kan vi göra skillnad. Har vi ingen, finns ingen som kan bevaka arbetsmiljön och villkoren på arbetsplatsen. Det gör oss mycket svagare som organisation.  

Lönerna är generellt högre där klubbar finns

Hans bild är att på en del ställen där Fastighets har klubbar har arbetsgivarna ändå inte varit intresserade av att diskutera lönerevision, till exempel. De har bara lagt ut en lapp om vad lönerna blev.      

— Det är sant att på vissa ställen är arbetsgivaren väldigt mån om att se till att det finns en dialog med facket. Men på många ställen har arbetsgivaren kört sitt race. Då har man tappat intresset, om man som fack ändå inte får något inflytande.   

— Men där måste vi ändå stå på oss. Vi behöver säkra upp så att man som förtroendevald känner tryggheten i vad man kan kräva av arbetsgivaren i förhandlingssituationer och för att få inflytande för klubben.   

Joakim Oscarsson understryker att Fastighets klubbar har inflytande över viktiga frågor som arbetsmiljö, arbetstider, löner och löneprocessen på många arbetsplatser.  

— Vi ser att lönerna generellt är högre där än på arbetsplatser utan facklig företrädare. Kollektivavtal och att man har facklig företrädare gör skillnad, säger han.