Urspårningar på Malmbanan har kostat Sverige miljarder – upprustning dröjer trots larm
Pulsåder. Ryggrad. Sveriges Suezkanal. LKAB:s livsnerv. Här fraktas 25 miljoner ton järnmalm om året. Men en upprustning av Malmbanan är akut och regeringen hoppas nu på pengar från privata aktörer.
Varje dag fraktas nästan hundra tusen ton järnmalm på den 50 mil långa Malmbanan.
1 Vad är Malmbanan?
Ofta syftar man på järnvägssträckan hela vägen från svenska Luleå till norska Narvik. Men formellt utgör de 50 milen mellan Boden och Riksgränsen Malmbanan. I Norge tar Ofotenbanan vid fram till Narvik, i Sverige hör sträckan Boden-Luleå till stambanan.
Malmbanan är Sveriges tyngst trafikerade järnväg, enligt Trafikverket.
2 Hur gammal är den?
Järnvägen började byggas på 1880-talet, just för att kunna frakta malm till kusten. Den sista etappen gjordes klar åren runt millennieskiftet och 1903 invigde kung Oscar II Malmbanan.
Det var hårt arbete för rallarna som byggde banan. En del av dem som dog under arbetet, i olyckor eller smittor, är begravda på den berömda Rallarkyrkogården (Tornehamns kyrkogård) nära Björkliden.
3 Hur används den?
I dag används järnvägen både för malmtransporter till hamnarna i Narvik och Luleå och till persontrafik. Ett större intresse för tågresande har ökat trycket enligt Trafikverket. Samtidigt är banan central för industrin.
LKAB har beskrivit den som en pulsåder och en kritisk länk i den gröna omställningen. Ryggrad, livsnerv och Suezkanal är andra begrepp som använts för att understryka järnvägssträckans betydelse för att få ut gods i världen.
Malmbanan
4 Vad är den i för skick?
Järnvägssträckan är hårt belastad, sliten och enkelspårig. Stopp i trafiken får stora konsekvenser. Alternativa järnvägssträckor saknas. LKAB lyfter gång på gång behovet av upprustning. I deras senaste årsredovisning slås fast att banan är kraftigt underdimensionerad, ökad kapacitet lyfts som en förutsättning för tillväxt i bolaget.
5 Vad får stopp för konsekvenser?
Två urspårningar 2023 och 2024 orsakade sammanlagt 76 dagars stopp i LKAB:s leveranser till Narvik. Enligt företaget förlorade man intäkter på 100 miljoner kronor om dagen när trafiken stod still. Den första urspårningen berodde på ett trasigt hjul och orsakade längst stopp då det blivit stora skador på järnvägen.
Bara dagar efter att trafiken kommit i gång skedde den andra urspårningen, orsakad av packad snö på spåren.
6 Gör man något åt banan?
Trafikverket arbetar med en rad åtgärder, bland annat att byta ut sliten räls och förlänga bangårdar så att längre tåg kan mötas. Men det som ofta lyfts som ett stort behov är dubbelspår. Trafikverket har börjat planera för det på sträckan mellan Boden och Luleå.
Men det finns inget beslut om att börja bygga på hela sträcken och om ett sådant skulle tas ligger det drygt tio år fram i tiden att få det klart på den här mindre delen av banan.
7 Vad säger politikerna?
I infrastrukturpropositionen förra året lyfte regeringen Malmbanan som helt avgörande för exporten. Regeringen slog fast att man vill utreda förutsättningarna för en utbyggnad med medverkan av privata aktörer. Förslaget fick kritik från oppositionen, som bland annat menade att utbyggnaden är för viktig för att vänta på alternativ finansiering.
Men propositionen har röstats igenom och Trafikverket har fått i uppdrag att föra dialog med privata aktörer om hur utveckling av Malmbanan ska finansieras.