Rasmus, 19, fick 400 volt genom kroppen – explosionen förstörde hans yrkesdröm
Elskåpet exploderade och lärlingen Rasmus skadades svårt. ”Mitt liv och min framtid fick betala priset för att företaget inte tog sitt ansvar för säkerheten på allvar”, säger han i dag, ett och ett halvt år senare.
Rasmus Ström fick allvarliga brännskador av explosionen. Trots det hade han sinnesnärvaro nog att fotografera sig själv i bilen på väg till sjukhuset.
Rasmus Ström började arbeta på den lilla elfirman i Stockholm i september 2023. Det blev mest solcellsjobb till en början, men rätt så snabbt fick han börja med starkströmsarbeten.
En måndag i april 2024 var han och en kollega, en inte fullbetald tredjeårsmontör, i ett industriområde i Nynäshamn för att driftsätta ett nytt elnät. Vid det aktuella tillfället skulle de kontrollera kablarna mellan ett kabelskåp och en nätstation. Rasmus befann sig ensam vid elskåpet och kollegan en bit längre bort, vid nätstationen.
– Vi skulle summra en kabel mellan skåpet och stationen, berättar Rasmus.
Han hade gjort liknande arbetsuppgifter tidigare, men då hade kontroller skett innan för att säkerställa att skåpet inte var strömsatt. Så skedde inte denna gång, utan Rasmus fick klartecken för att starta arbetet, ovetande om att detta kabelskåp var strömsatt.
Rasmus Ström
Då. Skåpet exploderade och började brinna. Rasmus fick 400 volt genom kroppen och kastades bakåt och landade på ryggen. Han fick allvarliga brännskador, i ansiktet och händerna, främst den högra.
– Jag fick sånt adrenalinpåslag, just då kände jag ingenting och jag var förvirrad över vad som precis hänt. Jag tittade ner på händerna och såg att jag hade skadat dem, speciellt på högerhanden, där var handsken till och med borta. Adrenalinet var så starkt så jag lyckades ändå hålla mig vid medvetande.
50 minuter till sjukhuset
Rasmus kollega släckte branden och tog med sig honom i företagsbilen till Huddinge sjukhus. En bilfärd på omkring 50 minuter.
– Nu i efterhand så förstår jag att det hade varit bättre att ringa ambulans. Men just då så verkade det okej, det var väl adrenalinet, berättar Rasmus och fortsätter:
– I bilen fick jag dödsångest och det började sjunka in vad som hade hänt. Efter ett tag började jag känna att det sved i ansiktet och i handen.
Rasmus brännskador var så allvarliga att han blev inlagd på intensivvårdsavdelningen.
Väl framme på Huddinge akutmottagning togs Rasmus in direkt och det genomfördes en helkroppsundersökning.
– Jag kom in och var helt kolsvart i ansiktet. De gjorde en massa olika undersökningar, speciellt av hjärtat.
”Ett mirakel att jag överlevde”
Han lades in på intensivvårdsavdelningen och fick stanna på sjukhuset till kvällen efter.
– Jag minns bara delar från sjukhuset. Min flickvän skötte det mesta kring allt där. Men jag kommer ihåg att en sjuksköterska berättade att de hade pratat om mig på avdelningen och sagt att det var ett mirakel att jag ens hade överlevt.
Han säger att han ville bort från sjukhuset.
– Jag mådde dåligt. Jag var stressad över arbetet, över allt. Det var så mycket som hände, det var så overkligt. Både kropp och psyke tog skada. Jag hade ont hela tiden.
Hur mådde du när du kom hem? När chocken hade lagt sig?
– Jag hade ont, det var speciellt i omläggningarna av handen. Det var den värsta smärtan jag upplevt. Man skulle ta bort bandagen som revs bort från den brända huden. Jag höll på att svimma flera gånger. I början gjorde jag det på sjukhuset men sen skulle jag göra det hemma. Min flickvän fick hjälpa mig.
Barndomsdröm att bli elektriker
Rasmus var sjukskriven i två månader, sedan gick han tillbaka till arbetet på elfirman.
– Min barndomsdröm var att bli elektriker, så jag ville ju försöka. Men handen var fortfarande inte läkt och trots att min arbetsterapeut rekommenderade att jag skulle trappa upp försiktigt och börja med kortare arbetspass så ville min chef inte justera schemat.
Efter tre månader kände han att han inte kunde fortsätta. Han var tvungen att säga upp sig.
– Jag hade tagit för mycket psykisk skada av olyckan och insåg att det inte gick längre. Jag kände att jag var rädd för el och kände ångest varje dag när jag gick till arbetet. Det gick bara inte.
Rasmus hand skadades illa i olyckan. Ett och ett halvt år senare har han fortfarande ärren kvar.
Hur mår du idag?
– Fysiskt är det bättre, jag har ju ärret på min högerhand men blir nästan lila i ansiktet så fort jag blir varm, på grund av brännskadan. Men psykiskt är det tyngre. Jag är väldigt rädd för el fortfarande. Det kan vara sådant som att bara sätta in en kontakt ett eluttag. Mitt självförtroende tog en väldigt hård smäll.
I dag utbildar sig Rasmus Ström till säljare och account manager.
– Efter olyckan kände jag att jag var tvungen att göra något annat, att byta bana, säger han.
Flickvännen anmälde olyckan
Trots den mycket allvarliga olyckan anmälde aldrig Rasmus arbetsgivare olyckan till Arbetsmiljöverket. Rasmus flickvän My utbildar sig till jurist och var den som till slut, ett halvår senare, anmälde olyckan till både polis och Arbetsmiljöverket. Även detta faktum, att arbetsgivaren aldrig anmälde olyckan, men påstod det, var jobbig för Rasmus.
– Det var som att det inte hade hänt. Det kändes som att firman inte brydde sig.
Mys anmälan ledde till polisutredning och till att åklagaren i september i år utfärdade ett strafföreläggande mot företaget, med en företagsbot på 300 000 kronor för arbetsmiljöbrott.
– Företagsboten känns rättvis, till 100 procent. Men jag känner att även jag borde ha rätt till skadestånd, säger Rasmus Ström.
Flickvännen My använde sina kunskaper från juristutbildningen när hon anmälde Rasmus Ströms olycka till polisen och Arbetsmiljöverket.
Han är kritisk mot att hans arbetsgivare inte följde upp hur han mådde efter olyckan.
– Samma dag som jag lades in på sjukhuset så ringde chefen sjukhuset och frågade om när jag kunde vara tillbaka på jobbet, det var på måndagen. På onsdagen hade han fortfarande inte hört av sig till mig så jag bestämde mig för att skicka lite bilder till honom så att han skulle förstå vad som faktiskt hänt. Då ringde han mig och lovade att höra av sig varje dag, de blev bara tomma ord – han hörde knappt av sig efter det.
Vad tänker du är orsaken till olyckan? Vad skulle ha kunnat göras annorlunda?
– Jag tror att orsaken till olyckan bland annat är en pengafråga, det är billigare att skicka ut unga och inte fullt betalda till arbeten, och det var det som hände i mitt fall. Säkerheten måste alltid gå först oavsett, det borde ha varit någon med mer erfarenhet som var med på jobbet.
När Elektrikern når företagets ägare svarar han att han inte vill kommentera strafföreläggandet men att företaget visst anmält olyckan. Någon sådan har dock inte nått Arbetsmiljöverket, vilket särskilt framgår av strafföreläggandet. På frågan hur företaget arbetar för att något liknande Rasmus olycka inte ska ske igen svarar företagets ägare att de såklart arbetar med det, men att han inte har tid att svara på hur, då han har viktigare saker att ta itu med.