Arbetsdomstolens pengar är slut – tvingas ställa in mål: ”Väldigt olyckligt”

Arbetsdomstolen, AD, avgör tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare – kring sådant som avskedanden, diskriminering och avtalsfrågor. 

I år har domstolen fått mindre pengar än de behöver, och nu larmar de om att en stor mängd ärenden därför kommer att behöva ställas in. 

Allt, utom det som måste avgöras skyndsamt enligt lag, kommer att sättas på paus. 

Fler får vänta längre

För den som har en tvist med sin arbetsgivare och väntar på att domstolen ska pröva fallet kan beskedet skapa osäkerhet. Det säger Lena Maier Söderberg, chefsjurist på  fackets juridiska byrå, LO-TCO Rättsskydd.  

Hon pekar på att väntetiderna redan nu är väldigt långa – ofta mer än ett år. 

– Att det kommer att förlängas ytterligare är inte bra. Det är väldigt olyckligt. 

Regeringen drog i år ner på domstolens anslag – samtidigt som verksamhetens interna kostnader har ökat.  

Arbetsdomstolen har bett om extra pengar från regeringen, men inte fått den summa de anser sig behöva. 

– Vi har sett över alla kostnader, men riskerar ändå att landa i ett budgetunderskott med ett par miljoner, säger domstolens ordförande Lars Dirke till tidningen Lag & Avtal. 

Risk för svagare bevis

Ofta är det arbetstagaren som måste bevisa sin sak i rätten.

Om det dröjer länge innan ett mål avgörs kan det bli svårare att vinna, eftersom minnet bleknar och vittnen kan ha svårt att komma ihåg detaljer när de vittnar, enligt Lena Maier Söderberg. 

– Ju längre tiden går, desto svårare blir det med bevisning från exempelvis förhör. Det blir ju svårare att minnas, helt enkelt. 

Men det är inte bara de enskilda arbetarna som påverkas.  

Fördröjningarna gör också att hela arbetsrätten utvecklas långsammare. 

– Arbetslagstiftningen fylls ut genom praxis och är mer dynamisk på det sättet. Så det är aldrig bra om det släpar efter, säger Lena Maier Söderberg.