”Ingen glädje kvar i arbetet” – nu sprids Marks kommuns utskällda schema runt landet

Mer helgjobb, kortare men fler nattpass, färre lediga dagar i följd och resurspass – där personalen hoppar runt mellan olika enheter i kommunen under samma arbetspass. 

I Mark, liksom många andra kommuner i Sverige, har personal inom äldreomsorgen fått nya scheman som ska spara kommunerna stora summor pengar. 

Samtidigt hörs högljudda protester landet över. Personal vittnar om ökad stress, minskad återhämtning, psykisk ohälsa, sjukskrivningar och uppsägningar i och med de nya schemana – som enligt arbetsgivarna handlar om att ”effektivisera” och ”resursoptimera” vården. 

– Det är total depression. Ingen orkar längre, alla är helt slut. Jag har tio samtal i veckan med kollegor som säger det, en del som jobbat här i trettio år. 

Det säger undersköterskan Fredrik Strand i Marks kommun. Sedan den här typen av schema infördes i fjol har sjukskrivningarna och uppsägningarna avlöst varandra, berättar han.

– Det finns ingen glädje eller nöje kvar i arbetet över huvud taget, säger han.

Undersköterskan Kristina Helgesson vittnar om samma sak: många av hennes kollegor letar nya jobb och längtar till pensionen. 

– Det är en total stress. Jag har fått hjärtklappning och det är jag inte ensam om, säger Kristina som blev sjukskriven när hon – i rollen som skyddsombud för facket Kommunal – tog med sig jobbet hem.

Högljudda protester från personalen 

Också de äldre drabbas, säger Fredrik Strand. När personalen blivit färre måste besök flyttas och brukare gå och lägga sig tidigt om kvällarna. Patientsäkerheten hotas när personal hoppar mellan avdelningar och tar hand om brukare de annars inte besöker. 

– Det sker medicinska misstag, helt enkelt, säger han.

Under året har ett stort gäng undersköterskor ihärdigt kritiserat schemaändringen i Marks kommun. De har gjort namninsamlingar, manifestationer, delat ut flygblad och kommit med konkreta förslag på alternativa besparingar. 

Men gehöret från både politiken och cheferna har uteblivit. Enligt Fredrik Strand, en av initiativtagarna till upproret, har de fått svar som att ”det här inte ligger i allmänhetens intresse” och ”varför ska vi lyssna på de som gapar och skriker?”. 

Föreläser om schemana 

Samtidigt medverkar socialchefen i Mark, Susanne Åhman, i marknadsföring av kommunens kritiserade scheman. På konsultbolaget Ateas hemsida skriver hon att den ”effektiva bemanningen” sparat kommunen 25 miljoner, motsvarande 50 heltidstjänster, under ett års tid. 

Hon skriver också att det varit protester men att personalens arbetsmiljö ändå har förbättrats. Det vänder sig undersköterskorna i Mark starkt emot: 

– Det är en lika stor lögn som att brukarna har fått det bättre, säger Fredrik Strand. 

– Falsk marknadsföring, säger Kristina Helgesson.  

Socialchefen har också föreläst om schemana för arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR), för Kommunalekonomiska föreningen och på Time Care Forum 2025. 

Time Care är ett schemaplaneringsverktyg som 60 procent av Sveriges kommuner använder sig av och som automatiskt beräknar effektiviteten hos de anställda och hur många som ska bokas på varje pass. Marks kommun har upphandlat Time Care via Atea som de betalar 55 853 kronor i månaden – totalt 3 351 180 kronor under avtalstiden på fem år.

Schemat sprids till andra kommuner 

Schemamodellen Mark använder sig av sprider sig över kommunsverige. 

Förra hösten blev undersköterskan Fredrik Strand uppringd av ett par skyddsombud från facket Kommunal i Mönsterås. De skulle få nya scheman inom äldreomsorgen. När socialchefen hade presenterat förändringen hade han hänvisat till Marks kommun och sagt att personalen är jättenöjda med schemana där. 

”Är ni verkligen det?” undrade därför huvudskyddsombuden Frida Ulvenhag Nyström och Linda Santi. 

Sedan schemana infördes i Mönsterås har missnöjet bland personalen varit stort, säger de. Särskilt med resurspassen som planeras med alltför kort tidsmarginal. Skyddsombuden berättar hur personal jobbar över, inte hinner ta rast och kör för fort mellan enheterna. 

Korttidsfrånvaron har ökat, lojaliteten mot arbetsgivaren och kollegorna minskat. Personal sjukskriver sig när de inte vet på vilken enhet de ska jobba, berättar de. 

– Folk ser inte längre någon mening i varför vi gör det vi gör. Man prioriterar sin egen hälsa och det är ju helt rätt, säger Frida Ulvenhag Nyström. 

Och spridandet av schemana fortsätter. Under våren blev huvudskyddsombuden i Mönsterås i sin tur kontaktade av att personal i Oskarshamn som berättade att också de skulle få scheman enligt modellen från Mark. 

Socialchefen: “Blev lite fel” 

Patrik Hedström, socialchef i Mönsterås, berättar att han fått Susanne Åhmans presentation från Time Care forum skickad till sig. Men att Mark är inspirationen bakom schemaändringarna vänder han sig emot. 

–  Vi har inte rådfrågat dem specifikt men vi socialchefskollegor pratar med varandra, säger Patrik Hedström. 

Han poängterar att många kommuner infört samma scheman som Mark gjort, och att det blev “lite fel” när han nämnde kommunen som exempel för personalen i samband med att de skulle få nya scheman. 

Trots att korttidssjukfrånvaron periodvis stuckit iväg har den, enligt socialchefen, inte ökat generellt. 

Arbetsgivaren tittar nu på hur restiden i resurspassen kan regleras för att minska personalens stress och oro. Detta efter att Kommunal anmält schemaändringarna till Arbetsmiljöverket, som kräver att problemen åtgärdas före december – annars väntar böter på 75 000 kronor. 

”Helt vanlig personalplanering” 

Susanne Åhman, socialchef i Marks kommun, poängterar att det inte handlar om en specifik schemamodell, utan ”helt vanlig personalplanering” som utgår från vilket behov brukare har vid olika tidpunkter. 

Eftersom kommuner har liknande behov behöver personalen arbeta på ett liknande sätt, förklarar hon och säger att hon får frågor om vad som gått bra och vilka fallgropar som finns.  

– Jag brukar inte beskriva det som en framgångssaga, utan säger att det kräver mycket av alla. Att det är en kulturkrock som kommer att skapa stora reaktioner, och det måste man planera och förbereda sig för. 

Du uppfattar inte att du förespråkar en viss typ av schema som personalen tycker är dåligt? 

– Det jag förespråkar är rätt person, med rätt kompetens, på rätt plats, i rätt tid. Att bemanna efter brukarnas behov och använda våra personalresurser där de gör mest nytta. Sen betyder det att personalen behöver vara mer flexibel än vad man varit innan, och i viss utsträckning behöver jobba på andra arbetstider, säger Susanne Åhman.

“Verkligheten är inte ett snitt” 

Hon säger arbetsgivaren följer siffror kring sjukfrånvaro, arbetsskador, tillbud, personalomsättning och brukarnöjdhet för att hålla koll på hur personal och brukare mår – och att hon inte ser något som sticker ut. 

Förändringen med schemana var ur flera perspektiv nödvändig, enligt socialchefen. 

– Ekonomiskt såklart, men vi kunde inte heller se att skattebetalarna fick mer kvalitet för sina pengar förr. Inte heller arbetsmiljön var bättre. Summa summarum var det här det bästa att göra. 
 
Men de fyra undersköterskorna i Mark och Mönsterås är alla skeptiska till att äldreomsorgen mäts i effektivitet. 

– Det kan ju se bra ut för en socialchef när man jämför bemanning enligt ett snitt, men verkligheten är ju inte ett snitt, säger Linda Santi. 

– Det går ju inte att räkna på hur vi mår i siffror. Man måste lyssna på verkligheten och det har varit väldigt, väldigt tungt, säger Kristina Helgesson.