”Hemmet” gör äldreboendet till en fasa
Att låta en skräckis ta plats på ett demensboende är ingen dum idé, för vem kan säga vad som är verklighet eller fantasi hos en demenssjuk?
Anki Lidén i rollen som Monika, som motvilligt flyttar in på äldreboendet Ekskuggan.
”Hemmet” är baserad på romanen med samma namn av Mats Strandberg. Att låta en skräckis ta plats på ett demensboende är ingen dum idé, för vem kan säga vad som är verklighet eller fantasi hos en demenssjuk? Detta gör filmen obehaglig på riktigt.
De gultonade korridorerna med fattigt lysrörsljus förstärker den otäcka stämningen men känns inte helt i linje med de hemtrevligt inredda demensboenden som är vanliga i Sverige i dag.
Gizem Erdogan som undersköterska
Gizem Erdogan gör en fin insats som undersköterska på Ekskuggan där det händer allt läskigare saker. Filmen tar sin början med att hennes barndomskompis Joel (Philip Oros) kommer tillbaka till den lilla orten för att flytta sin mamma Monika (Anki Lidén), mot hennes vilja, till demensboendet.
Ekskuggan känns otäckt redan innan själva skräcken börjar. En demenssjuk kvinna som bara upprepar en och samma fras om och om igen, med ett brett leende, blir skräckinjagande i det här sammanhanget. Filmen kryper under skinnet samtidigt som den skildrar äldreomsorg, demens och familjetrauman.
Demens-katter till biobesökare
Inför premiären får jag veta att en biograf i Stockholm kommer att låna ut robot-katter, som används på just demensboenden, till rädda biobesökare. I det här fallet är jag osäker på om de tröstar eller snarare förstärker äldreboende-skräcken.
”Hemmet” är regisserad av Mattias J Skoglund och har premiär på bio 29 oktober.