”Små möjligheter att få slut på Teslakonflikten” – forskaren har granskat strejken

Din bok om Teslastrejken heter ”Frontalkrock”. Vad är det som krockar? 

– Konflikten är en krock på minst tre nivåer. Kärnan är frågan om mekanikerna på Teslas verkstäder i Sverige ska ha kollektivavtal eller inte. På nationell nivå är det en kollision mellan två synsätt: den svenska arbetsmarknadsmodellen där fack och arbetsgivare förhandlar fram lösningar, och en amerikansk auktoritär företagskultur där arbetsgivaren bestämmer. 

En tredje nivå handlar om hur den gröna omställningen ska gå till. Tesla vill påskynda övergången till hållbar energi. Fackförbunden vill att det ska ske på ett hållbart sätt.

– Fackens inställning är att de nya jobb som ersätter de gamla inte har sämre löner, villkor eller arbetsmiljö.

Kamp om demokratin

Under strejkens gång har man enligt German Bender börjat kunna se en fjärde dimension: kampen om demokratin. 

– Det facket kämpar för är inte bara schysta arbetsvillkor utan en värld där andra än miljardärer får vara med och bestämma hur samhället ordnas.

Varför har Teslakonflikten blivit Sveriges längsta strejk på 100 år? 

– Båda parter är väldigt starka. Bägge försöker framställa sig som David mot Goliat, men jag tycker båda är Goliat. Tesla är en global jätte, men svensk fackföreningsrörelse är en otroligt stark aktör som man inte lätt kör över.

Att strejken kostat dem tiotals miljoner kronor har inte stoppat någon av dem.

– Båda tycker att konflikten är värd det höga priset i pengar och anseende. 

Svenska modellen saknar lösning

Ytterligare en förklaring är att den svenska arbetsmarknadsmodellen saknar lösningar på en situation som den här. 

– Ingen regel avslutar en konflikt om parterna vill hålla igång den, men det vill de i stort sett aldrig. Inte på 100 år. 

På ett symboliskt plan är det enligt German Bender jätteviktigt hur strejken slutar.

 – Inte så att det är ajöss med hela svenska arbetsmarknadsmodellen om mekanikerna på Tesla inte får kollektivavtal. Men det kan bli ett viktigt första steg i en väldigt negativ utveckling. Svenska modellen lever bara så länge människor tror på den. 

Musk en unik motpart

Teslas vd och huvudägare Elon Musk är en mycket speciell motpart. German Bender skriver i boken att han tycks ha en instinkt att reagera oproportionerligt kraftfullt när han upplever sig tvingad in i en situation där andra sätter reglerna.

 Vad betyder det för den här konflikten? 
– Att den knappast blir lättare att lösa. Jag tror att Elon Musk ser sig som angripen av fackföreningsrörelsen snarare än inbjuden till dialog. Det accepterar han inte. 

 Har IF Metall och svensk fackföreningsrörelse agerat klokt eller gjort några misstag? 
– Det var nog en missräkning att inte alla IF Metalls medlemmar på verkstäderna var villiga att strejka. 

Flera fackliga företrädare säger i boken att man bör inleda dialog med nya företag innan de vuxit sig starka. Tesla introducerades i Sverige 2013, IF Metall tog kontakt 2017 och började strejka först 2023.

 – Kanske har de felbedömt hur antifackligt Tesla är. 

Vissa kritiker hävdar att Tesla erbjuder sina anställda villkor som är bättre än kollektivavtalet och därför inte borde tvingas teckna avtal. Vad anser du? 

– Vad som är bättre än kollektivavtalet är en svår och subjektiv bedömning. Vem skulle göra den? Och vem avgör om facket och företaget tycker olika? 

Rätt till inflytande

German Bender pekar på att kollektivavtalet i sig ger facket rätt till inflytande. 
– Det är troligen därför Tesla är så motsträvigt. Arbetsgivaren vill bestämma själv utan att behöva prata med facket. 

Ingen nu levande svensk har strejkat lika länge som mekanikerna på Tesla. Hur har de det? 

– De betalar ett högt mänskligt pris. Vissa mår psykiskt dåligt, några riskerar att bli fysiskt inaktiva.  

IF Metall försöker stötta med aktiviteter, utbildningar och psykologstöd. Facket har också behövt kompensera de strejkande för att de förlorat semesterersättning, pensionsinbetalningar och sin sjukpenninggrundande inkomst hos Försäkringskassan. 

Strejkbrytarnas återkomst

I Teslakonflikten har arbetsgivaren medvetet anställt strejkbrytare, vilket knappt har förkommit i Sverige efter Saltsjöbadsavtalet 1938. Men relationen mellan strejkande och strejkbrytare tycks inte lika infekterad i dag som till exempel vid Skyllbergsstrejken på 1920-talet, som Arbetet uppmärksammat i ett reportage. German Bender säger att facket har en svår balansgång.

– Man vill göra det stigmatiserat att bryta mot strejken, men inte så mycket att man får strejkbrytarna emot sig. IF Metall har uteslutit ett tjugotal medlemmar som fortsatt arbeta trots strejken. Samtidigt har man hållit öppet för att anställda kan ansluta efter hand. Det har också ganska många gjort, även några som tidigare blivit uteslutna. 

När Medlingsinstitutet i början av september gav upp sina försök att medla i konflikten sa IF Metalls avtalssekreterare Simon Petersson att facket gjorde sig redo att avlossa sina laddade kanoner.   

Vad kan de göra för att trappa upp? 

– Mycket. Till exempel sympatiåtgärder som drabbar Teslas kunder eller underleverantörer hårdare än hittills.

Små möjligheter till avslut

Ändå bedömer German Bender möjligheterna att få slut på konflikten som små. Han skriver i boken att IF Metall har svårt att dra sig ur utan att riskera en allvarlig svekdebatt – om inte kravet kommer från medlemmarna själva. Politiken skulle kunna gå in och lagstifta, men det riskerar att rubba den känsliga maktbalansen på arbetsmarknaden. Tesla skulle kunna göra som Amazon och lägga ut sin svenska verksamhet på underleverantörer som har kollektivavtal, men det verkar de inte intresserade av. Att Elon Musk avgår som vd skulle enligt German Bender knappast heller bli den ”gamechanger” vissa hoppas.  

– Det troligaste är att konflikten pågår länge och till sist ebbar ut.