Var fjärde som sagts upp är barnskötare – nu tvivlar elever: ”Inte så att vi bara leker”

Var fjärde anställd som sades upp inom välfärden förra året var en barnskötare. Minskade barngrupper gör att kommuner drar ner på personal – och ofta är det just barnskötarna som drabbas hårdast när förskolorna ska spara.

Indra Eliasson, Isabelle Persson och Saga Engquist går sista året på barn- och fritidsprogrammet i Karlstad. De säger att många i klassen valde programmet just för att kunna jobba som barnskötare direkt efter studenten. Något som nu känns långt ifrån säkert.

– Jag tackade nej till en annan linje för att gå här, vilket känns lite värdelöst om jag inte får något jobb när vi slutar, säger Indra Eliasson.

Barnskötare varslas

I flera kommuner kan man se samma mönster: Den stora majoriteten som blir varslad från förskolan är barnskötare medan förskollärarna fredas, exempel finns i Karlskrona och Nyköping. 

Hammarö kommun – några mil från Praktiska gymnasiet i Karlstad – gick längst.  Förra veckan meddelade de att alla barnskötare skulle bort ur kommunens förskolor.  Endast legitimerade förskollärare skulle få vara kvar.

Efter protester från Kommunal tvingades politikerna backa. Nu ska varslet gälla hela förskolan, men målet är ändå att minst 85 procent ska vara förskollärare.

Kommer yrkesutbildningen finnas kvar?

Eleverna i Karlstad tror att varslen och den här synen på barnskötare kommer att påverka antagningen till barn- och fritidsprogrammet:

– Färre kommer att söka. Allt känns osäkert och det känns som att de ser ner på barnskötarna när det framför allt är barnskötare som tvingas sluta, säger Isabelle Persson.

Erika Strömdal, förstelärare på barn- och fritidsprogrammet på Praktiska gymnasiet, tror att varslen får långtgående följder:  

– Vi har yrkesprogram för att ge utbildningar där du kan få jobb direkt efter gymnasiet. Det här slår undan det benet. Fortsätter det så här kan barn- och fritidsprogrammen försvinna helt och barnskötarnas profession gå förlorad.

Är barnskötaryrket på väg att försvinna?

– Nu försökte Hammarö kommun ta bort dem, även om de tvingades backa. Men jag är orolig för att fler kommuner kommer att gå den vägen. Det räcker att en kommun ”vågar” och visar vägen för att fler ska följa efter. Och då måste vi också ta en titt på vårt svenska utbildningssystem, säger Erika Strömdal.

Kan påverka förskollärarnas löner

Erika Strömdahl säger att hon kan förstå att de vill ha välutbildad personal:

– Men då behöver vi en högre samhällsdebatt om utbildningen och vilka program som ska finnas i framtiden på gymnasiet. Man kan också fråga sig om det skulle försämra lönevillkoren för förskollärare.

Hon pekar på att förskollärare är dyrare för kommunerna än barnskötare:

– Hur ska kommunerna ha råd att bara ha förskollärare om det föds eller flyttar in fler barn om några år? Kommer lönevillkoren att försämras och förskollärarna arbeta färre på avdelningarna, med fler barn? Karlstads kommun försökte med en sådan lösning för ett antal år sedan och tvingades backa. 

”Alla kan inte vara teoretiker”

Att barn- och fritidsprogrammet skulle försvinna från gymnasiet vore en förlust, menar hon:

– Den stora majoriteten av eleverna är genuint intresserade av barn och att arbeta med barn. Varför vill man ta ifrån ungdomarna den chansen? Alla kan inte vara teoretiker, säger Erika Strömdal.

Gymnasieleven Saga Engquist blir arg av att höra hur kommuner säger upp just barnskötare och tror att det påverkar allmänhetens syn på yrket:

– Det är ju inte så att vi ”bara” leker med barnen. Vi har läst jättemycket om barns utveckling, psykologi och pedagogik. Ibland låter det som barnskötare är ett yrke man bara har som vikarie eller som sommarjobb, säger Saga Engquist.