Fler deltidsanställda riskerar fattigdom – trots att de har jobb
För få timmar på kontraktet och ständig jakt på extrajobb. Så ser verkligheten ut för många anställda. Nästan en halv miljon är undersysselsatta i dagens Sverige. Och de blir bara fler och fler. Många riskerar att inte kunna försörja sig.
Antalet personer som inte får jobba så mycket som de vill har ökat med nästan 50 000 på bara ett år, visar ny statistik. (Genrebild.)
Allt fler i Sverige har ett jobb men arbetar inte så mycket som de skulle vilja. Det visar nya siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB. Andra kvartalet 2025 var 407 000 personer undersysselsatta. Det är 48 000 fler än samma period förra året. Många av dem jobbar deltid. Till exempel som butiksanställda.
Att arbeta deltid innebär en risk att hamna i det som forskare kallar för arbetsfattigdom. Det vill säga att ha ett arbete men ändå vara fattig. Och det har blivit vanligare.
En annan riskfaktor är att ha korta anställningar med perioder av arbetslöshet däremellan. Det konstateras bland annat i studien ”Working, Yet Poor – National Report Sweden” av Ankie Hartzén, docent vid Lunds universitet.
– Vi ser en gradvis växande tendens till att fler hamnar i arbetsfattigdom i Sverige under de senaste 20 åren. Personer med flexibla anställningar eller ofrivillig deltid har högre risk att hamna där. Det kan man se tydligt, säger Ankie Hartzén.
Ankie Hartzén, docent vid Lunds universitet.
Få har heltid i handeln
När det gäller handeln var det tidigare få som ifrågasatte heltidskontrakten för den som jobbade på exempelvis Coop eller H&M. Numera är det tvärtom – nästan ingen har heltid, trots att de både vill och behöver det för att försörja sig.
– Grunden till de ofrivilliga deltiderna varierar. Vi vet att det är många som vill jobba fler timmar, men arbetsgivarna vill inte erbjuda högre sysselsättningsgrad. Sedan finns det också personer som har slitit ut sig och inte orkar jobba heltid. Det är ett problem inom exempelvis handeln och i vårdsektorn.
Vissa grupper och hushållstyper löper större risk än andra att hamna i arbetsfattigdom. Ankie Hartzén nämner exempelvis personer med låg utbildningsnivå, som bara gått grundskola, och ensamhushåll.
– Ensamstående föräldrar med barn har en mycket högre risk än andra. Även andra typer av ensamhushåll, där man kanske har jobbat länge och blivit sliten, har högre risk än andra att bli fattiga.
Sjukpenningen blir lägre
En annan riskfaktor är att socialförsäkringssystemen inte är anpassade efter personer som arbetar deltid.
– Om man jobbar färre timmar så blir sjukpenning och föräldrapenning också lägre. Det betyder att antalet timmar man jobbar har större betydelse än nivån på lönen i kollektivavtalen, säger Ankie Hartzén.
För facket, till exempel Handels, är försöken att få bort de ofrivilliga deltiderna viktigare än de flesta andra frågor. Men det finns många hinder. Hyvling, att timmarna på kontraktet blir färre, är tillåtet och svårt för facket att göra något åt.
Heltidsanställda ersätts av flera
Samtidigt vittnar många i branschen om att när en heltidsanställd slutar så ersätts hen nästan alltid av flera personer – med färre timmar på kontraktet.
– Här behöver arbetsgivarna ta ett större ansvar för att se till att de som anställs faktiskt kan leva på sin lön. Vi vet ju att de ofrivilliga deltiderna är avgörande. Vi ser en ovilja att betala för mer än exakt den minuten då arbetsgivaren har ett exakt behov, säger Linda Palmetzhofer, ordförande för Handels.
Linda Palmetzhofer, ordförande för Handels.
Hoppas på nya avtalen
Nu hoppas hon och många andra på att de nya skrivningarna i kollektivavtalen om bättre betalt för mertid, det vill säga de timmar man jobbar utöver de man har på kontraktet, ska ge effekt.
– Förhoppningsvis är det ett steg i rätt riktning. Om arbetsgivarna inte vill betala mer för mertiden så måste de höja kontrakten. Vår ambition är att fler ska få heltid eller i alla fall fler timmar på kontraktet, säger Linda Palmetzhofer och fortsätter:
– Frågan om fler timmar på kontraktet är överordnad det mesta. Det är ju så viktigt för en individ att känna att man kan klara sig. Att man kan ha ett liv där man kan försörja sig på sin lön.