”Vi måste bli ett förbund igen” – Nicklas Nilsson kan bli ny ordförande i Fastighets

Det var en dramatisk vår då Fastighets ordförande slutade efter avslöjandet att han hade betalat privata utgifter med förbundets kort och begärt oriktiga milersättningar.

På förbundsmötet den 22 oktober ska ny ordförande väljas och förslaget som finns är Nicklas Nilsson.

Berätta lite om din bakgrund i facket? 

– Jag var från början styckare och slaktare men arbetar idag som avtals- och förhandlingsansvarig på Fastighets förbundskontor. Min fackliga bana sträcker sig från 1991 då jag blev klubbordförande på min arbetsplats. 2003 kom jag till Stockholm och min första anställning som lokalombudsman. De sista elva åren har jag varit anställd i Fastighets och det har tveklöst varit de bästa 11 åren i mitt yrkesliv som ombudsman.  

Varför vill du bli förbundsordförande för Fastighets?  

– Det är inget jag haft en tanke på men folk har bett mig leda organisationen. Efter att ha tänkt igenom det så sa jag ja.

– Vi har bakom oss en turbulent tid som slitit i oss som förbund, och det finns fortfarande ett efterspel som skall hanteras i en demokratisk ordning. Det är oerhört viktigt för framtiden att vi står enande som ETT förbund. Vi måste tillsammans se till att vi har gemensamma demokratiskt framtagna strategier inom all vår verksamhet, så det blir tydligt vilken väg framåt vi går.

Vilka frågor tycker du är viktigast för medlemmarna nu? 

– Rätt löner och arbetstidsförkortning värd namnet. Vid nästa riksdagsval är det viktigt att få en annan styrning, vi behöver få hjälp av politiken. 

– I förbundet är det viktigaste att vi blir fler medlemmar. 

Hur ska Fastighets öka sitt medlemsantal?  

– Arbetsplatsklubbar är väldigt viktiga. Då finns facklig närvaro och då ökar medlemsantalet. Där det finns klubb är också lönerna högre, villkoren bättre och det finns fler möjligheter att påverka. 

– Vi måste också våga hålla ut. Bara vi vet var vi ska så får saker ta tid men vi ska åt det hållet. 

Vad blir det första du gör om du blir ny förbundsordförande? 

– Jag ska lyssna på organisationen. Vad vill ni? Hur ser det ut?  

– Jag ska förmedla hopp om framtiden. När vi varslade på serviceentreprenadavtalet fanns vi där. Det fanns medlemmar, ombudsmän, konfliktorganisation, förtroendevalda och det förmedlade trygghet och styrka in i förhandlingsrummet att alla vi som är Fastighetsanställdas förbund fanns där. Jag blev varm i kroppen och det finns en framtid.

– En del av demokratin är att ha olika åsikter, det driver utveckling. När klubban faller är det beslutet som gäller, det är också demokrati. 

Vilken fråga är viktigast för dig att driva inom förbundet? 

– Vi behöver mer demokrati i alla nivåer av förbundet, med fler demokratiska arenor ökar medlemsantalet och med mer ansvar växer folk med uppgiften. 

Den viktigaste frågan att driva utåt? 

– Arbetstidsfrågan om jag ska välja ut en. Men jag skulle kunna säga demokrati också här. 

Lemmy Mauritzon avsade sig ordförandeskapet efter ekonomiska oegentligheter. Hur ska du arbeta för att något liknande inte ska hända igen? 

– Jag har kunskap om företagsekonomi och stiftelseförvaltning i praktiken och jag har föreningsekonomisk utbildning. Det är viktigt att det finns transparens och en korrekt attestordning. Det är inget konstigt, mer konstigt att det varit som det varit. 

– Vi ska vårda pengar som inte är våra och följa demokratiska beslut vi fattar. Gör inget du inte kan berätta om på ett medlemsmöte, det är ett bra rättesnöre. 

Vilka styrkor har du?  

– Jag är snabb i tanken, demokratisk och vill andra väl. Jag tycker om att få andra att växa. Jag är strategisk och bra på att förhandla. 

Vilka svagheter?  

– Jag har inte så mycket tålamod. 

Hur skulle du beskriva din ledarstil? 

– Demokratisk och tillåtande. Jag har inte de bästa idéerna själv, det har vi tillsammans. Jag vill skapa trygghet så människor i grupp kan diskutera och på så sätt göra vårt förbund bättre. 

Vilka förebilder har du inom fackligt arbete eller ledarskap? 

– Jag plockar lite från olika människor och jag har personer utanför organisationen som jag kan ha som bollplank.