Så fick Vattenfall Elisabeth Svantesson att betala kärnkraften

Det första ledningen för den statliga energijätten Vattenfall gjorde efter regeringsskiftet 2022 var att skicka en inbjudan. Företaget bad finansminister Elisabeth Svantesson åka med till Somerset i England för att titta på bygget av kärnkraftsverket i Hinkley Point.

Den 3 oktober 2023 kunde Svantesson rulla in på det försenade kraftverksbygget tillsammans med bland andra Vattenfalls högsta chef, Anna Borg.

Svantesson tänker antagligen någon. Borde inte Vattenfall ha bett Ebba Busch åka med. Det är ju hon som är kärnkraftsminister.

Det kan man tycka, men energijätten hade sina skäl.

Dyrt och krångligt

För det första är ju Svantesson högsta chef för statens bolag, också Vattenfall. Katastrofen att låta Maud Olofsson ha det ansvaret som näringsminister sitter förmodligen djupt hos Ulf Kristersson och de andra.

Men det viktigaste skälet att bjuda in finansministern var förmodligen ett annat. På Vattenfall visste man att kärnkraftens största problem inte handlade om nyanser i olika dokument eller politiska utspel. Verkligheten är mycket krassare än så. Kärnkraft är nämligen dyrt, och krångligt.

Vattenfalls chefer visste att Tidöpartiernas ledare drömt om att få bygga kärnkraftverk ända sedan de debatterat saken i gymnasieskolans rasthall. Och de visste att kraven skulle ställas på det statliga företaget. Alltså gällde det att göra klart spelreglerna.

Vill den svenska regeringen ha kärnkraft så måste den, eller snarare skattebetalare och elkunder, betala. Och betala dyrt.  Vi pratar om hundratals miljarder.

Bortkastad tid att prata med Busch

Att prata med Ebba Busch hade varit bortkastad till. Hon hade i sin tur tvingades övertyga Elisabeth Svantesson. Bättre då att gå direkt efter pengarna.

Man kan säga att det lyckades. När den tillträdde trodde regeringen att det skulle räcka med, visserligen svindlande, statliga garantier för att kraftbolagen skulle stå i kö för att bygga kärnkraft. Några månader efter Svantessons resa till England hade regeringen kommit på andra tankar.

Vid sidan av garantierna skulle ägarna till kärnkraftverken få ett garanterat pris på de el de levererar. Hur billig elen än är ska ägarna till kärnkraftverken få betalt. Och notan hamnar på elräkningen.

Och som om inte det vore nog har Kristerssons regering lovat att staten själv ska gå in och investera i utbyggnaden. Inte genom Vattenfall, utan direkt från statskassan.

Så kan tydligen borgerlig politik formuleras nu för tiden.

Finns fler att övertyga

Tillsammans med den långa byggtiden för kärnkraftverk är det precis det här som är problemen med regeringens energipolitik. Energislag som skulle kunna byggas ut idag missgynnas för att ge plats för kärnkraft någon gång i framtiden. Och hela kalkylen utgår från löftet om massiva subventioner från politiker som garanterat inte längre har ansvaret när notan ska betalas.

Dessutom satte Sverigedemokraterna som bekant stopp för en energiöverenskommelse som möjligen hade kunnat ge intrycket av lite stabilitet.

Och medan cirkusen pågår riskerar Sverige att missa tåget. Industrins omställning pågår nämligen för fullt, och utan en fungerande energipolitik är risken stor att investeringar går vårt land förbi.

Resan till England vann uppenbarligen Elisabeth Svantesson för att kärnkraften är värd sitt pris. Vi är många andra som återstår att övertyga.