Barnomsorg, facket och mensskydd – viktiga för kvinnors arbete
”Kvinnoriket” av Sara Backman Prytz beskriver svenska kvinnors historia under tusen år och slår hål på myter. Kvinnor i Sverige har alltid arbetat.
Sara Backman Prytz är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Uppsala universitet och författare till boken "Kvinnoriket – Historien om kvinnor i Sverige under tusen år".
Forskaren Sara Backman Prytz har skrivit ”Kvinnoriket” utifrån forskning som redan finns och slår hål på en hel del myter, inte minst om kvinnors arbete. Svenska kvinnor har alltid arbetat och mycket mer än vad som brukar lyftas fram. Exempelvis byggde vårt jordbrukssamhälle på att både man och fru arbetade och försörjde familjen. Och kvinnor kunde även vara arbetsledare.
Här är tre saker som haft betydelse för kvinnors yrkesarbete och beskrivs i boken:
1 Facken
När fackföreningar kom var de främst för män. På 1960-talet började facken jobba mer för att förbättra arbetsvillkoren för kvinnor och drev exempelvis igenom rätten att jobba deltid för den som har barn. Kvinnor började gå med i facket i samma utsträckning som män.
Det fanns dock kvinnor som engagerade sig fackligt mycket tidigare än så. Anna-Lisa Lagby jobbade som telefonist och blev ledamot i Telegraf- och telemannaförbundet redan 1938.
2 Barnomsorgen
Redan på 1800-talet kom så kallade barnkrubbor och barnträdgårdar. Barnkrubbor var barnpassning för fattiga barn till arbetande mammor, även på kvällar och nätter. Här skulle barnen matas och tvättas.
Barnträdgårdar var i början för borgerliga barn vars mammor ofta var hemmafruar. Här var fokus på pedagogik snarare än barnpassning och grunden lades till dagens förskola.
På 1940-talet började statsbidrag delas ut till barnomsorgen så att fler kvinnor kunde arbeta. Personalen var kvinnor och barnomsorg var till för mammorna, inte papporna.
På 1960-talet utökades barnomsorgen rejält.
3 Mensskydden
I slutet av 1800-talet kom den första kommersiella engångsbindan, tidigare hade blodet fått rinna i kläderna, som i många fall byttes en gång i månaden efter mensen. De kvinnor som inte köpte mensskydd började sticka egna så kallade stoppdukar. Baksidan med mensskydden var att det skapades ett tabu kring mensen, som nu inte fick märkas.