Höjda lönekravet oroar: ”Får flytta gamlingar till södra Sverige”
Det nya kravet att arbetskraftsinvandrare måste tjäna över 33 000 kronor kommer att leda till personalbrist i flera branscher.
Det oroar sig flera kommunala och privata arbetsgivare för.
– Vi får kanske lägga ned vår verksamhet, säger Marie Mattson, personalrekryterare i Boden kommun.
”De har varit hos oss länge, fått språkundervisning och blivit jätteduktiga – och plötsligt bara “tjoff”, så får de lämna” säger Marie Mattsson, som rekryterar personal till Boden kommuns hemtjänst, äldreboende och LSS.
Ett av de företag som påverkas av lönekravet är städbolaget MM Easy, som verkar i Stockholmsområdet.
Monika Rzodkiewicz, företagets ägare, säger att lönegolvet skapar problem för henne att hitta personal.
– Jag vill vara helt ärlig – det är tufft just nu. Med de nya reglerna blir det i princip omöjligt att fortsätta anställa från tredje land till de tjänsterna – trots att vi erbjuder schyssta villkor enligt avtal.
För hennes företag är personal från från tredje land, länder utanför EU, viktiga för att få verksamheten att fungera.
– De täcker upp där vi har svårt att hitta folk i Sverige, säger hon.
”Kanske får flytta gamlingarna till södra Sverige”
Även i Boden kommuns välfärdsverksamheter märks konsekvenser av lönekraven tydligt. Det säger Marie Mattsson, som rekryterar personal till kommunens hemtjänst, äldreboende och LSS.
– När det första nya lönekravet kom 2023 hade vi 25 personer som timvikarier. Nu är det bara en av dem som är kvar, resten har utvisats för att de inte når upp till kraven.
Hon beskriver att de anställda varit värdefulla, både för verksamheten och lokalsamhället.
– De har varit hos oss länge, fått språkundervisning och blivit jätteduktiga – och plötsligt bara “tjoff”, så får de lämna. Det är jättetråkigt.
I Boden är arbetslösheten förhållandevis låg jämfört med resten av landet. Därför är kommunen särskilt beroende av arbetskraft utifrån, menar Marie Mattsson.
Hon beskriver att lönekravet gör det till en svårlöst ekvation, och föreslår – något skämtsamt – en drastisk lösning.
– Vi får kanske lägga ned vår verksamhet och flytta gamlingarna till södra Sverige i stället.
Splittring i Tidö
Målet med lönekravet för arbetskraftsinvandrare är enligt regeringen och SD att mindre kvalificerade jobb ska gå till personer som redan bor i Sverige, samt att förhindra att arbetskraftsinvandrare utnyttjas.
Det nya lönekravet för arbetskraftsinvandrare landar nästa år på 90 procent av en svensk medianlön, omkring 33 400 kronor i dagens penningvärde.
Detta efter att regeringen och Sverigedemokraterna backat från sitt ursprungliga krav – att lönen ska ligga på 100 procent av medianlönen. Bakgrunden är att lönekravet mött hård kritik från flera håll – inte minst från Svenskt Näringsliv och flera arbetsgivarorganisationer.
Kritiken gjorde att arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) vädjade till sin egen regering om att ”dra i handbromsen” och varnade för konsekvenserna av en höjning.
Att det nu slutar på 90 procent beskriver regeringen som en kompromiss.
Kallar reglerna ”symbolpolitik”
Men Monika Rzodkiewicz på städbolaget MM Easy är besviken. Hon tycker att även den nivån är alldeles för hög, och menar att den saknar förankring i företagens behov.
– Regeringen och SD behöver lyssna mer på oss i tjänstesektorn, som faktiskt står mitt i verkligheten. Beslut som påverkar arbetskraftsinvandring måste bygga på hur arbetsmarknaden ser ut – inte på symbolpolitik, säger hon.
Enligt Marie Mattsson på Boden kommun är det inte realistiskt att tänka sig att arbetslösa i Sverige ska kunna fylla alla behov kommunens verksamheter har.
– Det går inte. Invandrargruppen är viktig för vår arbetskraftsförsörjning. Nu är det ett låst läge. Regeringen stänger alla vägar, det går inte att hitta några sätt för att få personalen att stanna. Jag vet inte hur de ska få ihop Sverige, säger Marie Mattsson.