”Kommer inte bli gratis” – LO om sin satsning på kortare arbetstid
Under hösten drar LO upp sin strategi för hur anställdas arbetstid ska kortas. Men budskapet från LO-ledningen är: Löntagarna får räkna med att det kommer att kosta.
Veli-Pekka Säikkäla.
Mycket talar för att förhandlingar om kortare arbetstid blir en del av den vanliga avtalsrörelsen 2027. Senast i december i år ska LO ha rätat ut en rad frågetecken.
1 Hur ska förhandlingarna gå till?
En grundläggande fråga för LO att ta ställning till är hur förhandlingarna ska gå till. Antingen begär LO centrala förhandlingar med arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv. Eller så förhandlar varje LO-förbund med sina arbetsgivare, men med samordnade krav där förbunden stöttar varandra för att få igenom dem. Det är så förbunden brukar agera i vanliga avtalsrörelser.
Frågan bereds av LO:s avtalsråd under hösten och besked väntas senast i december. Om det ska ske centrala förhandlingar behöver sådana komma igång under våren 2026. Samordnade förhandlingar kan ske i avtalsrörelsen 2027. För det senare talar att det är i avtalsförhandlingar som facken kan hota med strejk för att få igenom sina krav.
2 Vad mer behöver LO besluta innan de begär förhandlingar om arbetstiden?
Hur mycket vill man korta arbetstiden och i vilket takt? Hur hanterar man frågan för yrkesgrupper som redan i dag har olika former av arbetstidsförkortning, så som arbetstidsbanker eller skiftscehman? Och så vidare.
Frågorna ska stötas och blötas på regionala konferenser som LO genomför på tio orter i oktober och november. Syftet är både att opinionsbilda kring ledningens uppfattning och ta in synpunkter från förtroendevalda och anställda.
3 Behöver de fackliga förhandlingarna backas upp av ett politiskt hot om lagstiftning?
Flera LO-förbund, som Transport, Handels och Kommunal har tidigare begärt att Socialdemokraterna ska hota med lagstiftning om kortare arbetstid för att sätta press på arbetsgivarna i förhandlingarna. Under hösten har förbunden inte upprepat kravet lika tydligt.
LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä vill att fack och arbetsgivare löser frågan i förhandlingar utan politisk inblandning.
– Vi behöver inga hot från politiken. I så fall kan de också börja hota med saker som vi inte tycker är så roliga, säger Veli-Pekka Säikkälä till Arbetet.
Han anser dock att staten kan behöva bidra på olika sätt, till exempel att i lag bekräfta det parterna kommer fram till. Eller att tillföra resurser, så som man gjorde i samband med förhandlingarna om det nya huvudavtal som träffades 2022, då staten tog en del av kostnaderna för förbättrad omställning.
4 Vad kostar det att korta arbetstiden och hur ska det betalas?
Enligt LO skulle det kosta mellan 100 och 200 miljarder kronor att minska arbetstiden till 35 timmar i veckan. Det motsvarar ett till två års normal ekonomisk tillväxt i Sverige. Fackets kalkyl bygger på att produktiviteten ökar när arbetstiden minskar. Arbetsgivarna varnar för att kostnaderna blir högre än så.
Veli-Pekka Säikkälä är tydlig med att kostnader ska tas från löneutrymmet, men säger att även vinsterna med en arbetstidsförkortning måste räknas in vid en förhandling.
– Man ska inte tro att det är gratis. Men vår poäng är att en arbetstidsförkortning också ger vinster. Dessutom har företagen de senaste åren själva tagit ut stora vinster. Där finns alltid en möjlighet att vi kräver att större delar av företagens vinster går till löneutrymmet där även förmåner som förkortad arbetstid kan ingå. Det är den vanliga kampen mellan arbete och kapital som sker i förhandlingar.
5 Vad menar facket med att arbetstiden ska kortas genom ”solidarisk arbetstidspolitik”?
Sedan 1950-talet har LO drivit solidarisk lönepolitik. Det betyder att facket i princip kräver lika stora löneökningar för alla, trots att produktiviteten utvecklas olika starkt i olika branscher. Ett uttryck för det är att löneökningarna i industrin blir norm för hela arbetsmarknaden. På samma sätt vill man nu att arbetstiden ska kortas lika för alla, trots att det kan vara svårare att effektivisera arbetet i exempelvis tjänstesektorn jämfört med industrin.
6 Om fackets förhandlingar sker med de privata arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv – hur blir det då för anställda i offentlig sektor?
Veli-Pekka Säikkälä säger att fackets uppfattning är att anställda i offentlig sektor ska få lika stor arbetstidsförkortning som privatanställda arbetare. Kritiker har varnat för att en arbetstidsförkortning skulle förvärra vårdköer och personalbrist i offentlig sektor.
– Det går att lösa genom yrkesutbildning. Vi har många som är arbetslösa eller jobbar mindre än de vill.
7 Borde inte tjänstemännens fack vara med när LO förhandlar om arbetstid?
När huvudavtalet kom till förhandlade facken för tjänstemän (PTK) och arbetare (LO) tillsammans, även om PTK var de som först kom överens med arbetsgivarna. Men i frågan om arbetstid är det annorlunda, förklarar Martin Wästfelt, förhandlingschef i Unionen och ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp. PTK kommer inte att gå in i arbetstidsförhandlingar tillsammans med LO.
Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.
– Vi ser arbetstidsfrågan som en del av lönebildningen. Den hanteras därför bäst i de vanliga avtalsförhandlingarna.
Martin Wästfelt pekar på att när ”märket” för löneökningar får genomslag innebär det att alla branscher får del av det solidariskt. Fackförbunden i industrin har ända sedan 1990-talet valt att använda en del av löneutrymmet till arbetstidsförkortning. Det kan även andra förbund göra, menar han.
– Genom industriavtalet har vi redan den solidaritet som LO nu säger att man vill skapa.
Tjänstemannafackens inställning är ytterligare en faktor som pekar mot att arbetstidsfrågan ska hanteras i ordinarie avtalsförhandlingar.
