Därför träffade Ulf Kristersson Palantir-härskaren Peter Thiel på Bilderbergmötet
Palantir vill styra – och regeringen öppnar dörren, skriver Arbetets politiska redaktör.
Peter Thiel, grundare av Palantir.
När Svenska Dagbladet avslöjar att Ulf Kristersson i hemlighet träffat techmiljardären Peter Thiel och Palantirs vd Alex Karp under Bilderbergmötet i Stockholm i juni maskas nästan hela samtalsprotokollet. Det enda som framgår är att mötet handlade om Sveriges AI-strategi.
I Svenska Dagbladets avslöjande och den efterföljande intervjun ges Thiels politiska idéer stor uppmärksamhet: hans stöd till Donald Trump, hans öppet antidemokratiska hållning, påståendet att kvinnor inte borde ha rösträtt, att Greta Thunberg är antikrist och så vidare.
Allt det där är förstås sant men det lämnar oss med åtminstone två frågor:
Varför vill Ulf Kristersson träffa Peter Thiel och varför vill Peter Thiel träffa Ulf Kristersson?
För att begripa det måste vi förstå något om vad Palantir är. Det är nämligen inte vilket AI-företag som helst, utan en nyckelspelare i USA:s nya militära strategi. De bygger system för att staten ska kunna spåra och deportera migranter och arbetar med att samla in uppgifter om den egna befolkningen i en gemensam databas åt regeringen.
Palantirs toppchefer har värvats in i den amerikanska arméns nya elitkår för techledare. Samtidigt leder Thiel en ideologisk offensiv i Silicon Valley där han vill förmå hela branschen att fila bort sin liberala fernissa och öppet sluta upp bakom nationalistisk och auktoritär högerpolitik. Företagets ledning talar om att göra väst ”mer dödligt” och ser sin teknik som ett vapen i ett civilisationernas krig.
För statsministerns del är svaret sannolikt ganska enkelt.
Erbjuder något till konservativ-nationalistisk regering
Palantir erbjuder något som för en konservativ-nationalistisk regering framstår som synnerligen attraktivt: ett färdigt system som kan samla in, koppla ihop och analysera information från olika håll.
Plattformen kan kopplas till myndighetsregister, ekonomiska flöden, underrättelser, migrationsdata och sociala medier.
Uppgifterna kan samlas in och bearbetas i realtid och presenteras som riskprofiler, lägesbilder och nätverk mellan personer, företag och platser.
Det gör det möjligt att skapa en överblick över hela samhällssektorer och snabbt rikta insatser mot det – eller den – som uppfattas som ett problem.
I en tid då exempelvis kriminalitet, migration och bidragsutbetalningar anses som akuta samhällsproblem lockar löftet om att få ett verktyg som kan ge både snabba svar och förslag på lösningar.
På regeringens bord ligger just nu ett lagförslag om AI-styrd ansiktsigenkänning i realtid. Det skulle innebära ett helt nytt steg i svensk massövervakning. Enligt promemorian ska lagen börja gälla den 1 januari 2026.
Statsminister Ulf Kristersson (M).
Palantirs affärsmodell
För Peter Thiels del är motivet till mötet ett annat. Palantirs affärsmodell bygger på att ta plats i staters informationssystem och bli oumbärliga över tid.
Sverige är på så sätt ett attraktivt mål: ett Natoanslutet EU-land med högt internationellt anseende, stark digital infrastruktur och en regering som söker stärka banden till Trumps USA.
Och om Palantir får fäste i Sverige stärker det företagets ställning i hela Europa. Det handlar inte bara om nya kunder utan om att bygga politiska och tekniska beroenden som är svåra att bryta.
Thiel är dessutom en ideologisk aktör med ambitioner att påverka västerländska samhällen i grunden.
Mötet mellan Kristersson och Thiel handlar alltså inte om teknik utan om makt. Makt där staten får möjlighet att samla in och koppla ihop enorma mängder information och låta analysen ske i ett slutet system som kontrolleras av en ensam aktör.
Kina har byggt modern övervakningsstat
Det är precis så Kina har byggt sin moderna övervakningsstat.
Skillnaden här är att leverantören är amerikansk och modellen kläs i nyliberala termer om effektivisering och samverkan med näringslivet.
För vanliga människor betyder det att staten kan börja fatta beslut om brottsbekämpning, bidragsutbetalningar, sjukförsäkring och migration med hjälp av verktyg som ingen har insyn i.
Det blir svårare att förstå varför man får avslag på en ansökan eller varför myndigheter plötsligt agerar samordnat mot en.
Makten flyttas bort från öppna, politiska beslut till dolda system som varken går att överklaga eller ifrågasätta.
Det är ett farligt vägval. Och det sker nu.
Maskeringen av protokollet visar dessutom att regeringen vill att det ska ske i det tysta, utan debatt och utan att medborgarna får säga sitt.