Trots mildare lönekrav för arbetskraftsinvandrare – näringslivet missnöjda
Regeringen säger att de har lyssnat på kritiken – och går fram med en lägre höjning av lönekravet än tidigare förslag.
Men Svenskt Näringsliv är inte nöjda.
– Det kommer att försvåra för många branscher att hitta nödvändig kompetens, säger vice vd Karin Johansson.
Karin Johansson, vide vd på Svenskt Näringsliv
På måndagen presenterade regeringen och Sverigedemokraterna en ny kompromiss kring lönekraven för arbetskraftsinvandring.
Kraven skärps kraftigt jämfört med tidigare, men inte fullt så kraftigt som var sagt.
– Vi har enats om att den här nivån framåt ska ligga på 90 procent, det vill säga inte 100 procent som var utgångspunkten i Tidö, sade migrationsminister Johan Forssell (M) på pressträffen.
Lönekravet på 90 procent av medianlönen motsvarar 33 390 kronor i dagens penningvärde, och ska gälla från och med 1 april 2026.
I Tidöavtalet som slöts efter valet 2022 hade partierna kommit överens om att det ska krävas en lön på minst 100 procent av en svensk medianlön, annars beviljas inget arbetstillstånd för den som söker jobb från ett land utanför EU.
Syftet med lönekravet är, enligt regeringen, att begränsa inflödet av personer till Sverige och att motverka fusk på arbetsmarknaden.
Men reformen har mött hård kritik, inte minst från arbetsgivare i både näringsliv och offentlig sektor. Även internt i Tidö har frågan debatterats hårt. I somras gick arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ut i Dagens Nyheter och gav en känga till sin egen regering.
– Vi är på väg att införa saker som inte är bra för Sverige, sade han då om de nya lönekraven.
Och nu har regeringen alltså gjort en viss justering av förslaget.
”Negativt för svensk tillväxt”
Svenskt Näringsliv är en av de organisationer som varit starkt kritiska mot det höjda lönekravet.
Efter dagens besked är de positiva till att det inte landar på 100 procent, men är ändå inte nöjda.
– Faktum kvarstår att det kommer försvåra för många företag att hitta nödvändig kompetens, fortsätta driva sin verksamhet eller expandera den så som man skulle vilja. Det är negativt för svensk tillväxt, säger Karin Johansson, vice vd för Svenskt Näringsliv.
Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) är negativa till lönekravet. Organisationen tycker att hela reformen borde skrotas.
”Låt arbetsmarknadens parter sköta lönebildning genom kollektivavtal, även när det gäller arbetskraftsinvandring. Det är grunden i den svenska modellen och den har tjänat Sverige, svenska företag och svensk välfärd väl. Regeringen borde lägga hela förslaget åt sidan”, säger SKR:s ordförande Anders Henriksson i ett uttalande.
Undantag tas bort
För att förenkla för vissa branscher med särskilda behov har en lista på 152 undantagna bristyrken funnits, som gjort att invandrare kunnat få arbetstillstånd, trots lägre lön, om de jobbar i en bransch som undantas.
Vid måndagens pressträff meddelade regeringen att de väljer att slopa listan. I stället ska regeringen få mandat att besluta om undantag från fall till fall.
Den modellen möter motstånd från Svenskt Näringsliv.
– De få undantag som regeringen kan besluta om riskerar att bestämmas på ett väldigt godtyckligt underlag. Det bästa hade varit om företagen själva hade fått avgöra sina kompetensbehov, säger Karin Johansson vid organisationen.