Elektrikern Karol kämpar för att facket ska satsa på språk: ”Måste nå utländska arbetare”
Karol Silberstein vill att Elektrikerförbundet ska bli bättre på att använda förtroendevaldas olika kompetenser.
Själv talar han flytande polska – något som har hjälpt honom att nå utländska arbetare ute på byggena.
Karol Silberstein växte upp med polska i hemmet. Nu vill han att Elektrikerna ska ta till vara all språkkompetens som finns i förbundet.
Elektrikern Karol Silberstein föddes i Sverige och växte upp i Skärholmen söder om Stockholm med mamma och mormor, båda från Polen.
Hans mamma läste SFI och arbetade sedan i äldreomsorgen. Men när hon var ledig satt hon ofta med den svenska ordboken uppslagen framför sig.
– Jag såg henne plugga svenska stenhårt hemma. Hon gjorde så gott hon kunde och var bra på att plöja ordboken och lära sig många svåra ord. Det satte sin prägel på mig.
Men i hemmet pratade mamma och mormor bara polska.
Alltid känt en stark solidaritet
Första kontakten med det svenska språket fick Karol Silberstein först hos dagmamman och på förskolan.
– Så brukar det vara för många barn i förorten med föräldrar från andra länder säger han.
Karol Silberstein har så länge han kan minnas känt en stark solidaritet för sina medmänniskor.
Han tror att det beror på att han sett sin mamma kämpa för att få pengarna att räcka till. Och hur hon kunnat få stöd av samhället när det inte gått.
– Om du varit där nere på botten och sett hur kampen ser ut stärker det dina ideal. Då bli det grundbulten i dig.
Karol Silberstein menar att det är tydligt att om man inte kan språket i landet där man jobbar skapar det otydlighet.
Började läsa till elektriker när han blev pappa
Redan på första jobbet på postens paketterminal i Segeltorp blev Karol Silberstein fackligt engagerad, då i Seko.
På alla arbetsplatser han sedan arbetat på har det varit flera kulturer som mötts på samma golv.
När Karol Silberstein blev pappa till två pojkar kände han att han behövde få en bättre försörjning. Han läste en vuxenutbildning till installationselektriker och ett år senare var han ute på sitt första bygge.
– Då insåg jag hur otroligt kul jobbet var. Det är ett sådant varierat jobb ur många olika aspekter.
Många av arbetarna han mötte på bygget kom från Östeuropa. Tack vare att han pratar flytande polska gick det lätt att få kontakt med dem.
För Karol Silberstein är det tydligt att om man inte kan språket i det land där man arbetar skapar det en otydlighet.
– Man blir mer restriktiv och protektionistisk. Visst fungerar det med engelska, men då kan det finnas någon viktig kulturell nyans som försvinner.
Karol Silberstein är aktiv i el-ettan.
”Vi måste komma in rätt när vi ska informera om facket”
Det är bland annat därför som Karol Silberstein tycker att Elektrikerna måste bli bättre på att tillvarata de kompetenser, inte minst språkkunskap som finns i förbundet.
– Vi måste komma in rätt när vi ska informera om facket. En politisk jargong kan ge olika resonans hos dem vi möter på grund av historiska, politiska skillnader i kulturer och länder.
Han konstaterar att det kommer en stor mängd utländska elfirmor till Sverige och försöker exploatera den svenska modellen.
– Vi måste få de oorganiserade utländska arbetarna att förstå att det ligger i deras intresse att vara organiserade i facket. Det kan vi endast lyckas med genom att prata deras språk och kunna deras kulturella språk.
Under Elektrikerförbundets centrala representantskap 2024 behandlades en motion som Karol Silberstein hade lämnat in.
Den handlade just om det, att förbundet borde ta till vara de förtroendevaldas språkkompetens och annan kompetens som finns i organisationen. Motionen avslogs den gången.
Karol Silberstein har så länge han kan minnas känt en stark solidaritet för sina medmänniskor. Han tror att det beror på att han sett sin mamma kämpa för att få pengarna att räcka till.
Tolkade när en polsk elektriker hamnade i tvist
Men Karol Silberstein har inte släppt frågan i sin egen avdelning, el-ettan, där han är förtroendevald med ansvar för nya medlemmar.
Han tänker att man kan komma långt med enkla medel. Som att bara skapa en flik i datasystemet där man kan söka med fritext och få fram vilka olika kompetenser som finns i förbundet.
Karol Silberstein har själv blivit tillfrågad av en ombudsman om han kunde tolka när en polsk elektriker hamnat i tvist med sin arbetsgivare.
Det menar han är ett praktexempel på hur förbundet kan dra nytta av språkkunskaper som en förtroendevald har.
– Det sköttes någorlunda juste från arbetsgivarens sida. Men det var en situation där det inte räckte med att prata engelska.
– Jag var tvungen att förklara på polska för att säkerställa så att medlemmen inte skulle missa vad han hade rätt till, som ersättningen från a-kassan., säger han.