De saboterar a-kassan – och undrar varför Sverige slutar fungera

I dag genomförs stora förändringar av svensk arbetslöshetsförsäkring.

De innebär bland annat att över en miljon arbetare kommer att förlora betydligt mer pengar om de blir av med jobbet. Ersättningen från a-kassan kommer nämligen att trappas av snabbare än i dag. Det betyder att den både tidigare och i snabbare takt minskar, steg för steg, ju längre du är arbetslös.

För den som har en inkomst under 31 500 kronor i månaden innebär det tusentals kronor mindre i ersättning efter 100 dagar utan jobb. Vad det betyder att arbetslösa – de är över
486 000 nu – får mindre pengar i plånboken kräver det inte mycket fantasi för att förstå.

Pengar som i vanliga fall går till hyra, el, mat, busskort, bensin och barnens aktiviteter försvinner.

Samtidigt satsar regeringen och Sverigedemokraterna stora delar av reformutrymmet på skattesänkningar för höginkomsttagare, i tro och förhoppning att ökad privat konsumtion nu ska få fart på svensk ekonomi.

Ingen orimlig tanke

Det är ingen orimlig tanke i sig, men att de blåbruna i samma anda väljer att strama åt för dem som lever på små marginaler, i ett läge med rekordhög arbetslöshet, är ekonomiskt vansinne.

Det är just de här hushållens konsumtion som behöver hållas uppe när tiderna blir tuffare. Saboterar man deras köpkraft minskar efterfrågan i ekonomin – och då riskerar arbetslösheten att bita sig fast.

Det är det där som högern aldrig riktigt velat begripa.

En välfungerande arbetslöshetsförsäkring stabiliserar ekonomin när det blåser.

Under ekonomiska kriser ser en bra a-kassa till att pengar fortsätter röra sig i samhället, att företag inte drabbas lika hårt, slipper varsla personal och i nästa steg att skatteintäkterna som vårdcentraler, skolor och äldreomsorg är beroende av upprätthålls.

Välkomnat strukturomvandling

Att a-kassan fungerat som något annat än ett disciplineringsverktyg av arbetarklassen har dessutom gjort att Sverige historiskt varit ett land som välkomnat det som brukar kallas strukturomvandling – att gamla jobb försvinner.

Det är inte konstigt att till exempel USA – med eller utan Donald Trump – varit mer protektionistiskt.

Finns det inga trygghetssystem för de anställda får politiken i bästa fall rikta in sig på att värna amerikanarnas arbetsplatser. Försvinner jobben hamnar människor på gatan.

I den svenska modellen har vi i stället sagt att företag vars produkter inte längre efterfrågas får gå under. Vi har ett skyddsnät för de anställda och en arbetsmarknadspolitik som ser till att nya jobb och nya företag växer fram.

Högern måste bestämma sig

Det är någonstans här som högern måste bestämma sig.

De kan inte både montera ner a-kassan till en av Europas sämsta och förvänta sig att Sverige ska fortsätta vara lika öppet för strukturomvandlingar.

De kan inte både rasera trygghetssystemen och avskaffa stora delar av den industri- och arbetsmarknadspolitik som tidigare användes för att styra investeringar och stödja omställning när gamla jobb försvann.

Vill man inte skydda fabriker – då måste man skydda människor, så att säga.

Moderaterna och Sverigedemokraterna gör varken det ena eller det andra.