Besvikelse över regeringens satsning på LSS-personal: ”För lite pengar”
Regeringen vill förlänga äldreomsorgslyftet och nu ska även LSS-personal kunna utbilda sig på arbetstid. Men de extra pengarna som skjuts till kommer inte att räcka menar fack och arbetsgivare.
Malin Ragnegård, ordförande för Kommunal.
Det så kallade äldreomsorgslyftet, som gett personal i äldreomsorg möjlighet att höja sin kompetens på betald arbetstid, har varit en framgång. Många vårdbiträden har exempelvis kunnat skaffa sig undersköterskeutbildning.
Både fack och arbetsgivare har lovordat satsningen men efterfrågat motsvarande satsning på LSS-personal.
Nu kommer den utökningen men mer pengar hade behövts än de 100 miljoner kronor per år som tillkommer jämfört med tidigare. Det tycker både fackförbundet Kommunal och arbetsgivarorganisationen Fremia, där flera idéburna LSS-anordnare ingår.
– Det är lite oroväckande att det endast tillförs 100 miljoner kronor. Det riskerar att bli konkurrens om platserna i stället för en utökning av äldreomsorgslyftet, säger Kommunals ordförande Malin Ragnegård.
Hur menar du?
– Det behöver utbildas väldigt många undersköterskor inom äldreomsorgen och det behövs inom LSS också.
Men satsningen är också bra och viktig fast den borde ha varit under en längre period, säger Ragnegård också.
Språkkraven ska ingå också
Dessutom säger regeringen att satsningarna på att höja språkkunskaperna i äldreomsorgen också ska rymmas inom äldreomsorgslyftet.
Arbetsgivarorganisationen Fremia varnar för att resurserna är otillräckliga.
– Nu utökas satsningen med 100 miljoner kronor och då ska det både breddas till LSS och man kommer att ställa större krav på arbetsgivarna när det gäller svenskkunskaper hos personalen. Frågan är hur långt pengarna kommer att räcka, säger Karin Liljeblad, välfärdspolitisk expert på Fremia.
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, påpekar, liksom Kommunal och Fremia, att lyftet borde ha varit längre än två år framåt.
– Det är för kort tid om man tänker sig en rejäl satsning som syftar till att höja kompetensen hos LSS-personal, säger Sabina Joyau, samordnare för äldreomsorgsfrågor på SKR.
30 procent saknar utbildning
Om storleken på beloppet säger hon att alla pengar i äldreomsorgslyftet inte har använts hittills, även om det är eftersläpning på siffrorna.
– Alla de 1,7 miljarderna har inte använts årligen och framför allt beror det på svårigheterna för kommunerna att hitta vikarier när de andra utbildar sig.
Sabina Joyau betonar också vikten av att LSS-personal också får annan utbildning är vård- och omsorgsutbildning.
– Där behövs också kurser i pedagogik, barn och fritidskurser, som man kan behöva när man jobbar inom LSS-verksamhet.
Enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser saknade 2024 minst hälften av personalen på var femte LSS-boende den grundutbildning som behövs för jobbet. Totalt sett saknar ungefär 30 procent av de anställda på boenden och i daglig verksamhet nödvändig grundutbildning, enligt Socialstyrelsen.
Regeringen föreslår att 1,8 miljarder kronor per år avsätts för äldreomsorgslyftet 2026 och 2027. Tidigare har det varit 1,7 miljarder kronor per år.